Browsing by Subject "återhämtning"

Tiivistelmä – Referat– Abstract Boendeservice regleras i socialvårdslagen (1301/2014) och baserar sig på en servicebehovsbedömning för klienter. Tjänsten är frivillig och kräver i praktiken en psykiatrisk diagnos samt en begränsad funktionsförmåga hos klienten, som föranleder boende med stöd. Med boendeservicen strävar kommunerna till att minska avdelningsvården inom psykiatrin och samtidigt ge klienterna en vardag som medför delaktighet i samhället. Avhandlingens syfte är att problematisera och förklara boendeservicen under socialvårdslagen genom en narrativ litteraturanalys av servicen i Finland och internationellt. Målsättningen är att genom en narrativ litteraturanalys av tidigare forskning och rapporter identifiera och belysa vissa problemområden med boendeservice som b.la. kortsiktigheten i kontrakten, behovet av en diagnos samt fragmenteringen av servicen bland serviceproducenterna. Dessa bildar sedan tematiska helheter inom analysen. Boendeservicen analyseras även utifrån en strukturell hållbarhetsram. Frågorna gäller boende som en bastrygghet, en problematisering av diagnosen som grund för servicebehovet och boendeservicen som en större tematisk helhet under hållbarheten. Ansatsen är holistisk, baserad på teorier av Lauri Rauhala och Erik Allardt för att se klienten inom boendeservicen som en hel och komplex människa. En holistisk ansats innebär att ord som självbestämmande och återhämning blir extra viktiga. Samtidigt borde avinstitutionaliseringen av psykiatrin främjar en klientbaserad insats med möjligheter till flexibla lösningar. Till det mänskliga varandet och återhämtning från sjukdom hör även materiella saker som en egen bostad eller en inkomst. Dessa behövs för att en individ skall känna sig trygg och klara av att återvända från sjukdom till en så funktionerande vardag som möjligt. Metoden för avhandlingen är narrativ litteraturanalys, en forskning om forskning. Materialet består av främst finländsk forskning men även internationella forskningar är aktuella för att belysa ämnet ytterligare. Den riktade narrativa materialinsamlingen baseras sig på en begränsad tid och ett begränsat urval. Analysen av materialet är tematisk. Sökorden, sökträffar och det funna materialet redovisas i avhandlingen i tabeller. Avhandlingens resultat visar att det uppstår vissa tematiska helheter under forskningsfrågorna. Dessa tematiska helheter återges som underrubriker och problematiseras. Tematiserade helheter är boendeservicen som en service, boendeservicens utgångspunkt i diagnosen och boendeservicen ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Resultaten visar att det uppstår motstridigheter när kommunen både köper och beviljar tjänster samtidigt som kommunerna själv övervakar köptjänsterna. Klienterna inom boendeservicen kan bli stämplade att förbli inom boendeservicen genom att den psykiatriska diagnosen hindrar dem från att erhålla annan service. Det kommer att krävas förändringar inom kommunerna för att boendeservicen skall vara en hållbar lösning på lång sikt. Socialarbetare behöver kunskap om psykisk ohälsa samtidigt som det krävs en förmåga att se en strukturell holistisk helhet i ett fragmenterat system. Flexibla lösningar och förebyggande åtgärder som riktar sig till hjälp i vardagen för klienten är att föredra framom anstaltliknande boenden, visar både nationell som internationell forskning. Anstaltliknande boenden är resultatet till trots den dominerande formen av boendestöd just nu.

Målsättningen med denna magisteravhandling är att som utreda hur socialarbetarna inom psykiatrin arbetar och hur de kan främja patienters återhämtning. Jag granskar socialarbetarnas arbete på psykiatriska polikliniker med hjälp av återhämtningsteorin. Enligt återhämtningsteorin kan individer återhämta sig från allvarliga psykiska sjukdomar. Återhämtning skiljer sig från tillfrisknande, för återhämtning behöver inte betyda att man är symptomfri utan att man kan leva ett tillfredställande liv oberoende av psykisk sjukdom. Materialet för denna studie har jag samlat in genom att intervjua sju socialarbetare. Socialarbetarna jobbar alla med patientarbete på psykiatriska polikliniker. Intervjuerna utfördes semistrukturerat, och transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Återhämtningsteorin har använts både som vägledande princip för att hantera begreppet psykisk sjukdom och i analysen av datamaterialet. Resultaten presenteras enligt tre huvudteman: arbetsuppgifterna/yrkesrollen, syn på återhämtning och faktorer som påverkar återhämtning. Denna studie visar att socialarbetarna inom psykiatrin har en stark yrkesidentitet och ser på sina roller och arbetsuppgifter relativt lika oberoende av arbetsenhet. Ingen av de intervjuade hade psykoterapeututbildning utan betonade sin roll som samhällsvetare. Återhämtning var en bekant term för de intervjuade, men de upplevde inte att de arbetade direkt enligt återhämtningsteorin. Många påpekade dock att denna teori har många likheter med de principer som socialt arbete i sig självt innebär. En holistisk syn på patienten och ett empowerment-betonat arbetssätt är exempel på likheter i återhämtningsteorin och socialarbetarnas beskrivningar av sitt arbete. Enligt denna studie kan socialarbetaren hjälpa patienten genom att förbättra hens materiella förhållanden, genom att hjälpa att hitta meningsfulla aktiviteter (arbete, studier, rehabilitering) samt genom att motivera patienten och inge patienten hopp. Dessa är alla också faktorer som främjar återhämtning. Liknande aspekter som främjar återhämtning har erhållits i tidigare studier där patienter själva intervjuats. Om man ser på patientens vård från ett återhämtningsperspektiv förefaller socialarbetarens roll inom den psykiatriska vården att vara mycket väsentlig.