Kausiluonteisen puunkorjuuurakoinnin kannattavuus monialaisilla maatiloilla

Puunkorjuuurakoinnin kausivaihtelun ennakoidaan lisääntyvän ilmaston muuttumisen ja siitä aiheutuvan puunkorjuun rajoitusten seurauksena. Samalla Venäjän puutullien korotukset ovat vähentämässä tuontipuun määrää. Näiden seurauksena kotimaisen puun kysyntä kasvaa jo lähitulevaisuudessa. Monilla maatiloilla on mahdollisuus kausiluonteiseen puunkorjuuurakointiin oman yrittäjätyön sekä koneinvestointien myötä. Puunkorjuuurakoinnin avulla maatilat lisäävät koneiden käyttömääriä ja näin alentavat koneen aiheuttamia kiinteitä kustannuksia. Kaluston käyttöasteen kasvu puolestaan parantaa puunkorjuuurakointia tekevien yrittäjien toiminnan kannattavuutta. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli analysoida puunkorjuuurakointia tekevien maatalouden kirjanpitotilojen avulla kausiluonteisen puunkorjuuyrittämisen kannattavuutta. Kannattavuutta tarkasteltiin maatilan puukorjuuurakoinnin tulojen ja kustannusten sekä yrittäjän työpanoksen avulla. Tutkimuksessa selvitettiin myös maatilojen eri toimialojen koneiden ja laitteiden yhteiskäytön sekä työpanoksen synergiaetuja. Lisäksi pyrittiin muodostamaan kuva puunkorjuuurakoinnin vaikutuksesta muun muassa maatilan kokonaiskannattavuuteen, maatilan töiden vuodenajoista johtuvaan vaihteluun sekä kokonaistyöajan käyttöön. Tutkimuksen aineistona käytettiin kahdeksaa Maaja elintarviketalouden tutkimuskeskuksen (MTT) kannattavuuskirjanpidossa mukana olevaa maatilaa, jotka olivat vuosina 2005 ja 2006 harjoittaneet puunkorjuuurakointia. Tiloille lähetetyn kyselyn ja MTT:n kannattavuuskirjanpidon tilinpäätöstietojen perusteella maatiloille laadittiin oikaistut tase ja tuloslaskelmat, joiden perusteella laskettiin keskeisiä kannattavuuden tunnuslukuja. Suhteellista kannattavuutta mitattiin kannattavuuskertoimella, joka saadaan jakamalla tuotot yrittäjäperheen palkkavaatimuksen sekä oman pääoman korkovaatimuksen summalla. Puunkorjuuurakoinnin kannattavuuskerroin oli vuonna 2005 keskimäärin 1,69 heikentyen kuitenkin 1,19:ään vuonna 2006. Aineiston suppeudesta johtuen tulosten jakauma oli melko vino. Tutkimustulokset kuitenkin osoittivat puunkorjuuurakoinnin olevan hyvä keino lisätä maatiloilla maatalouskoneiden käyttöastetta ja parantaa siten toiminnan kannattavuutta. Puunkorjuuurakoinnilla voidaan tasata myös maatilan töiden vuodenajoista johtuvaa vaihtelua sekä täydentää kokonaistyöajan käyttöä.

Säsongfluktuationerna inom drivning på entreprenad (skogsmaskinentreprenad) beräknas öka på grund av förändringar i klimatet och på grund av de begränsningar som förändringen ställer på drivningen. Samtidigt minskar mängden importvirke på grund av höjningarna av de ryska virkestullarna. Till följd av höjningarna ökar efterfrågan på inhemskt virke redan inom den närmaste framtiden. Många lantbruk har möjlighet att idka säsongsbetonad drivning på entreprenad både tack vare den egna företagarverksamheten och maskininvesteringarna. Med hjälp av drivning på entreprenad kan lantgårdarna öka utnyttjandegraden av maskinparken och på så sätt minska de fasta kostnaderna som orsakas av maskinparken. Den ökade utnyttjandegraden av maskinparken förbättrar för sin del lönsamheten för de företagare som utför drivning på entreprenad. Syftet med denna undersökning var att analysera lönsamheten av säsongsbetonad drivning på entreprenad med hjälp av sådana bokföringsgårdar inom lantbruket som utför drivning på entreprenad. Lönsamheten undersöktes med hjälp av lantbrukets inkomster av och utgifter för drivning på entreprenad samt med hjälp av företagarens arbetsinsats. I undersökningen utreddes även synergifördelarna av sambruket av maskiner och redskap samt för arbetsinsatserna för lantgårdarnas olika verksamhetsområden. Därutöver var syftet att utforma en bild av hur drivning på entreprenad inverkar bland annat på lantbrukets helhetslönsamhet, hur den inverkar på den säsongsberoende arbetsväxlingen på lantbruket samt på fördelningen av totalarbetstiden. Som material för undersökningen användes åtta lantbruk som deltar i Forskningscentralens för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) lönsamhetsbokföring och som under åren 2005 och 2006 utförde drivning på entreprenad. Utgående både från den förfrågan som sändes till lantgårdarna och MTT:s lönsamhetsbokförings bokslutsuppgifter uppgjordes för gårdarna korrigerade balansoch resultaträkningar. Utgående från dessa uträknades centrala nyckeltal för lönsamheten. Den relativa lönsamheten mättes med en lönsamhetskoefficient som erhålls när man dividerar intäkterna med summan av företagarfamiljens lönekrav och räntekravet på det egna kapitalet. Lönsamhetskoefficienten för drivning på entreprenad var år 2005 i medeltal 1,69 men sjönk emellertid till 1,19 år 2006. På grund av det knapphändiga materialet var fördelningen av resultaten relativt skev. Forskningsresultaten påvisade dock att drivning på entreprenad är ett bra sätt öka utnyttjandegraden för lantbruksmaskinerna och på så sätt förbättra lönsamheten. Med hjälp av drivning på entreprenad kan man även utjämna säsongsfluktuationerna för arbetet på lantgården samt förbättra utnyttjandet av totalarbetstiden.