Browsing by Title

Työ tarkastelee Juudan pakkosiirtolaisyhteisöjen elämää Babyloniassa 500–400-luvuilla eKr. Yhtäältä se kokoaa aiheesta tehtyä tutkimusta ja esittelee ne nuolenpäätekstien kokoelmat, joihin Babylonian juudalaisia käsittelevä tutkimus ensisijaisesti perustuu. Aikajärjestyksessä nämä kokoelmat ovat Nebukadnessar II:n palatsiarkisto 500-luvun alkupuolelta, Āl-Jāhūdun ja Našarin tekstikokoelma 500-400-luvuilta sekä Murašûn kauppahuoneen arkisto 400-luvun jälkipuoliskolta eKr. Toisaalta tutkielma hahmottelee Babylonian juudalaisten yhteiskunnallista asemaa tekstikokoelmien kattamana ajanjaksona. Lähdeaineiston perusteella pakkosiirtolaisyhteisöt integroituivat osaksi alueen monikulttuurista yhteiskuntaa mutta säilyttivät samalla identiteettinsä ja omaleimaisuutensa.

The aim of the study was to investigate how reading interest and reading joy is encouraged in preschools. The studies central questions were: Is the literature available to the children; if yes then in what way? How does the preschool work with literature? What are the preschools’ goals with their literature-work? What are the teachers own attitudes towards reading and literature? The data in this study were collected by qualitative interview with an open interview structure. The sample consists of three interviews with preschool teachers in Finnish-Swedish preschools in Helsinki. The results showed a clear lack of knowledge when it comes to reading interest and the importance of it. The term reading interest was in the first hand associated with learning to read and the reading development instead of the experiences and feelings involved in the reading. The teachers were more prone to associate reading joy with the children’s experiences involved in reading and the teachers reading aloud for the kids. Another interesting result was that the teachers prioritized the reading and saw it as an important part of the curriculum. Reading was thus not only an activity during naptime. Even if encouraging activities did occur, the teachers were not able to connect the activities directly to the development of reading interest. This indicates that the encouraging of reading interest does not happen deliberately. It would be important to raise the teacher’s awareness of the advantages of reading interest and teach them how to implant it in their work.

Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.

The aim of this study was to find out what role physical education plays for children aged 3 to 5 years in kindergarten environment. In this study I used quantitative research method and my research material consisted of questionnaire results gathered from several Swedish speaking kindergartens in Helsinki. From each kindergarten, responsible person of group for 3 to 5 year olds, either social worker, childminder or kindergarten teacher, was asked to answer the questionnaire. The most important result of the study is that physical education is arranged once a week in most kindergartens I studied. The distribution between different types of physical activities such as sporty play and obstacle course was quite even. Also distribution of toys and equipment used in physical education was fairly constant. As a result, I found out that most popular activity was sporty play and most regularly used toy was beanbag. In conclusion, I can state that children’s pedagogues consider physical education as a very important method in kindergarten education considering how much it affects the development of each child. Also they believe that physical education is a good tool for both children and nursery staff to have fun together. Children’s pedagogues also stated that regular physical education in kindergarten is important so that children learn exercise to be part of daily routines, also later in life.

The purpose of this thesis was to find out what kind of literature there is at the kindergarten with children between the ages of 0 and 3. The main focus is on accessibility of the books, their versatility and durability. The theoretical frame is about children’s literature from a historical and a practical view. In the practical part there are even some examples of how a bookshelf should look like at the kindergarten. The theoretical frame emphasizes also what the national regulatory documents consider about children’s literature. The study is a structured observations in which 10 Swedish kindergarten in Helsinki city attended. The focus was the groups with children between ages 0 and 3. The result shows that the kindergartens find it important that the books are available to the children. The books are versatile but there are big differences between the kindergartens. The books could be more durable and the bookshelves should be cleaned more often to keep the books clean.

The purpose of this study is to investigate what role children's books have in kindergartens and in what kind of situations they are being used. I wanted to know if the kindergarten teachers have pedagogical purposes behind the books that they choose to read with the children. The aim of this study is to get a whole picture of how children’s books are being used in kindergartens. The study is done by qualitative interviews with three kindergarten teachers from three different kindergartens. I have recorded, transcribed and analysed the interviews. The study shows, that the most dominating way of using children´s books in kindergartens is by reading aloud. All three kindergarten teachers find children’s books very important for the children, because of the development of language and ability to fantasize. The study also shows that these kindergarten teachers use book discussions in one way or another. They often discuss difficult words and the story itself with the children. One of the biggest challenges, according to the kindergarten teachers, is to be brave enough to choose literature out of your own comfort zone. The kindergarten teachers also highlight the fact that there is not enough time on the side of the routines to process and work with the children’s books in the way they want to. Lastly, only one of these three kindergarten teachers clearly mentions that the use of children’s books is based on the children’s initiative and interests.

Vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar har en förhöjd risk för att utveckla ett antal olika problem som i sin tur försvårar möjligheten för dem att ingå och upprätthålla parrelationer. Tidigare studier har fokuserat mycket på sexuell misshandel och dess roll i de misshandlades relationer som vuxna. Få studier har dock undersökt om andra former av misshandel också kan ha en inverkan på vuxnas parrelationer. Mitt syfte med den här litteraturstudien är att öka förståelsen för vad barnmisshandel kan ha för konsekvenser för offrens förmåga att skapa och upprätthålla parrelationer som vuxna, utan att utesluta någon form av misshandel. Den här avhandlingen grundar sig bland annat på anknytningsteorin och den sociala inlärningsteorin för att förklara utmaningarna som de misshandlade ställs inför i parrelationer. Resultaten tyder på att vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar kan ha svårigheter med att ingå och upprätthålla parrelationer, delvis på grund av otrygga anknytningsstilar. Parrelationerna upplevs inte heller som lika lyckliga och givande. Misshandeln kan lämna andra spår hos offren som vidare försvårar parrelationerna, till exempel alkoholmissbruk, depression eller aggressionsproblem. Den här studien bidrar med en djupare förståelse om barnmisshandelns konsekvenser och visar hur viktigt det är att offren får hjälp med att bearbeta traumat i tid.

Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.