Browsing by Title
Now showing items 530-549 of 6670
-
(2019)Ämnet för denna avhandling är hur rapporteringen kring rörelsen #dammenbrister såg ut i två finlandssvenska medier, närmare sagt Hufvudstadsbladet och Svenska Yle på dagen när uppropet släpptes den 29 november 2017. Syftet är att analysera hur man framställde den finlandssvenska metoo-rörelsen med stöd av feministisk ståndpunktsteori och med bakgrund i tidigare forskning kring mediers framställning av feministiska kvinnorörelser och sexualbrott. I studien analyseras sex artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys som influerats av Teun van Dijks makro- och mikroanalys. Studiens resultat pekar på att mediernas rapportering huvudsakligen framställt #dammenbrister-uppropet i ett positivt ljus samt lyft uppropets syften och mål. Ändå kommer en del problem upp till ytan i analysen bland annat i bortförklaringar för förövare och trivialiserande av sexuella trakasserier. Resultatet visar sammantaget på en positiv förändring kring hur feministiska rörelser framställs i medierna jämfört med tidigare forskning.
-
(2017)Gender equality research in Finnish basic education has shown that there are differences between how girls and boys are treated in school. An extension of the Gender Equality Act obligates educational institutions to form school-specific gender equality plans. The purpose of this study is to review gender equality plans that elementary schools have formulated: what problems are discussed, what actions schools have chosen to implement and which shortcomings that can be observed. The study aims to assess how well the plans address the gender issues that research has identified in the school world and whether they can serve as an effective tool for schools in promoting gender equality. The results of the study show that schools have mainly discussed gender norms, sexist name calling and bullying, and focused on how teachers treat students. On the other hand, some key aspects such as gender diversity and differences in performance between genders have been ignored in the gender equality plans. Methods that schools have chosen to implement include exercises with the students, teachers changing their behavior and staff training. There were some clear shortcomings in the plans, the most obvious being some plans not mentioning any measures to promote gender equality.
-
(2023)Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.
-
(2018)De äldre är en intressant demografisk grupp, vars storlek ständigt ökar i Finland. På grund av att ålderdom ibland förknippas med ensamhet är kandidatavhandlingens syfte att undersöka vad de äldre själva associerar med den och hur de upplever den. Fokuset var att undersöka vilka teman som orsakar ensamhet och vad dessa kan bero på. Detta gjordes genom en beskrivande litteraturöversikt, som fokuserade på de äldres upplevelser och åsikter. För att undersöka detta bestod de teoretiska utgångspunkterna av aktivitetsteorin, rollteorin och tillbakadragningsteorin. Materialet analyserades vidare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningen var att fokusera på de äldres subjektiva upplevelser och på vilket sätt de beskriver dem. Dessutom får man en överblick över hur de äldre ser sig själva i vårt samhälle. Resultaten visade att de äldre associerar flera saker med ensamhet och att de kan uppleva den på mycket olika sätt. Det är att sällan enbart en sak som orsakar ensamhet, istället är det ofta en kombination av flera saker. De äldre berättade bl.a. att försämrad funktionsförmåga och att bli änka/änkling orsakade ensamhet. Avhandlingen ger en överblick och djupare förståelse för hur de äldre ser och upplever ensamhet. Ämnet är viktigt att forska om på grund av att en stor del av Finlands befolkning är äldre och deras andel kommer att öka i framtiden.
-
(2022)Mål. Målet för denna avhandling är att få en tydligare bild av hur forskningsstudier om mobbning har framställt och bearbetat HBTQ-relaterade frågor, samt att undersöka hurdant språk som används i koppling till dessa frågor. Tidigare forskning har visat att HBTQ+-personer utsätts för mobbning i större utsträckning än cispersoner och heterosexuella personer, samt att de lider av sämre fysisk och psykisk hälsa än den övriga befolkningen. Tidigare studier har även påvisat vikten av utbildning för lärare inom HBTQ-frågor och vikten av anti-mobbningspolicys som fokuserar på HBTQ-frågor. Forskningen söker ett svar på huruvida forskningsstudier om mobbning behöver bli mer språkligt sett lättillgängliga för att underlätta och öka förståelse för HBTQ+-personernas faktiska situation. Metod. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt bestående av 9 granskade artiklar fokuserade på mobbning, alla utgivna mellan år 2010-2022. Alla artiklar är referensgranskade och har valts utefter objektiva kriterier. Artiklarna analyserades i en tematisk innehållsanalys för att få svar på följande frågor: Hur har HBTQ+-dimensionen, d.v.s. en normkritisk syn på kön och sexualitet, framställts i forskningsstudier om mobbning? Hurdant språk har forskare använt i relation till HBTQ+-dimensionen? Hur har forskares språk och syn på HBTQ+-dimensionen i relation till mobbning och skola utvecklats? Resultat och slutsatser. HBTQ+-dimensionen är erkänd som en riskfaktor i mobbningssituationer, men har inte framställts i sin helhet; forskare har haft en stark tendens att enbart diskutera delar av den, främst homosexualitet och transsexualitet och olika problem som berör dessa. Resultaten visar också att det språkligt sett är betydligt vanligare att i forskningsstudier luta sig mot binära kön och könsnormer, samt att det inte finns ett rådande konsensus om huruvida det är lämpligt att referera till hela HBTQ+-dimensionen om enbart den sida av den behandlas. Vidare visar resultaten att synen på HBTQ+-dimensionen och språket som används kring den successivt har förbättrats.
-
(2019)I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.
-
(2023)Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.
-
(2023)I min avhandling granskar jag fem stycken skilda akademiska verk kring ämnet Finlands translag och dess förnyelse, som blev godkänd i riksdagen februari 2023. I min analys kommer jag fram till att translagen, speciellt den tidigare translagen från 2003, håller disciplinerande makt över transsubjektet och dess klassificering. I translagen som trädde i kraft 2003 blev makten över definierandet av det ”sanna transsubjektet” given åt psykiatriska instituten, som ledde till att transpersoner tvingades anpassa sig med strikta binära könsnormer. I den förnyade versionen av translagen är makten över juridiskt ändrande av könsbeteckning förflyttad från psykiatrin till juridiska anstalten. Det är alltså fortfarande någon utomstående makt som bestämmer över vem som kan anses vara transperson och vem inte. Jag kopplar min analys till Foucaults syn på makt som grundad i kunskapsskapning, att de som har makten att definiera har även makten att styra.
-
(2020)I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.
-
(2020)Under de senaste femtio åren har vår konsumtion ökat explosionsartat. Vi shoppar bland annat kläder som aldrig förr och använder ofta bara en minimal andel av innehållet i våra garderober. Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att studera vad som driver dagens till synes omättliga klädkonsumtion samt de individuella processer som föregår själva köptillfället. Min avsikt är också att belysa hur vi använder konsumtion som ett väsentligt medel i de ständiga identitetsskapande projekt som präglar den postmoderna tid vi lever i. Jag fokuserar på sociologisk forskning som hävdar att människors begär, önskningar, fantasier och längtan är en central drivfaktor bakom dagens konsumtion. Begären kan upplevas som övermäktiga, något vi underkastar oss, något vi är kontrollerade av och något som totalt dominerar våra tankar, känslor och handlingar. Jag koncentrerar mig i den här avhandlingen främst på två sociologer som haft en viktig roll i konsumtionsforskningen: Colin Campbell och Zygmunt Bauman. Medan Campbell ser konsumtionsbegär som något som föds i den själv-illusoriska individens dagdrömmar och fantasier upplever Bauman begär som något som föds i den icke-tillfredsställelse det moderna konsumtionssamhället ständigt och avsiktligt lyckas skapa. Oberoende av roten till begären verkar det råda konsensus om att konsumtionsbegären i sig har blivit viktigare än själva konsumtionshandlingen samt att det som främst kännetecknar det moderna konsumtionsbeteendet är att det ständigt genererar ny efterfrågan, nya begär. Den här omåttligheten utgör själva essensen i den moderna konsumtionen.
-
(2020)I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.
Now showing items 530-549 of 6670