Browsing by Title
Now showing items 1121-1140 of 6670
-
(2016)Syftet med avhandlingen är att undersöka huruvida den rikstäckande tidningen Hufvudstadsbladet, HBL, genom sin rapportering reproducerar sterotypa uppfattningar, eller myter, kring våldtäkt och hur de i så fall ser ut. Detta eftersom tidigare forskning slagit fast att mediekonsumenters uppfattningar om våldtäkt påverkas av hur brottet beskrivs i till exempel tidningar. Uppsatsen utgår ifrån socialkonstruktionism, där språket både anses bygga verkligheten och vara en konstruktion i sig självt. Metoden är kvalitativ innehållsanalys med närläsning som verktyg. 117 artiklar ingår i analysmaterialet, varav 25 närläses. Artiklarna är hämtade från webbplatsen gamla.hbl.fi och är publicerade åren 2011-2015. Undersökningen visar att HBL reproducerar en sterotyp bild av våldtäkt där gärningsmän är galna främlingar, och där icke-vita personer associeras med brottet i större utsträckning än vita. Däremot reproducerar HBL inte sterotyper som sexualisering av offret eller situationen eller uppfattningar om att kvinnor ljuger om våldtäkt.
-
(2018)Religion och tro har inom samhällsvetenskaperna ansetts inneha en central roll för individers integration i samhälle. Religioner skiljer sig däremot åt i vilken grad tron integrerar individer till samhället. Europeiska protestantiska länder, speciellt de nordeuropeiska, anses genomgå en förändringsprocess där det religiösa deltagandet avtar. Samtidigt har integrationen inom protestantiska länder ibland definierats som låg. Denna utveckling har inom samhällsvetenskaperna och sociologin diskuterats utgående från sekulariserings-, moderniserings- och individualiseringsteorier. I min avhandling behandlar jag religion och dess funktion med en särskild tyngdpunkt på den protestantiska tron. Sekularisering diskuteras som ett omtvistat och ifrågasatt fenomen och jag undersöker hur protestantismen kan förstås genom sekulariseringsdebatten. Avhandlingen behandlar därefter motsättningen mellan de västerländska samhällenas individualistiska karaktär och religion som en gemenskapsskapande institution. Som ett alternativ till den protestantiska tron diskuteras nyandlighet och spiritualitet, inom vilka anpassningsbarhet och självbestämmande tillåter individualistiska karaktärsdrag och på så sätt i högre grad tilltalar individer än den institutionellt organiserade tron. Resonemanget i avhandlingen framför att den förändring som sker specifikt i europeiska protestantiska länder inte är entydig och klar. Då man granskar den protestantiska tron kräver en bred studie av historia, modernisering, sekularisering och individualisering för att framföra en komplett uppfattning.
-
(2024)I denna kandidatavhandling studeras det generationsöverskridande mönstret bland sociala problem ur socialarbetarnas synvinkel. Syftet för detta arbete är att undersöka hur sociala problem överförs mellan generationer samt hur socialarbetare inom barnskyddet arbetar för att bryta generationsöverskridande utsatthet i verksamheten. Jag använder teorin om det sociala arvet och anknytningsteorin som referensram där det generationsöverskridande mönstret diskuteras. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ induktiv ansats, det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. Denna kvalitativa intervjustudie besvarar följande forskningsfrågor: 1. Vilka faktorer ökar risken för social utsatthet som sträcker sig över flera generationer? 2. Hur arbetar socialarbetarna för att bryta generationsöverskridande social utsatthet? Materialet består av fyra intervjuer med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analysmetod. Resultaten visar att socialarbetarna inom barnskyddet inte har konkreta modeller för att bryta det generationsöverskridande mönstret i verksamheten. Orsakerna är att det finns för lite tid på jobbet för att bekämpa den sorts problematik. De faktorer som socialarbetarna anser öka risken för att social utsatthet stäcker sig över fler generationer, är familjernas brist på insikt eller förståelse för barnets eller familjens problem, brist på vilja att samarbeta, brist på transparens eller ärlighet, undanhållande av information, avsaknad av känslomässig närhet eller otrygg anknytning. Det framkommer även i intervjuerna att missbruksproblem och våld i hemmet anses ha negativa effekter på kommande generationer.
-
(2023)År 1990 infördes den första förordningen för kontroll av mycket stora företagskoncentrationer. Den nuvarande förordningen, Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (senare koncentrationsförordningen), stiftades år 2004. Enligt artikel 21(2) i koncentrationsförordningen har Kommissionen ensam behörighet att fatta beslut enligt förordningen. Ett undantag stadgas dock i artikel 21(4) där medlemsstater har rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda legitima intressen. Avhandlingen undersöker om medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och om det negativt påverkar EU:s inre marknad. I den här avhandlingen används en rättsdogmatisk metod där Kommissionens beslut, EU-domstolens rättsfall och rättslitteratur används för att undersöka området. Dessutom gör jag en överblick av medlemsstaternas nationella lagstiftning för att kunna upptäcka möjliga oenigheter mellan nationell lagstiftning och EU:s koncentrationsförordning. Det finns överlag få rättsfall gällande artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och det sker också sällan att medlemsstater åberopar artikeln. Det finns tre utskrivna legitima intressen i artikel 21(4) men enligt artikel 21(4) 2 mom. är artikeln inte uttömmande och därmed kan också andra orsaker anses ha ett legitimt intresse. Om en medlemsstat ska åberopa ett icke-utskrivet legitimt intresse krävs dock ett godkännande av Kommissionen innan man kan vidta åtgärder. Fall där medlemsstater har åberopat ett icke-erkänt legitimt intresse är ännu färre än då medlemsstater har åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Tolkningen av det som kan anses vara ett icke-utskrivet legitimt intresse är strikt. De flesta rättsfallen inom området liknar varandra eftersom en medlemsstat oftast åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Kommissionen har sedan granskat intresset och beslutat att medlemsstaten inte har kunnat åberopa det utskrivna legitima intresset vilket direkt medför att medlemsstaterna har brutit emot kommunikations- och standstillkravet (communication- and standstill obligation) eftersom intresset därmed endast har kunnat ansetts vara ett icke-utskrivet legitimt intresse. Eftersom det finns så få fall där medlemsstater har åberopat artikel 21(4) i koncentrationsförordningen vore det också överdrivet att påstå att medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och på så sätt påverkar EU:s inre marknad negativt. Med tanke på det färska beslutet från Kommissionen där Ungern försökte förbjuda koncentrationen mellan företagen VIG och Aegon år 2022 finns det dock en möjlighet att andra medlemsstater börjar använda artikel 21(4) mer aktivt för att skydda inhemska intressen.
-
(2022)I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.
-
(2017)Children's literature conveys gender-related societal norms and thus it is important to reflect on the books that are read to children from a gender point of view. This bachelor’s thesis examines how gender is depicted in recently published Finnish-Swedish picture books aimed at 1-5-year-old children. The focus is on the portrayal of adult characters. The study addresses the following research questions: From a gender point of view, how are adults depicted in these books? Are the gender-related positions that are offered normative or norm breaking? Six Finnish-Swedish picture books published in 2015 were analysed using a hermeneutical approach. The results indicate a multi-faceted and complex portrayal of gender. There are similarities as well as differences between female, male and gender-neutral characters. Both normative and norm-breaking gender-related positions are offered. As the books also include characters who break gender stereotypes, Finnish-Swedish picture books may be a good choice from a gender point of view. Nevertheless, certain books are more stereotypical than others and thus the Finnish-Swedish picture books that are read to children should be chosen with care.
-
(2019)Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.
-
(2020)Avhandlingens syfte är att undersöka genusperspektivet i barnsånger, vilka könsmässiga modeller de ger barn samt hur de kan stöda verksamheten i småbarnspedagogikens strävan till en genussensitiv pedagogik. Avhandlingen är en kvalitativ studie som analyserar sångtexters innehåll och samhällets syn på kön ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i begreppen stereotypisk och normbrytande. Sångtexterna beskriver könsrollerna både stereotypiskt och som normbrytande och visar tydligt hur synen på könen har förändrats i barnsångers innehåll över tid och hur sångerna avspeglar det rådande samhället. Musikstunder är en central verksamhetsform inom småbarnspedagogiken och sånger med normbrytande karaktärer spelar en viktig roll i barns utveckling. Betydelsen ligger i hur man använder sig av musik och sånger inom småbarnspedagogiken för att ge barn möjligheten att vara sig själva och skapa den egna könsidentiteten.
-
(2017)Mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i de finländska skolorna som innebär avsiktliga, upprepade, indirekta eller direkta negativa handlingar riktade mot en individ i en svagare position än den eller de som mobbar. Mobbning kan medföra långvariga och svåra psykosociala konsekvenser för de involverade. (Salmivalli, 2010.) Mobbning som fenomen har studerats internationellt de senaste 40 åren. Dan Olweus (1973) individpsykologiska perspektiv på mobbning i skolan har format och dominerat forskningen. Ett genusperspektiv i mobbningsforskning har inte tidigare förekommit i omfattande utsträckning. Under det senaste decenniet har ändå socialpsykologisk forskning med fokus på gruppdynamik och –relationer fått mer plats. Denna litteraturstudie ämnar att på basis av tidigare forskning skapa en förståelse för hur mobbning är genusrelaterad bland barn och ungdomar i skolan. Den bidrar även till att skapa förståelse för varför det är viktigt att beakta genus i forskning om mobbning. Avhandlingens huvudsakliga källor är empiriska studier som publicerats i internationella journaler. I resultaten framkommer att genus är en styrande aspekt i mobbning, snarare än en enskild variabel som tidigare antagits. Genus formar mobbning på flera olika sätt. Forskning visar att barn och speciellt tonåringar mobbar i strävan efter att nå en populär och heteronormativ könsidentitet. Personer som inte beter sig enligt genusrelaterade normer mobbas oftare. Samtidigt skapar, upprätthåller och synliggör mobbning pojkarnas maktposition gentemot flickorna, samt de sociala kategorierna ”pojke” och ”flicka”. Speciellt kommer det fram i homofobisk och sexistisk mobbning. Genus som social identitet styr dessutom barnens attityder till mobbning och därmed även mobbningsbeteendet. Det är viktigt att i forskning om mobbning uppmärksamma att mobbning är genusrelaterad eftersom det i sin tur bidrar till hur mobbning hanteras i skolorna och hur fenomenet i framtiden studeras.
-
(2020)Syftet med denna studie är att få en klarare bild hurdana sånger olika sångböcker innehåller, speciellt med tanke på genus och könsstereotyper: innehåller sångerna stereotyper och ifall de innehåller, hurdana och på vilket sätt framträder de? Syftet är också att ta reda på om det skett en förändring i stereotyper över tid. Studien är en kvalitativ analys med hermeneutisk ansats. Materialet består av fyra olika sångböcker från Finland och Sverige, alla publicerade mellan 1995 och 2016. Studiens resultat visar på att det skett en förändring över tid när man granskar böckerna ur ett genusperspektiv men alla sångböckerna innehåller stereotyper. Överlag finns det ändå överraskande lite könsstereotyper jämfört med antalet sånger per bok
Now showing items 1121-1140 of 6670