Browsing by discipline "Scandinavian Languages (Native Speakers)"
Now showing items 21-32 of 32
-
(2020)Syftet med avhandlingen är att med hjälp av en enkätundersökning se hur väl elever i årskurs nio i Sverige och Finland stavar ett visst antal svårstavade ord. Orden i enkätundersökningen är ett urval från en större lista över svårstavade ord i svenskan, sammanställd av Nordstedts i samarbete med Språkrådet. Mitt material består av 30 enkätsvar från 15 elever i Finland och från 15 elever i Sverige. Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. Till en början analyseras enkäterna kvantitativt, sedan lyfts ett antal svårstavade ord ut för att analyseras med en kvalitativ analys. I min avhandling har jag ställt upp tre forskningsfrågor: Vilka är de mest utmärkande felen elever från Sverige och Finland har i fråga om rättstavning? Vilka skillnader finns det mellan elever i Sverige och elever i Finlands rättstavning av ett antal svårstavade svenska ord, och vad beror de på? Vilken roll spelar flerspråkighet för resultaten? Resultaten visar att de mest utmärkande felen hos elever i både Sverige och Finland gäller avsaknad av en bokstav i de felstavade orden, och att de här stavfelen kan kopplas till problematik rörande dubbelteckning och morfologisk medvetenhet. I Finland är det mest felstavade ordet abonnemang, medan det för Sveriges fel rör sig om ordet noggrann. Gällande den andra frågan, skillnader i stavning mellan eleverna i de två länderna, konstateras att eleverna i Finland tenderar att stava mer ljudenligt, då finlandssvenskt uttal ligger närmare den skriftliga representationen än det rikssvenska uttalet. Eleverna i Finland visar inte heller lika tydliga drag av reduktion i skrift som eleverna i Sverige gör. Ytterligare visar det sig att eleverna i Sverige inte har lika svårt med orden abonnemang och giftermål, vilket kan vara en indikation på att finlandssvenska elever lever i ett samhälle som är mer dominerat av ett annat språk, finskan, och därför inte stöter på traditionella eller ovanliga ord lika ofta som rikssvenska elever. Min tredje och avslutande forskningsfråga handlar om vilken roll flerspråkighet spelar. Resultaten visar att de flerspråkiga eleverna i Finland presterar bättre än flerspråkiga i Sverige och enspråkiga i Finland, och lika bra som enspråkiga elever i Sverige. Det här resultatet ger en indikation på att flerspråkiga elever har en god morfologisk medvetenhet, något som är viktigt för att kunna stava rätt på svenska. Förslag för vidare forskning kunde vara att i framtiden inkludera variabeln läsförståelse, och undersöka hur eller om svaga resultat i läsförståelse korrelerar med svaga resultat i stavning.
-
(2019)I denna avhandling studeras finlandssvenska binamn genom en särdragsanalys. Syftet är att kartlägga hurdana binamn finlandssvenskar bär samt att undersöka hur binamnen avviker från det rikssvenska binamnsmönstret. Detta görs genom att studera finska tendenser och finlandssvenska särdrag i binamnen. Materialet har samlats in genom en enkätundersökning som besvarades av 104 personer. Sammanlagt 210 binamn har plockats ut för analys. Metoden är huvudsakligen kvalitativ då binamens språkliga material och bildningssätt analyseras utgående från binamnens karaktär, binamnsbärarnas svar i enkätundersökningen samt tilläggsinformation som samlats in per telefon. Binamnens språkliga material avgörs utgående från binamnens källa. Källan kan vara ett uttryck som man kännetecknar som ett namn eller som ett lexikalt ord. Namnmaterial, liksom binamnens källmaterial, har dock en tendens att vara tvetydigt bland annat eftersom lexikala ord kan vara homonyma med namn. Eftersom binamnets källa inte alltid går att avgöra kan binamn även ha en källa som kategoriseras som någonting mitt emellan namn- och ordmaterial. Binamnens bildningssätt undersöks huvudsakligen utgående från kortformer av personnamn som används som binamn. På rikssvenska bildas kortformerna enligt ett visst mönster och de uppfyller vissa villkor. Kortformerna är tvåstaviga med betoningen på första stavelsen och de bildas inte av obetonade stavelser från grundnamnet. Kortformerna har endast ett artikulationsställe i mediala konsonantljud, vilket innebär att konsonantljuden produceras på samma ställe i talapparaten. Dessutom är den andra av två mediala konsonanter tonlös. Utöver bildningssättet för kortformerna kan binamn också bildas genom att man lägger till en ändelse till en avledningsstam eller med hjälp av ett tillägg som fungerar som ett binamnselement. För att urskilja finlandssvenska särdrag och finska tendenser undersöks hur bland annat kortstavighet, lexikala avvikelser från rikssvenskan samt förekomsten av mediala konsonantkombinationer manifesterar sig i de finlandssvenska binamnen. Finsk binamnsbildning presenteras i relation till rikssvensk binamnsbildning. I resultatdiskussionen framkommer att de finlandssvenska binamnen till stor del påminner om de rikssvenska, i och med att binamnen i huvudsak har andra namn som källa och att binamnen bildas enligt det etablerade, rikssvenska bildningsmönstret. Avvikelserna kan ofta förklaras av finskt inflytande, men inte alltid. Finlandssvenska binamn som uppvisar finska tendenser präglas av att finska binamn lånats in, att finska ändelser fogats till namnstammen och av att de mediala konsonanterna inte följer samma krav som de rikssvenska binamnen. Finlandssvenska binamn kännetecknas också av att de kan vara kortstaviga eller att de bryter mot rikssvenska kvantitetsförhållanden på annat sätt.
-
(2017)Den nya läroplanen för gymnasier som togs i bruk från och med hösten 2016 fokuserar mycket på multilitteracitet och det vidgade textbegreppet. Som allmänna mål för gymnasieundervisningen sägs att studerandenas multilitteracitet ska utvecklas och ett allmänt tema för alla gymnasier är medier och multilitteracitet. Utöver det här tas begreppet multilitteracitet upp på flera ställen under avsnittet för läroämnet modersmål och litteratur. Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur lärare i modersmål och litteratur främjar studerandenas multilitteracitet och hur det syns i deras undervisning. Undersökningen fokuserar också på studentprovet i modersmål och litteratur som från och med hösten 2018 kommer att vara digitalt. Jag har tagit reda på hur digitaliseringen av studentprovet påverkar lärarnas undervisning och materialanvändning. Avhandlingens teoretiska bakgrund baserar sig främst på den nya läroplanen för gymnasiet som togs i bruk från och med hösten 2016. Som källor för att förklara begreppen multilitteracitet och det vidgade textbegreppet har jag bland annat använt mig av Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen (2016), Cope & Kalantzis (2015) samt Kupiainen, Kulju och Mäkinen (2015). Materialet för undersökningen består av fem intervjuer med gymnasielärare i modersmål och litteratur från fyra olika svenskspråkiga skolor. Jag har sedan transkriberat intervjuerna och kategoriserat svaren enligt forskningsfrågorna och syftet med undersökningen. Frågorna är mycket öppna till sin natur för att jag vill att svaren ska vara så spontana som möjligt. Vissa svar skiljer sig från varandra och det framgår ur svaren att lärarna har tolkat frågorna på lite olika sätt. Eftersom jag bara har intervjuat fem lärare kan jag inte dra några större slutsatser, men vissa riktlinjer syns ändå i mina resultat. Lärarna skulle gärna önska mera fortbildning angående hur multilitteraciteten ska synas i undervisningen och de saknar även mera information om det nya studentprovet. De flesta var överens om vad som iavses med begreppet multilitteracitet och det kom även fram vissa utmaningar med materialanvändningen som t.ex. frågan om vad som ska utelämnas och utmaningar med att hitta material.
-
(2020)Avhandlingen granskar de namn och titlar som finns i Jacobina Charlotta Munsterhjelms dagbok. Avsikten är att beskriva dem, analysera deras användning på den tiden, samt göra några jämförelser med senare tiders bruk. Dagboken finns med kommentar och register utgivna av professor Bo Lönnqvist 1970 i Folklivsstudier VII, Svenska Litteratursällskapet i Finland. Jacobina Charlotta Munsterhjem höll dagbok från 8 juni 1799 till 6 januari 1801. Dagboken består av 186 sidor. Hon berättar om sitt liv på hemgården Tavastby, i Elimä socken. Hon beskriver vardagen med glädjeämnen och sorger, vardagligt arbete och fest. Hon besöker släktingar i Savolax och den lilla garnisons- och brunnsstaden Lovisa. Där idkar hon sällskapsliv och vårdas för en åkomma. Men det som präglar hennes text är ett idogt arbete, såsom handarbete, trädgårdsarbete och hushållsarbete. Dagboken är också en del av hennes edukation. Hon bör lära sig att hantera sitt modersmål på ett för hennes stånd lämpligt sätt. Genom att granska dagbokens bild av livet på en liten herrgård i Finlands sydöstra del under svenska tidens sista decennium, träder ståndssamhällets struktur väl fram. Användningen av namn, titlar och tilltal är de element som beskriver dess uppbyggnad. Den sociala verkligheten kommer fram genom Jacobina Charlottas anteckningar. Utgående från dessa premisser analyserar jag en del av de i dagboken använda förnamnen och efternamnen. Jag granskar också titlar som man använde och som finns i dagboken. Titlar och tilltal vävs ihop med varandra till en helhet. En del tilltal och benämningar granskar jag närmare, såsom till exempel användningen av begreppet kusin/cousin/cousine. Jag konstaterar att detta tilltal blir en form av mellansteg i tituleringen, från det mycket formella till det mer informella och intima. Skillnaderna i namn- och titelbruket mellan de olika stånden behandlar jag också. Vissa intressanta företeelser, t.ex. användningen av dubbelnamn under denna tid, granskas närmare. Genom att jämföra materialet i Jacobina Charlottas dagbok och Airi Kartanos material från Mörskom konstaterar jag att variationen i användningen av dubbelnamn hos allmogen under denna tid inte är så entydig. I flera fall blir det fråga om en jämförelse mellan material och tider. För att förstå de olika företeelserna i dagboken måste man se dem i deras tidssammanhang. Därför är det nödvändigt att ge en beskrivning av de sociala strukturerna vid sekelskiftet 1700–1800, som t.ex. på hur ståndsindelningen fungerade, samt en förklaring på de tilltal och benämningar som används i dagboken. Syftet är att visa på ett namn- och titelbruk som var mycket strängt kringskuret och byggde på en lång tradition. Eftersom mycket av materialet i dagboken ger möjlighet till granskning, forskning och analys av också andra aspekter än de direkt onomastiska, ger detta mig möjlighet att bredda min analys. Många av mina källor är inte språkvetenskapliga på något sätt, men de har gett en förklaring till och en stabil grund för mina resultat.
-
(2020)Syftet med denna avhandling är att undersöka varför studerandena i Borgå Gymnasium uppvisar svaga resultat i studentexamensproven i modersmål och litteratur, samt att kartlägga vad studerandena upplever att är svårt i textproduktion. Dessutom undersöker avhandlingen huruvida Borgå Gymnasiums insatser att förbättra vitsorden samt resultaten i textproduktion gett de önskvärda resultaten. Fokuset på denna avhandling är ämnet modersmål och litteratur i andra stadiet, men tangerar också realämnen och dess essäuppgifter. Undersökningen i denna avhandling består av tre delar, varav den första består av enkätundersökningar som skolan i fråga utfört. Enkätundersökningarna var sammanlagt tre till antalet och frågorna hade sammanställts av lärarkollegiet vid Borgå Gymnasium. Som mest var deltagarantalet 118, alla av dem studerande i skolan. Den andra delen består av analys av läskompetenssvar från ämnet modersmål och litteratur samt analys av realämnesessäer från ämnet filosofi. Läskompetenssvaren var 10 till antalet, medan realessäerna var 18. Den tredje delen består av en sammanställning av intervjusvar som utförts i skolan med studerandena. Sammanlagt 7 studeranden intervjuades. Resultaten visar att studerandena vid Borgå Gymnasium upplever att terminologin vad kommer till uppgiftsformuleringen är svår. Dessutom anser de att det är svårt att hålla sig objektiv i sina texter. Det gick att påvisa att studerandena använt sig flitigt av de dispositionsmodeller och andra hjälpmedel Borgå Gymnasium använt sig av i undervisningen. Studerandena upplevde dessutom att lärarkollegiet vid Borgå Gymnasium gjort ett gott jobb i undervisningen och att den har blivit bättre sedan skolans extra insatser.
-
(2017)I denna avhandling undersöks receptivt flerspråkiga samtal som förs på finska och svenska samtidigt och där deltagarna får prata sitt modersmål. Syftet är att visa att samtalen fungerar smidigt genom att undersöka samtalens turer och hur de bygger på varandra samt genom att undersöka uppbackningarnas placering och funktion. För att kunna kartlägga eventuella problem i samtalen undersöks även reparationerna för att se om de föds ur situationer där den ena parten inte förstår det främmande språket. Det har inte gjorts mycket tidigare forskning om receptiv flerspråkighet men det går att konstatera att det finns visa förutsättningar för att ett receptivt flerspråkigt samtal ska gå att föra. Materialet som undersöks består av tre inbandade samtal som är ca. 40 minuter långa. Jag plockade ut 20 minuter från varje samtal och gjorde en grov transkription på dem. Gruppen består av både män och kvinnor i åldrarna 24-60 år. Personerna som samtalar har olika förhållanden till varandra men är alla vana vid att prata med varandra på var sitt språk. Undersökningen visar att samtalen som ingick i mitt material fungerade på precis samma sätt som enspråkiga samtal. Turerna byggde på varandra och jag kunde hitta både yttrandepar och dubbelkontextualitet. Uppbackningarna förekom i förväntade sammanhang och hade samma funktion som i enspråkiga samtal. I materialet förekom en reparation som hade med språkförståelse att göra. De mest intressanta observationerna var de upprepningar och ifyllnader sekundärtalarna gjorde, utan att byta till den andras språk. De översatte istället primärtalarens fraser.
-
(2018)Tämän tutkielman tarkoitus on tarkastella ruotsin kielen sanojen ”utmanande” ja ”utmaning” lisääntynyttä käyttöä ja semanttista muutosta nykyruotsissa. Tutkimusaineisto koostuu sanan ”utmanande” tai ”utmaning” sisältävistä lauseista, jotka on kerätty ruotsalaisen Språkbankenin suomenruotsalaisista ja ruotsalaisista sanomalehtikorpuksista. Korpukset ovat vapaasti käytettävissä olevia tekstikokoelmia, jotka voivat rakentua esimerkiksi sanomalehtien vuosikerroista, kaunokirjallisista teksteistä tai internet-keskustelupalstojen sisällöstä. Korpuksia voi tutkia Språkbankenin Korp -käyttöliittymän avulla. Sanojen ”utmanande” ja ”utmaning” esiintymistiheyttä ja esiintymiskonteksteja tarkastellaan 22 vuoden aikajaksolta suomenruotsalaisen Hufvudstadbladetin ja ruotsalaisen Göteborgs-Postenin sanomalehtikirjoituksista. Lähtökohtana ei ole ruotsin kielivarieteettien vertailu, joskin joitakin pieniä eroja on havaittu, vaan molempien maiden lehdet ovat mukana siksi, että kyseessä on molempia maita koskeva ilmiö. Materiaaliksi on valikoitunut juuri sanomalehtitekstit, sillä niissä esiintyvä kieli on sellaista, mitä on kunakin ajanjaksona koettu neutraaliksi ja normienmukaiseksi. Tutkielmassa vertaillaan ensin sanojen ”utmanande” ja ”utmaning” esiintymistiheyttä yllämainituissa lehdissä 1990-luvun, 2000-luvun sekä 2010-luvun tienoilta. Analyysin toisessa osassa sanaesiintymät luokitellaan kontekstin antaman merkityksen mukaisesti sanakirjamääritelmiä vastaaviin kategorioihin. Jos sana ei vastaa mitään sanakirjoissa esiintyvää määritelmää, se lajitellaan omaan kategoriaansa. Metodi perustuu komponenttianalyysiin, jota käytetään leksikografisessa tutkimuksessa. Komponenttianalyysin lähtökohtana on, että sanojen merkitys koostuu useammasta pienestä osamerkityksestä ja on siksi sopiva lähestymistapa tässä tutkielmassa. Tutkimus osoittaa, että sanan ”utmaning” käyttö on lisääntynyt merkittävästi 2000-luvun taitteen jälkeen; sen esiintymisfrekvenssi 2010-luvun materiaalissa on kolminkertainen verrattuna 1990-luvun materiaaliin. Sanan ”utmanade” käyttö puolestaan ei ole lisääntynyt merkittävästi. Molempien sanojen merkitys on muuttunut osittain aineiston myöhemmissä osissa, vaikka sanoja toki vielä käytetään myös perinteisissä merkityksissä. Sanojen ”utmanande” ja ”utmaning” tarkoitusten osittainen muutos voi johtua monesta eri syystä. Tässä tutkielmassa muutoksen syitä löydetään englannin kielen ja kulttuurin vaikutuksesta ruotsin kieleen sekä muun muassa yhteiskunnallisista muutoksista, jotka heijastuvat kielenkäytön muutoksina. Tutkimuksen loppupäätelmä on, että kyseessä saattaa olla asennemuutos kohti individualistisempaa ajattelutapaa, joka korostaa yksilön roolia toimijana. Saman tyyppistä kehitystä on havaittavissa sanan ”själv” lisääntyneen käytön kohdalla: sitä käytetään yhä useammin sanan ”ensam” sijasta, mikä joidenkin kielentutkijoiden mielestä on osoitus muutoksesta kohti yksilökeskeisempää ajattelutapaa. Aihepiirin tutkimusta voitaisiin syventää useamman eri pohjoismaisen kielen kattavalla korpusanalyysillä. Eri tutki-musmetodeja, kuten esimerkiksi puhekielen analyysiä, voitaisiin myös hyödyntää ilmiön kuvailuun.
-
(2019)Syftet med avhandlingen är att undersöka öppna reparationsinitiativ i svenska samtal vid biljettluckor i Finland och Sverige och svara på frågorna vilka initiativen är, varför de produceras samt vilken respons de får. Avhandlingen identifierar de svenska öppna initiativen och undersöker deras funktioner och användning, pekar ut möjliga problemkällor i den fysiska och sekventiella omgivningen samt redogör för olika reparationshandlingar och hur de språkligt formuleras. Begreppet reparation utgör en grundläggande term i avhandlingen och presenteras utgående från samtalsanalytiska teorier. Samtalsanalysen som metod tillämpas i stora delar av analysen men kombineras med teorier och begrepp specifika för institutionella samtal och kundsamtal för att närmare kunna förstå reparationssekvenserna i den kontext de verkar i. Avhandlingen ser servicemötet som en kommunikativ verksamhetstyp som är bunden till rättigheter och skyldigheter samt förväntningar förknippade med dessa och samtalets förlopp. Materialet består av samtal vid biljettkassor som spelats in för forskningsprojektet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP). Biljettkassorna i Finland finns i Helsingfors, Vasa samt Jakobstad och biljettkassorna i Sverige i Stockholm och Göteborg. Materialet utgör 369 samtal på 16 timmar och 10 minuter. Avhandlingen visar att de vanligaste öppna initiativen i svenskan är va sa du, va och förlåt eller ursäkta. Va sa du används oftast till skillnad från finskan och engelskan där kortare initiativformer är vanligare. Det förekommer inget samband mellan problemkällorna och reparationerna som initieras, men då kunden signalerat interaktionell otillgänglighet reparerar hen med antingen förlåt/ursäkta eller va sa du. Problemkällor i den fysiska omgivningen är biljettkassans utformning, placering samt bakgrundsljud. Mikrofon och högtalare som artefakter utgör en viktig del av personalens arbete för att hantera reparationer och nå samförstånd. Problemkällor i den sekventiella omgivningen är överlappande tal, oväntade vändningar och ändringar i deltagarramen. Reparationshandlingarna utgörs av identiska upprepningar, modifierade upprepningar samt omformuleringar. De modifierade upprepningarna visar att det finns segment som samtalsdeltagarna ser som ”överflödiga” i den responderande turen, bl.a. företal samt TKE-initiala markörer och led. Talarna kan också lägga till förtydligande led. Mindre modifieringar är förtydligande eller tillägg av ord och/eller partikel och ändring av verbets aktionsart. I de responderande turerna tillämpas även prosodiska (högre volym, långsammare tal m.m.) och språkliga (splittring av turen) strategier.
-
(2016)Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka slangen på Åland. Jag reder ut hur kön och ort påverkar slangbruket och vilka språk som influerar det åländska slangbruket. Metoden som jag använder mig av är enkätundersökning. Det är några skolor över hela Åland, både i Mariehamn och i skärgården, som deltar i undersökningen. Undersökningen är kvantitativ och mitt material består av 169 ungdomar och totalt 7202 slangord. Ungdomarna har fyllt i en enkät med nödvändig bakgrundsinformation om sig själva samt uppgett slangord för 42 givord. Slang är ett väldigt svårt begrepp med många olika definitioner. Därför värderar jag inte slangorden som ungdomarna uppger. Jag anser att det finns en del allmänsvenska ord som snarare är givordets synonym än ett slangord, men jag låter dem vara med eftersom undersökningen gäller ungdomarnas syn på vad som är slang. Min slutsats är att den åländska slangen är en enhetlig slang. Den skiljer sig inte åt i någon större utsträckning oavsett var på Åland informanten bor eller vilket kön informanten har. Den åländska slangen är lekfull, som slang är i allmänhet, och engelska språket har ett stort inflytande. De engelska orden står för två tiondelar av materialet. Jämfört med tidigare forskning tycks engelskan vara på framfart. Ungdomarna uppger flest slangord för familjerelaterade ord och allra minst för skärgårdsrelaterade ord. Det förekommer några få åländska uttryck, med hjälp av vilka informanten markerar sin identitet som åländsk. Mina forskningsresultat överensstämmer med liknande studier som har gjorts på Åland tidigare. Min undersökning redogör enbart för vilka slangord som är populära och hur slangen enligt informanterna ser ut på Åland. Det skulle vara intressant att fortsätta undersökningen med att spela in autentiska samtal och på så sätt ta reda på vilka slangord som de åländska ungdomarna verkligen använder.
-
(2016)Språkbadselever är en intressant grupp av elever i den finländska grundskolan. De undervisas på ett annat språk än sitt förstaspråk vilket kan leda till att problem uppstår. Denna avhandling undersöker deras språkliga kompetenser och åsikter om själva undervisningen. Denna avhandling har tre syften. Det första är att analysera en grupp språkbadselevers självupplevda kompetens i sitt andraspråk svenska genom att låta informanterna utföra en självbedömning av sina muntliga och skriftliga kompetenser. Resultaten från självbedömningen antas korrelera med informantens kön, senaste betyg i svenska och användning av svenska på fritiden. Det andra syftet är att undersöka vad denna grupp har för åsikter om språkbads-undervisningen. Det tredje syftet är att redogöra för vad självbedömning är, samt hur och varför man kan använda sig av självbedömning inom språkbadsundervisningen. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning under våren 2014. Populationen består av totalt 59 informanter i årskurs 9 som kommer från tre olika språkbadsskolor i Nyland. Alla informanter har deltagit i språkbadsundervisning sedan daghemmet eller förskolan. Resultaten visar att de flesta informanterna bedömer sina kunskaper i svenska som goda. De flesta uppnår kompetensnivåerna B2‒C1 inom både muntlig och skriftlig produktion. Populationens flickor bedömer sig i allmänhet ha litet högre kompetenser än pojkarna, likaså har flickorna också högre betyg än pojkarna. Således korrelerar kön med betyget och kompetens-nivån. Det samma gäller användningen av svenska på fritiden: de informanter som uppger att de aldrig använder svenska på fritiden uppnår lägre kompetensnivåer. Populationens flickor uppger också att de använder mer svenska på fritiden än pojkarna. De flesta informanter använder dock endast sällan svenska på fritiden och att läsa svenskt material är det ovanligaste användningssättet ‒ att tala svenska eller att lyssna på svenskt material är vanligare. Gällande informanternas åsikter om språkbadsundervisningen framkommer att de flesta är nöjda med undervisningsmetoden och de upplever den som nyttig inför framtiden. Dock visar det sig att bedömningen och betygsättningen oroar informanterna och de upplever att de blir orättvist bedömda. Således kunde lärare i språkbadssvenska och andra ämneslärare inom språkbadet låta elever utföra självbedömningar för att få mer information om vad eleverna har lärt sig. Resultaten från dessa självbedömningar kunde till exempel användas av lärare för att underlätta bedömningsarbetet och utveckla sin undervisning. Läroplanen för den grundläggande utbildningen från 2014 stöder också användningen av självbedömning.
-
(2020)Syftet med avhandlingen är att beskriva det officiella tillnamnsskickets struktur och utveckling från 1815 till 1930 i mellannyländsk allmogemiljö. Geografiskt avgränsas avhandlingen till byarna Stubbans och Wärby i södra Kyrkslätt. Som huvudkällor har använts mantalslängderna för 1815, 1840, 1870, 1900 och 1930. Det totala antalet namn i materialet är 89, medan antalet olika namn är 54. I namnmaterialet finns en varierande grupp av landsbygdens folk, till exempel bönder, torpare, lanthandlare, sömmerskor, drängar och inhysingar. Vid en indelning av namnen i olika kategorier enligt deras primära syftning delas tillnamnen i två huvudkategorier: primära tillnamn och sekundära tillnamn. Med primära tillnamn avses tillnamn som från början givits eller tagits för att identifiera en person – speciella tillnamn och patronymikon. Med sekundära tillnamn avses namn som först varit ortnamn och först senare övergått till att beteckna en person, till exempel hemmansnamn. Denna typs namn kallas i denna undersökning endast ortnamn. 1815-1930 finns i Stubbans och Wärby 6 patronymikon, 45 speciella tillnamn och 3 ortnamn. I mantalslängden för 1840 kommer det in egentliga tillnamn. Under alla undersökta perioder, förutom 1815, utgör de speciella tillnamnen över 80 % av samtliga namn. Både patronymikonen och ortnamnen är ovanliga. I materialet finns sju olika namnkomplex, det vill säga olika typs namn eller följd av namn med vilka personer identifieras. Trots att yrkesbeteckningar och titlar som står före eller efter namnkomplexen inte inkluderas i själva namnkomplexen har de varit till stor nytta då social variation har undersökts i förhållande till namnkomplexen. Från och med 1870 antecknas de flesta med förnamn + speciella tillnamn och denna grupp växer och dominerar sedan från år till år. Vad gäller den sociala variationen framgår det av materialet att från och med 1870 verkar inte samhällelig ställning eller civilstånd ha någon betydelse vad gäller namnkomplexen för män och ogifta kvinnor samt änkor. De flesta antecknas med förnamn + speciella tillnamn. Alla hustrur, och från och med 1900 också äldre barn, både flickor och pojkar, antecknas med bara förnamn i samband med hushållens huvudmän. Typologiskt indelas namnen i enledade, tvåledade och avledda tillnamn. I materialet finns 6 enledade, 33 tvåledade och 9 avledda tillnamn. De tvåledade speciella tillnamnen är i flertal under alla tidsperioder. Detta antas bero på att det finns så många möjligheter att bilda tvåledade speciella tillnamn samt att det säkerligen har att göra med mode. Under alla tidsperioder är det både besuttna och obesuttna som har tvåledade speciella tillnamn och avledda speciella tillnamn. Däremot bärs alla de enledade tillnamnen av obesuttna kvinnor. Vad gäller både namnkomplexen och den typologiska indelningen av speciella tillnamn är det inte stor skillnad på tillnamnen vare sig det är frågan om personer som är självägande bönder, torpare eller andra som bor och arbetar i byarna. Men trots att tillnamnskicket är rätt jämlikt visar studier i folklivet i Kyrkslätt att samhället under den här tiden är långt ifrån jämlikt. I materialet finns 33 olika tvåledade speciella tillnamn med 12 olika efterleder, varav cirka 50 % är bildade med efterlederna -ström, -berg och -man.
-
(2020)I avhandlingen granskas språkanvändningen i platsannonser som riktas till personer som talar svenska i Finland. Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att analysera finlandssvenska arbetsplatsannonser för att se hurdana bilder av dagens arbetsliv, av den ideala arbetstagaren och av den ideala arbetsgivaren som målas upp i annonserna. Detta görs genom att analysera språkliga drag i platsannonserna och diskutera resultatet av analysen med synen på arbetslivet i det senmoderna samhället. För att nå syftet använder jag delar av den systemisk-funktionella grammatiken som analysmetod. Metoden utgår från den ideationella och den interpersonella nivån av en text enligt analysen av en modelläsare. Med hjälp av den ideationella nivån i en text analyseras processer och deltagarroller i satser. Processerna kan vara materiella, mentala, verbala eller relationella. En deltagare kan endera vara drivande och stå som första deltagare i en process, eller vara utsatt för en handling och då förekomma som andra deltagare i processen. Genom den interpersonella analysen fokuserar den här undersökningen på språkhandlingarna uppmaning och kravställande samt tilltalet till läsaren. Materialet utgörs av 21 platsannonser insamlade i juni 2018. Platsannonserna har publicerats på Arbets- och näringsministeriets hemsida för TE-tjänster. Jag har indelat materialet i fyra branschkategorier: Specialisttjänster, servicesektorn, vårdbranschen och utbildningssektorn. Platsannonserna analyseras kvalitativt genom att titta på ideationella och interpersonella betydelser i varje sats. De olika kategorierna jämförs sedan med varandra. I resultatet av den ideationella analysen framkommer det att arbetsgivaren ofta står som första deltagare i processerna och därmed är den som initierar en handling. Arbetsgivarbilden skapas också av att delar i platsannonserna är dedikerade till att presentera information om arbetsgivaren med hjälp av nyckeltal och positiva bestämningar. Den ideala arbetstagaren står som första deltagare främst i mentala och relationella processer. Arbetsgivaren tar en aktivare roll i platsannonserna än arbetstagaren. Arbetet beskrivs ofta genom att arbetsuppgifterna uttrycks som nominaliseringar av verb, vilket gör att också arbetet står som deltagare i relationella och mentala processer och får olika bestämningar. I resultatet av den interpersonella analysen framkommer det att språkhandlingarna kravställande och uppmaningar sällan uttrycks kongruent utan istället via grammatiska metaforer. I kravställande satser med låg förpliktelsegrad är arbetsgivaren oftare första deltagare, medan kravställande med hög förpliktelsegrad uttrycks utan arbetsgivaren som deltagare. Arbetsgivarbilden skapas av ett frekvent förekommande vi som första deltagare. Den sökande omtalas oftare i tredje person. Resultatdiskussionen redogör för hur bilden av arbetsgivaren, arbetstagaren och arbetet hör i ihop med synen på arbete i det senmoderna samhället. En individ bygger upp sin identitet bland annat genom den arbetsplats hen väljer att arbeta på. En stark arbetsgivarprofil blir en del av individens identitetsbyggande, och det här kan vara en orsak till att arbetsgivaren får en så stor och aktiv roll i platsannonserna. Att den ideala arbetstagaren framställs som första deltagare i främst relationella och mentala processer visar hur en arbetstagares personliga egenskaper och personlighet anses vara de viktigaste faktorerna i utförandet av ett arbete i den senmoderna synen på arbetslivet.
Now showing items 21-32 of 32