Browsing by Title
Now showing items 2290-2309 of 30981
-
(2016)Pyrin tutkielmassani lähestymään voimassaolevaa lainsäädäntöä, erityisesti immateriaalioikeutta, ongelmalähtöisesti, selvittäen niitä seikkoja, jotka tällä hetkellä estävät big datasta mahdollisesti saatavilla olevien sosiaalisten ja taloudellisten etujen hyödyntämistä. Huomattavan suurien tietomäärien käsittely on yksinkertaisinta tietokantamuodossa. Tietokantojen tekijänoikeussuoja erityisesti Euroopan Unionin alueella on siten tutkielmassani pääroolissa. Eurooppalaiselle järjestelmälle ominainen sui generis –suojamuoto sen muodostamine ongelmineen on myös hyvin vahvasti tutkimukseni keskiössä. Alalla toimivien ja sille pyrkivien yritysten käytännön ongelmiin kuuluu usein julkisen sektorin tuottaman tiedon saatavuus ja uudelleenkäyttömahdollisuudet, joten sitä käsitellään omana laajana kokonaisuutenaan. Pyrin tekemään tutkielman tulevaisuuden kehitystä ja sen lainsäädännöllisiä vaatimuksia silmälläpitäen. Unionin ulkopuolista lainsäädäntöä ja oikeuskäytäntöä otan työhön esimerkinomaisesti muita mahdollisia sääntelymalleja esiin nostaakseni. Yhdysvalloissa datapohjainen teknologiasektori on kehittynyt huomattavasti pidemmälle kuin Euroopassa, myös tämän syitä pyrin myös selvittämään Aloitan big datasta yleisemmin ilmiönä, josta siirrytään sen käsittelyyn osana tietokantoja koskevaa direktiiviä. Tietokantojen oikeudellisesta suojasta annettua direktiiviä 96/9/EY käsitellään laajasti, erityisesti sen sui generis –suojamuotoa ja siitä syntynyttä oikeuskäytäntöä. Julkista sektoria monissa rooleissaan on pidettävä big datan kannalta yhtenä tärkeimmistä toimijoista ja sitä käsitellään siten erikseen. Tarkastelussa syvennytään julkisen sektorin hallussa olevien tietojen uudelleenkäytöstä annettuun direktiiviin 2003/98/EY (PSI-direktiivi) sekä sen viimeaikaisiin muutoksiin, sekä erityisesti digitaalisessa ympäristössä tapahtuvan tieteellisen tutkimuksen toimintamahdollisuuksiin. Pintapuolisesti käsitellään myös julkisen sektorin tuottaman datan lisensointiprojektit. Big datan hyödyntämisen kannalta datan saatavilla oleminen sekä sen uudelleenkäyttömahdollisuudet ovat ensiarvoisen tärkeitä. Siten lisensointia yleisemmin käsitellään omassa kappaleessaan. Erityisesti sui generis –oikeuksien ongelmallisuuteen myös erilaisissa lisensointiprojekteissa syvennytään. Itse tietokantojen ja niiden sisältämän tiedon äkkiseltään vaikeasti hahmottuvaa eroa analysoidaan läpi tutkielman, mutta raakadatan omistussuhteet käsitellään erikseen lyhyesti omassa kappaleessaan. Myös kilpailuoikeuden vaikutuksia immateriaalioikeudelliseen kenttään käsitellään lyhyesti. Lopuksi yhdistän tutkielmani aiheet ja luoda jonkinasteista selvyyttä tulevaisuuden mahdollisiin kehityskulkuihin.
-
(2015)Big data creates variety of business possibilities and helps to gain competitive advantage through predictions, optimization and adaptability. Impact of errors or inconsistencies across the different sources, from where the data is originated and how frequently data is acquired is not considered in much of the big data analysis. This thesis examines big data quality challenges in the context of business analytics. The intent of the thesis is to improve the knowledge of big data quality issues and testing big data. Most of the quality challenges are related to understanding the data, coping with messy source data and interpreting analytical results. Producing analytics requires subjective decisions along the analysis pipeline and analytical results may not lead to objective truth. Errors in big data are not corrected like in traditional data, instead the focus of testing is moved towards process oriented validation.
-
(2015)Goals. Juvenile delinquency has inspired many different theories on the causes of crime. At this moment, there is enough evidence to believe that there are at least two subgroups of juveniles, with different developmental pathways to criminal involvement. In the field of criminology there has been concern on the pattern of criminal offending which has lead to hypothesis regarding offence specialization versus versatility. Majority of research conducted to this day suggest that juveniles are versatile offenders who engage in all types of criminal or antisocial behaviors. However, the developmental view anticipate different pattern of offending for different subgroups of delinquent youths. This study focuses on individual differences in crime according to Big Five personality traits. The Big Five has been used in several studies of crime and personality and the relationship between them has been well documented. However, little is known how personality traits are related to different types of crime. The purpose of this study is to explore how personality traits are related to different types of crime and furthermore are there differences in offence specialization versus versatility according to personality traits. Methods. This study employs the data from the nationwide survey on youth crime and victimization conducted by the National Research Institute of Legal Policy. A total of 4855 ninth grade students completed a self-report survey questionnaire. The BFI-S (Big Five inventory short) personality instrument was used to measure personality traits. This study investigates personality traits in relation to four crime types: 1) property offences, 2) theft, 3) violence and 4) alcohol and drug use. Structural equation modeling (SEM) was used to explore whether the versatility hypothesis of criminal acts holds true according to personality traits. Results and conclusions. Conscientiousness, agreeableness and extraversion were found to be associated with crime among students, which was in line with the previous research. In addition, the result suggested that personality traits are differently linked to different types of crime. Risk for engaging in alcohol and drug use was characterized by high extraversion and low conscientiousness whereas low agreeableness was found to increase the risk for violent offending. Theoretically the results of this study are interpreted as a counter evidence for versatility hypothesis on the nature of juvenile delinquency, even though no direct evidence for the offence specialization was found. Still, juvenile delinquency might not be as versatile behavior as it has been considered but moreover, individuals with different personality characteristics may be prone towards different types of delinquent acts. The role of violence as the most "pathological" form of antisocial behavior is discussed in relation of previous theory and research as well as the findings of this study.
-
(2015)Goals. Bullying is a fairly common phenomenon and is known to cause major psychological distress on its victims. The negative effects of bullying are often long lasting, which is why early interventions are important. Understanding the factors behind bullying can help us learn more about it and thus find better ways of intervening. One factor that is known to affect bullying is personality. The goal of this study is to examine the link between Big Five personality traits and becoming the victim of bullying. On basis of previous research, it was assumed that lower conscientiousness, agreeableness and extraversion and higher neuroticism would lead to a higher risk of being bullied. The role of openness was ambiguous. Also the effect of parental supervision, school performance and time spent with friends were examined. Methods. This study employs the data from the nationwide survey on youth crime and victimization conducted by the national research institute of legal policy in 2012. The sample frame of the survey was Finnish-speaking primary and secondary schools. A total of 8914 sixth and ninth grade students completed a self-report survey questionnaire in school. 14.9 % of the students reported being bullied at least once during the previous year. Multinomial regression analysis was used to explore the relationship between personality traits, parental supervision, time spent with friends, school performance and bullying. Interaction analyses between personality traits and the moderators were also conducted. Results and conclusions. The result of this study suggest that students who score lower on extroversion, conscientiousness, parental supervision and school performance and higher on openness and neuroticism are more likely than other students to be bullied. There was no statistically significant relation between bullying and openness or time spent with friends. The risk between bullying and extroversion was especially high when combined with lower parental supervision, school performance and a higher level of time spent with friends. The risk between bullying and neuroticism was higher when combined with lower school performance and a higher level of time spent with friends. Openness was a risk factor especially when combined with lower levels of parental supervision and school performance. The results show that personality traits as well as other, more social factors such as parental supervision, can have a significant impact on bullying. Parental supervision is something that, unlike personality traits, can be more easily altered, which is why giving parents more information about the effects of parental supervision on bullying is important. Although this study focused on the victim's traits, it is important to stress that the idea is not to blame the victim. The goal of this study was to get a better understanding of the factors that increase a child's risk for victimization and use this knowledge to design better interventions for bullying and perhaps peer victimization in general.
-
(2015)The purpose of the study was to examine the associations between the Big Five personality traits (neuroticism, extroversion, conscientiousness, openness to experience and agreeableness) and insomnia symptoms. The insomnia symptoms were difficulties to initiate sleep, awakenings during sleep, waking up too early and feeling tired after a night's sleep. According to theories on insomnia and to empirical research, high neuroticism, low extroversion, low conscientiousness and low agreeableness may be associated with insomnia. In empirical research, high neuroticism has consistently been associated with insomnia but also low extraversion, low conscientiousness and low agreeableness have been associated with it. It was therefore hypothesized that high neuroticism, low extraversion, low conscientiousness and low agreeableness are associated with insomnia symptoms. The participants, aged 30-45, were derived from the Young Finns study. The sample size was 1708. The Big Five personality traits were assessed with the NEO-FFI measure and insomnia symptoms with Jenkins's sleep problems scale. Ordinal regressions were used in analyzing the data. All of the Big Five personality traits were associated with at least some of the insomnia symptoms. In general, high neuroticism and high openness to experience were associated with more insomnia symptoms, whereas low extroversion, low conscientiousness and low agreeableness were associated with better sleep. High neuroticism had the strongest associations with most of the insomnia symptoms. When it comes to the trait openness to experience, the results of this study were inconsistent with previous studies, and therefore more information on the subject would be needed. The results of this study could be used in planning interventions for insomnia sufferers.
-
(2014)Objectives – The objective of this study was to examine whether there is a connection between the Big Five personality traits and the metabolic syndrome (MetS) in Finnish adults. The MetS is a rapidly increasing syndrome among the Finnish population, which predisposes to type 2 diabetes and cardiac diseases. Previous research suggests that single personality traits may be connected to the MetS and its risk factors. However, only a few studies have examined theoretically well based personality models in relation to the MetS. Identifying the psychosocial risk factors for the MetS is important in predicting and preventing its occurrence. The following hypotheses were made based on previous research: (1) high neuroticism and (2) low agreeableness are positively associated with the MetS. Methods – This is a cross-sectional study of The Cardiovascular Risk in Young Finns Study from the year 2007. There were 1 580 Finnish adults aged 30–45 participating in the study, of which 919 were women and 661 were men. The participants answered a personality questionnaire, the Finnish version of the NEO-FFI (Neuroticism, Extraversion, Openness, Five-Factor Inventory), which measured the Big Five personality traits (neuroticism, extraversion, agreeableness, conscientiousness, and openness). The MetS is diagnosed when at least three of the following five factors are present: (1) central obesity, (2) raised fasting glucose, (3) raised triglycerides, (4) lowered high-density lipoprotein cholesterol, and (5) hypertension. The associations between personality traits and the MetS were examined using logistic regression analyses. Results and Conclusions – In men, low agreeableness was statistically significantly associated with higher risk of having the MetS (OR=.70, 95 % CI=.57–.87, p=.001), adjusting for age and level of education. There were no statistically significant associations found between any of the personality traits and the MetS in women. On the basis of these results, it can be proposed that men with low agreeableness, that is, men low in cooperation, empathy, and kindness, might comprise a risk group for the MetS. This study was cross-sectional by design, which precludes conclusions about cause and effect relationships. Mechanisms linking personality to the MetS were not examined in the current study, and thus, future research should examine the direction of the associations and the mechanisms linking such associations.
-
(2019)The number of bike-sharing systems has increased rapidly during the last decade. These systems expand urban mobility options and provide a solution to the so-called “last-mile” problem. While new bike-sharing systems are opened and current ones expanded in Finland and elsewhere in large numbers, it is important to understand how these systems are used and by whom. Despite the wealth of bike-sharing literature, usage patterns by different user groups are still not yet well studied. This knowledge is needed to ensure that the benefits of bike-sharing systems distribute as evenly as possible to the citizens. In this study, I have employed a person-based approach to study mobility patterns of bike-sharing users in Helsinki. The system in Helsinki was opened in 2016 and the urban bikes quickly became popular among citizens. I have aimed to understand how equally the bike-sharing system in Helsinki is serving the citizens and how different user groups have differed from each other in their use. I have also studied how the system is linking to public transport in Helsinki and compared the bike-sharing system usage and users in Helsinki to other systems internationally. These specific questions stem from the systematic literature review on bike-sharing (n=799), which I carried out before the empirical study. In this study, I have used a dataset provided by Helsinki Region Transport, which contained all the bike-sharing trips (~1.5 million) from 2017. Besides the trip information, the dataset contained the basic demographic information of the user. The results of literature review show bike-sharing systems have been an active and extensive study topic even though the study areas are mostly concentrated to certain cities. Based on the empirical data-analysis, majority of bike-sharing users are young adults between 25-35 years old whereas the share of over 50 year olds is only 12 %. Both men and women use urban bikes actively but men are overrepresented both in the number of users and trips. The use of bikes is not equal but a small minority of users have generated the majority of trips. The users who live inside the bike station coverage area make around 80 % of the trips implying that the proximity of a station has a considerable impact on the use. Trip profiles of those living inside the system coverage area differ considerably from those who live outside the area. For example, the users living inside the area seem to combine urban bikes less with public transport and they use urban bikes relatively more on weekends compared to the other group. The subscription type and use activity are also important factors shaping usage patterns. Then again, age and gender are more important in determining whether someone chooses to become a user than in shaping usage patterns. The use of bike-sharing system in Helsinki has been high even when compared internationally. The results of this study show that the high usage rates still do not necessarily mean that the system would be equally used by citizens. Based on the systematic review, equity is a critical topic to address in relation to bike-sharing users. The user profiles in Helsinki seem to follow similar patterns of bike sharing as found in other cities with an overrepresentation of certain population groups. The use of young adults might promise well for the change of urban mobility. However, it is important to keep promoting cycling to a wider range of the population. The bike-sharing system in Helsinki will expand in 2019 to new areas. Based on the results of this study the expansion seems reasonable as a large part of the users live close to a bike-sharing station. The expansion will then bring the full benefits of bike sharing accessible to a larger group of people in Helsinki. The system seems both to replace and extend the public transport system, which is common to bike-sharing systems in many cities. From the data perspective, the origin-destination type of trip data, which was used in this study, provided a great deal of useful information about users and usage profiles. Even when accounting for limitations in this data type, it is still an excellent addition complementing existing cycling data sources.
-
(2021)I denna magisteravhandling undersöks hur Skandinavien och skandinaviska fenomen presenteras i ryska medier, särskilt i en rysk tv-dokumentär Самые. Самые. Самые., under åren 2018-2019. I Ryssland finns det ett stort intresse för skandinaviska länder, och målet med denna undersökning är att ta reda på hurdan bild av Skandinavien ges i det ryska tv-programmet. Programmet består av fyra delar där Norge, Sverige, Danmark och Finland behandlas ur olika kulturella, samhälleliga och politiska perspektiv i tur och ordning. De centrala forskningsfrågorna som fungerar som en grund för analysen är: Vilka skandinaviska och finländska fenomen diskuteras i tv-programmet, och varför lyfts fram just de. Källmaterialet analyseras med hjälp av två metodologiska utgångspunkter – diskursanalys och medieanalys. Teoretisk referensram omfattar nationella stereotyper och imagologi. Avhandlingen bygger sig på tidigare forskning kring stereotyper om Finland och Skandinavien: heterostereotyper som finns utomlands samt autostereotyper – självbilder som finländare och skandinaver har idag. Unika kulturella och samhälleliga fenomen som lyfts fram i dokumentären anses inte vara gemensamma skandinaviska utan de presenteras tydligt som svenska, norska, danska och finländska – det skandinaviska området presenteras som enskilda länder med egna problem och resurser, fördelar och nackdelar. Som unika norska fenomen presenteras bl.a. pengar och oljeindustri, samer och jämlikhet; som svenska – den svenska modellen och socialismen, migrationspolitik samt svensk duktighet; som speciellt danska fenomen lyfts fram lycklighet, skattesystemet och Jantelagen; och som det unika i Finland – landets position mellan Sverige och Ryssland, skolsystemet och sisu. Syftet med att lyfta fram just dessa fenomen är delvis att dra paralleller med det ryska samhället och vad som idag händer i Ryssland, och delvis att visa att om man kunde agera och organisera samhället på ett annat sätt kunde man även nå bättre resultat – lika högt resultat som i Skandinavien.
-
(2017)I min studie ser jag på hur Unionens, Kvinnosaksförbund i Finland medlemmar argumenterade för kvinnosaken i sammanhang som hade att göra med uppfostran och utbildning. Jag har begränsat mig till att studera förbundets första tio verksamhetsår, det vill säga åren 1892–1901. Inspirerad av Joan Wallach Scotts har jag valt att göra en närläsning av mitt material för att på så vis kunna reda ut hur medlemmarna byggde upp sina argument. Som material använder jag mig av artiklar som författats av förbundets medlemmar och som huvudsakligen publicerats i tidskrifterna Hemmet och Samhället samt Nutid. Dessutom har jag stött mig på förbundets mångåriga ordförande Lucina Hagmans litterära produktion från de ifrågavarande åren. Sammanfattningsvis kan konstateras att i all argumentering framkommer kvinnors äktenskapsstatus i någon form, eftersom det inte gick att argumentera för kvinnors rättigheter utan att referera till det som definierade dem och avgjorde hur och på vilket sätt de kunde verka i samhället. Detsamma gällde kvinnors påstådda naturliga moderlighet. Det här avgjorde på vilka sätt de kunde argumentera för kvinnors rätt till bildning. Eftersom kvinnors medborgarskyldighet hade förknippats med ett uppfostringsansvar, genom att kvinnor kopplades till rollen som moder, verkar det ha varit klart för de flesta av Unionens medlemmar att de kunde föra kvinnosaken framåt genom att ta sig an ett uppfostringsansvar i samhället. Därmed kunde de förklara sin roll som ”sedens uppfostrarinnor”, vilket då utsträcktes till manliga bekanta och människor från de lägre klasserna. Uppfostringsansvaret var också förenligt med den plikt som den bildade klassen upplevde att den hade gentemot de bredare folklagren: det var deras skyldighet att bilda folket och förädla dess seder. Det var också i relation till allmogen och arbetarklassen som de bildade kvinnorna kunde konstituera sin identitet som ”bättre folk”. Allmogen och arbetarklassen uppfattades som motsatser genom att de inte ansågs förstå sig på de ideal som de som kvinnor och medborgare måste leva upp till. Unionens medlemmar ansåg också att bildning medförde särskilda skyldigheter. Genom att uppfylla dessa kunde de också föra kvinnosaken framåt, eftersom de visade att de var dugliga medborgare.
-
(2020)Suomen menestyminen kansainvälisessä PISA-tutkimusohjelmassa (Programme for International Students Assessment) on herättänyt paljon huomiota saksalaisessa mediassa 2000-luvun alusta lähtien. OECD:n (Organisation for Economic Co-operation and Development) kolmen vuoden välein tutkimus 15-vuotiaiden koululaisten oppimistuloksista lukutaidossa, matematiikassa ja luonnontieteissä aiheutti vuosituhannen alussa Saksassa ns. PISA-shokin, sillä maan koululaisten tulokset olivat selkeästi alle OECD-keskitason. 2010-luvulta alkaen Suomi ei ole enää ollut PISA-tulosten kirkkaimmassa kärjessä, ja myös tätä on käsitelty saksalaisessa mediassa laajasti. Diskurssianalyyttisen tutkielman aineisto koostuu kuuden saksalaisen sanomalehden (Frankfurter Allgemeine Zeitung, der Freitag, die Süddeutsche Zeitung, der Tagesspiegel, die Welt, die Zeit) 17 artikkelista, jotka käsittelevät Suomen PISA-menestystä sekä -tulosten laskua PISA-tutkimuskierrosten aikana 2000-2018. Tutkimuksessa tarkastellaan saksalaisten sanomalehtien arviointia Suomen menestyksen syistä ja toisaalta myöhempään menestyksen laskuun johtaneista syistä. Tutkimuksessa paneudutaan myös siihen, mihin suomalaisen koulutusjärjestelmän ominaispiirteisiin saksalaiset sanomalehdet keskittyvät PISA-diskurssia käsitellessään. Tutkielman teoreettisessa osuudessa esitellään aluksi PISA-tutkimus yleisesti ja tutustutaan Suomen sekä Saksan koulujärjestelmiin. Tämän jälkeen keskitytään tutkimusmenetelmänä käytettyyn multimodaaliseen diskurssianalyysiin ja sen keskeisimpiin käsitteisiin. Aineistoa tutkittaessa etsitään etenkin avainsanoja, metaforia, argumentaatiorakenteita sekä toimijoita. Tutkimuksen perusteella voidaan todeta, että Suomea arvioidaan erittäin myönteisessä valossa PISA-tutkimussyklin alussa vuosituhannen vaihteessa, jolloin Suomen koulutusjärjestelmästä tehdään lähes ylitsevuotavia havaintoja. Suomen PISA-tulosten laskettua aineistosta käy ilmi kriittisempi suhtautuminen Suomen koulujärjestelmään sekä sen haasteisiin paneutuminen aiempaa tarkemmin.
-
(2016)Tutkielmani käsittelee saksalaisen kirjailijan Günter de Bruynin omaelämäkertaa Zwischenbilanz. Eine Jugend in Berlin. Tutkielmani tavoitteena on selvittää de Bruynin omaelämäkerrassa esiintyviä piirteitä, jotka ovat tyypillisiä kehitysromaaneille, ja analysoida, kuinka ja missä määrin nämä piirteet ovat toteutuneet. Tutkimuskysymykseni käsittelevät sekä omaelämäkerrassa esiintyviä kehitysromaanille tyypillisiä piirteitä että niiden toteutumista. Yhtenä tutkimuskysymyksenä käsittelen myös kehitysromaanille tyypillisten piirteiden vaikutusta de Bruynin henkiseen kehitykseen. Kehitysromaani (saks. der Bildungsroman) on saksankieliselle kirjallisuudelle tyypillinen tyylilaji, joka kuvaa nuoren päähenkilön henkistä kehitystä ja oman identiteetin etsintää monien vaiheiden kautta. Kehitysromaanit päättyvät usein päähenkilön oman identiteetin löytymiseen ja yhteiskuntaan sopeutumiseen. Aineistona tutkimuksessani on kirjailija Günter de Bruynin omaelämäkertojen ensimmäinen osa Zwischenbilanz. Eine Jugend in Berlin, joka käsittelee kirjailijan lapsuutta ja nuoruutta Weimarin tasavallassa ja Kolmannessa valtakunnassa. Omaelämäkerta kulkee läpi toisen maailmansodan aina Saksan demokraattisen tasavallan perustamiseen saakka. Tutkimuksessani löysin monia yhtäläisyyksiä kehitysromaanien ja de Bruynin omaelämäkerran välillä. Selvimmät yhtäläisyydet käsittelivät tarinan kulkua ja päähenkilön henkistä kehitystä. Suurimmat eroavaisuudet kahden tyylilajin välillä samoin kuin omaelämäkerran rajat tulivat selville erityisesti loppua kohti, joka erosikin suuresti kehitysromaanin lopusta.
-
Bildungsroman ja parodia Hermann Hessen teoksissa Unterm Rad, Demian, Knulp ja "Karl Eugen Eiselein" (2017)Tutkielma käsittelee Hermann Hessen varhaisen tuotannon piirteitä Bildungsromanin perinteisen saksalaisen muodon ja parodisten tyyliseikkojen osalta. Valitut neljä tekstiä, Knulp, Muuan nuoruus (Unterm Rad), Demian ja "Haihattelija" ("Karl Eugen Eiselein"), osoitetaan sekä Bildungsroman-muodon perillisiksi että sen parodiaksi. Tutkielmassa näytetään niiden parodiset viittaukset genren tyypillisiin piirteisiin nähden sekä niiden etääntyminen perinteisen Bildungsromanin optimistisesta asenteesta. Tutkimusmetodina käytetään tekstianalyysiä ja vertailevaa kirjallisuudentutkimusta. Tärkeimpänä vertailukohtana käytetään Johann Wolfgang von Goethen arkkityyppistä Bildungsromania Wilhelm Meisterin oppivuodet (Wilhelm Meisters Lehrjahre). Teos on kirjallisuudentutkimuksessa usein saanut arvon Bildungsroman-muodon vakiinnuttajana ja sen selkeimpänä edustajana. Erityisen hyödyllinen teos on selkeyttämään Bildungin ja Bürgertumin (opin ja porvariston) asemaa Bildungsroman-muodossa. Teoreettinen taustatutkimus perustuu Bildungsroman-tutkimukseen, mm. James Hardinin, Rolf Selbmannin ja Liisa Saariluoman tutkimuksiin. Bildungsromania käsitellään rakenteena, genrenä ja tyylilajina. Parodian teoria nojautuu Linda Hutcheonin ja Simon Dentithin ajatuksiin, ja se ymmärretään tutkielmassa laajassa merkityksessä niin, että huomioidaan sekä ivaava että arvostava viittaus kohdetekstiin. Bildungsroman-muotoa käsitellään myös yksilön sosiaalistumisena yhteiskunnallisiin normeihin. Hessen varhaistuotannon teokset osoittautuvat hyvin tietoisesti Bildungsroman-muotoa mukaileviksi, mutta varsin erilaisia ratkaisuja sisältäviksi tarinoiksi. Hessen päähenkilöt joutuvat henkisten ja maallisten ihanteiden ristiriidan keskelle ja päätyvät vaihteleviin lopputuloksiin. Perinteisessä Bildungsromanissa oletettu harmonian saavuttaminen teoksen loppuvaiheessa esittäytyy mahdottomana tai naurettavana. Sen tilalla on kohtalokäsitys, joka käsittää sekä kärsimystä että korkeamman hengen tavoittelua, mutta ei lopullista yhteiskunnan arvojen sisäistämistä ja hyväksymistä. Tutkimuksen tuloksena voidaan todeta, että Hermann Hessen tekstit ovat voimakkaasti sidoksissa perinteiseen saksalaiseen Bildungsroman-muotoon, mutta myös, että Hesse pyrkii tietoisesti erottautumaan sen tavanomaisista ajattelutavoista. Hesselle tyypilliset yksilön sisäiset konfliktit, kahtia jakautuneet identiteetit ja pyrkimys korkeampaan henkiseen olemukseen sopivat hyvin kehityskertomukseen, mutta samalla hänen teksteissään on läsnä synkkyys joka leimaa myös hänen myöhempiä teoksiaan. Nämä erot genreen, jota kirjallisuushistoriassa kutsutaan Bildungsromaniksi, esiintyvät usein nimenomaan parodisessa muodossa.
-
(2015)Lactobacillus rhamnosus GG is a lactic acid bacterium that is widely used as probiotic products in the dairy industry. To gain insights into the genome stability of the L. rhamnosus GG in the human gastrointestinal tract and the possible adaption mechanism under different stresses, we first examined the genotype and phenotype of the L. rhamnosus GG grown over 1000 generations under various stresses, including bile salts, osmotic stress or shearing forces. Immunoblotting analysis of L. rhamnosus grown over 1000 generations showed that the production of mucus-binding pili by L. rhamnosus GG was the most impaired when exposed to bile salts. Complementary PCR screening of 13 highly variable chromosomal regions in GG confirmed that the pilus gene cluster had been lost when exposed to bile stress over time. In vitro bile-induced genomic changes observed in GG possibly reflects the genome plasticity and stability of GG in the human intestinal tract. Still, we showed that these changes only occurred after more than 100 generations, a period of time relatively long compared to the observed time of persistence and transit of GG in the intestinal tract. Although damages and stresses may be caused by bile salts, L. rhamnosus GG still has the ability to tolerate bile salts. The resistance mechanism is still unclear but, based on previous studies, we identified one ABC transporter encoded by the gene operon called tauABC that may be involved in bile resistance. In an effort to demonstrate its function, a tauB-null mutant derivative was generated and phenotypically characterized in terms of metabolic, signaling and functional properties. The data revealed that the tauB-null mutant significantly grow slower than L. rhamnosus GG wild-type strain in the presence of ox bile extracts. Additional screenings using various bile conjugates specifically revealed that two compounds of bile salts, i.e. taurodeoxycholic and taurochenodeoxycholic acid, may be processed by the TauABC transporter, contributing at least partially to the tolerance of GG to bile salts. Overall, we showed that bile salts constitute an important stress factor for GG that causes genomic alterations, although it has bile tolerance mechanisms to bile, such as the newly-characterized tauABC operon.
-
(2019)Objectives: Cholangitis and bile lakes are incompletely understood complications after portoen-terostomy (PE). We investigated relationships between recurrent cholangitis, bile lakes, and clinical outcomes as well as surgical management of bile lakes. Methods: In this retrospective observational single institution study medical records and imag-ing studies of all patients who had undergone PE for biliary atresia during 1987 to 2016 (N=61) were reviewed. We related occurrence of cholangitis episodes with the presence of in-trahepatic bile lakes, patient characteristics, and PE outcomes. Risk factors for recurrent cholan-gitis and bile lakes, and management of bile lakes were analyzed. Results: Despite routine antibiotic prophylaxis median of 3.0 cholangitis episodes (0.75 epi-sodes/year) occurred in 48 (79%) patients. Intrahepatic bile lakes were discovered in 8 (13%) patients by 16 months after PE. Overall, 54% had survived with their native liver at median age of 7.3 years and 28 (46%) patients had >1 cholangitis episodes/year. Number and frequency of cholangitis episodes were >5 times higher among patients with bile lakes (P<0.001). Six pa-tients underwent Roux-en-Y bile lake- jejunostomy, resulting in regression/disappearance of bile lakes and normalization of serum bilirubin in 5 with reduction of median yearly cholangitis rate from 8.8 to 1.1 (P=0.028) and native liver survival of 6.3 (range, 1.3–17) years after the operation. Conclusions: Bile lakes are a significant risk factor for recurrent cholangitis after PE and effi-ciently treated by operative intestinal drainage providing prolonged jaundice-free native liver survival. Bile lakes should be actively screened among patients presenting with recurrent chol-angitis after PE. (248 words)
-
(2024)In der vorliegenden Masterarbeit wird bilinguale Erziehung finnisch-estnischer und finnisch-deutscher Familien in Finnland untersucht. Das Ziel der Arbeit war es, herauszufinden, wie bilinguale Erziehung in ausgewählten Familien in der Praxis umgesetzt wird und welche Ansichten und Meinungen die Eltern zweisprachiger Familien zur Bilingualität haben. Die Forschungsfragen konzentrierten sich auf die Sprachgebrauchssituationen in zweisprachigen Familien, die Sprachverteilung innerhalb der Familien, Informationsbeschaffung bezüglich Zweisprachigkeit und zweisprachiger Erziehung sowie die wahrgenommenen Vorteile und Herausforderungen einer bilingualen Erziehung und die Eintragung mehrerer Muttersprachen ins finnische Bevölkerungsregister. Die Datenerhebung erfolgte durch eine qualitative Befragung mittels Fragebogen und vertiefender halbstrukturierter Interviews. An der Studie nahmen zwei finnisch-estnische und zwei finnisch-deutsche Familien teil. Alle Elternteile füllten den Fragebogen separat aus. Basierend auf ihren Antworten wurden die Mütter aller Familien als Interviewpartnerinnen ausgewählt. Die Forschungsdaten wurden im Anschluss mit Hilfe einer qualitativen Inhaltsanalyse ausgewertet. Die Inhalte wurden in Kategorien gruppiert, die jeweils ein für die Forschungsfragen relevantes Thema repräsentieren. Die Ergebnisse geben einen Einblick in die zweisprachige Erziehung der ausgewählten Familien sowie die jeweiligen Meinungen und Ansichten der Elternteile im Hinblick auf Zweisprachigkeit. Die befragten Elternteile sehen klare Vorteile der bilingualen Erziehung; dabei bezogen sie sich in der Befragung vor allem auf einen allgemein verbesserten Spracherwerb, die Entwicklung von Denkvermögen und Kommunikationsfähigkeiten, soziale Vorteile und internationale Perspektiven sowie die Förderung der Nähe zwischen Eltern und Kindern. Als Herausforderungen nannten die Eltern unter anderem die vermischte Verwendung der Sprachen, Missverständnisse, etwaige psychische Belastung und Ermüdung, eine langsamere Wortschatzentwicklung und doppelte Arbeit sowie Sorgen bezüglich Mobbings und Kommunikationsschwierigkeiten. In allen Familien haben sich die Mütter über bilinguale Erziehung informiert. Sie taten dies zum Beispiel bei Nahestehenden, bei einer Beratungsstelle, bei Kinderbetreuer:innen oder beim Kinderbetreuungspersonal im Kindergarten und über das Internet. Nur in einer Familie hat auch der Vater Informationen zur zweisprachigen Erziehung eingeholt. Die Mütter befinden eine Eintragung von mehr als einer Muttersprache ins finnische Bevölkerungsregister als (eher) positiv, wohingegen die Hälfte der befragten Väter dem Thema skeptisch gegenübersteht.
-
(2016)Näthandeln är ett växande fenomen i vårt konsumtionssamhälle. Bilhandeln vars traditionella tillvägagångssätt varit att ingå köpeavtal i en fysisk bilaffär mellan en näringsidkare och konsument, har gjort sig synlig i näthandeln. Att sälja bilar på Internet är inte i sig något nytt fenomen då privata personer redan under en längre tid sålt bilar sinsemellan i diverse elektroniska handelsplatser. Begreppet bilnäthandel innebär att en näringsidkare marknadsför och säljer bilar på distans till konsumenter och där parterna ingår ett distansförsäljningsavtal. Bestämmelserna om distansförsäljning stadgas i Konsumentskyddslagens (38/1978) 6 kapitel. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning gäller att överse hela processen för distansförsäljning av bilar. Den konkreta frågeställningen lyder att på vilket sätt regleras bilnäthandeln enligt gällande finsk rätt. Jag önskar kunna klargöra bilnäthandels processen i syn av inhemska rättsreglerna. För att kunna svara på frågeställningen ska jag tolka och granska den gällande lagstiftningen som ansluter sig till distansförsäljning, förarbeten till lagarna, regeringspropositionerna och de samhörande direktiven, men även ett avgörande av Högsta domstolen och ett par avgöranden av Konsumenttvistenämnden. Som stöd till den huvudsakliga frågeställningen har jag även lyft fram tre stödande forskningsfrågor vilka hjälper till att finna möjliga missförhållanden kring distansförsäljning. Den första frågeställningen lyder ifall bilarnas näthandel alltid ska och bör tolkas som ett distansförsäljningsavtal enligt Konsumentskyddslagens 6:7. Vid den andra frågeställningen ska jag undersöka kravet på personlig prägel enligt Konsumentskyddslagens 6:16 punkt 3. Här dryftar jag tankar kring fall där konsumenten mister sin lagenliga ångerrätt då bilen tillverkas enligt konsumentens krav eller ändras på ett sätt där bilen motsvarar konsumentens individuella behov. Den tredje frågeställningen gäller konsumentens ansvar över mottagna varor enligt Konsumentskyddslagens 6:18. Här granskar jag bl.a. ifall provkörning av bil ska tolkas som användning eller provning av vara. Forskningsmetoden är rättsdogmatisk.
-
(2014)Rahtaussopimuksella aluksia rahdataan kuljettamaan sekä ihmisiä että tavaroita ja suorittamaan erilaisia palveluja tai toimintoja merellä. Rahtaussopimuksena on käytetty jo 1900-luvun vaihteesta lähtien vakiosopimuskaavakkeita, joiden merkittävimpänä laatijana ja kehittäjä toimii kansainvälinen meriteollisuuden järjestö BIMCO. Tämän tut-kielman tarkastelun kohteena on BIMCO:n SUPPLYTIME 2005 -vakiosopimuskaavake ja sen tulkinta Pohjois-maissa. Tutkielman tarkoituksena on selvittää, miten BIMCO:n kansainvälistä SUPPLYTIME 2005 -aikarahtaussopimuskaavaketta pitäisi tulkita, jos sovellettavaksi laiksi on valittu Suomen tai jonkun muun Poh-joismaan oikeus. Yleensä tulkinta- ja riitatilanteissa SUPPLYTIME 2005 -vakiosopimuskaavakkeeseen sovelletaan merenkulun oikeutena pidettyä Englannin oikeutta, joka on kaavakkeessa oletuksena. SUPPLYTIME 2005 on laadittu englanninkielellä ja siinä käytetään termejä ja ilmaisuja, jotka ovat tyypillisiä englantilaisessa sopimusoi-keudessa. Erityisenä tarkastelun kohteena on, vaikuttaako englannin kieli vakioehtojen sisältöön ja mikä merkitys vakiosopimuskaavakkeen taustalla vaikuttavalla Englannin oikeudella on tulkintaan Pohjoismaissa. Lisäksi tut-kielmassa syvennytään muutamaan jäänmurtotoiminnan kannalta tärkeään SUPPLYTIME 2005 klausuulin tulkin-taan. Tätä tutkielmaa ja sen tutkimustuloksia voidaan hyödyntää Liikennevirastossa tehtäessä päätöksiä SUPPLYTIME 2005 -vakiosopimuskaavakkeen käyttämisestä jäänmurtajien rahtauksessa. Tutkielmassa on käytetty lähdemateriaalina erityisesti pohjoismaisia meri- ja kuljetusoikeuden teoksia ja artikkelei-ta. Vakiosopimuskaavakkeen tulkintaa on pyritty avaamaan sekä pohjoismaista että englantilaista oikeuskäytäntöä hyödyntäen. Tutkielman johtopäätöksenä todetaan, että Pohjoismaissa SUPPLYTIME 2005 -vakiosopimuskaavakkeen tulkin-nassa voidaan käyttää apuna esimerkiksi kaavakkeen valmistelumateriaalia ja kaavakkeen laatijan kommentaariko-koelmia, joihin on kuitenkin suhtauduttava varauksella. Pohjoismaissa SUPPLYTIME 2005:n kaltainen englannin-kielinen sopimus ja siihen liittyvä Englannin oikeuden vaikutus eivät lähtökohtaisesti vaikuta tulkintaan, vaan vakiosopimuksia käsitellään samalla tavalla kuin kansallisella kielellä muotoiltuja sopimuksia. Pohjoismaisten merioikeuden asiantuntijoiden keskuudessa ei olla täysin yksimielisiä siitä, voiko kansainvälisten vakiosopimusten tulkinnassa käyttää hyväksi ulkomaisia oikeusratkaisuja, mutta vakioehtojen tulkinnan harmonisointia pidetään kuitenkin tärkeänä. SUPPLYTIME 2005 -kaavakkeen aiempia versioita ja muita vakiosopimuskaavakkeita koske-vien ratkaisujen käyttämistä tulkintakeinoja ei suositella. Tutkielmassa tarkasteltujen jäänmurtotoiminnan kannalta tärkeiden ehtojen tulkinnassa voi ilmetä ongelmia Pohjoismaissa, ellei esimerkiksi off hire- ja knock for knock -ehtoon ole tehty tarkennuksia.
-
(2020)Tässä tutkielmassa perehdytään Sarah Coakleyn trinitaariseen teologiaan perustuvaan teoriaan sukupuolesta. Coakley sisällyttää teoriaansa myös feministiteologian ja sekulaarin sukupuoliteorian kontribuutioita, mutta alistaa ne Hengen ohjaukselle. Tutkielman tulokulma määrittyy Coakleyn lähtökohdasta, jonka mukaan immanentin Triniteetin täydellinen suhde implikoi luomisen ja ihmisen jumalankuvallisuuden perusteella ristiriitaa sukupuolen binaarisen ymmärtämisen kanssa. Tutkimustehtävänä onkin kysyä, miten ja mitä on Coakleyn mukaan mahdollista tietää Triniteetin ontologiasta ja miksi tämä tieto muuttaa binaarisen sukupuolen liukuvaksi. Lisäksi kysytään, mitä sukupuolen trinitaarinen transformaatio tarkoittaa käytännössä ja miten se suhteutuu Coakleyn säilyttämään sukupuolen kakseuteen. Tutkielman teoriatausta pohjautuu trinitaarisen teologian elpymiseen ja etenkin sosiaalisen mallintamisen suosioon. Coakley itse palaa trinitaarisen opinmuodostuksen alkuaikoihin ja kirkkoisien laiminlyötyihin teksteihin. Näistä hän löytää lineearisen Triniteetin mallin rinnalta inkorporatiivisen mallin. Se päätyi Coakleyn mukaan marginaaliin, koska muun muassa ihmisen vastaus trinitaariseen ekstaattisuuteen kytkeytyy läheisesti sukupuoleen ja seksuaalisuuteen. Kuitenkin juuri halu, niin jumalallisen kuin inhimillisenkin on – platonismin periaatteita kristillistäen – Coakleyn mukaan tie sukupuolen trinitaariseen ymmärtämiseen. Päälähteenä käytetään Coakleyn teosta God, Sexuality and the Self: An Essay ‘On the Trinity’ (2013). Muita lähteitä ovat Powers and Submissions: Spirituality, Philosophy, and Gender (2002) ja The New Asceticism: Sexuality, Gender and the Quest for God (2015). Lisäksi hyödynnetään Coakleyn useita artikkeleita. Tutkimusmetodina käytetään systemaattista analyysiä, jolloin tuotetaan rekonstruoiva, teksti-immanentti esitys Coakleyn ajattelusta. Johtopäätöksinä todetaan, että Coakleyn fundamentti, oikeanlainen askeettinen kontemplatiivinen rukous, johtaa mystisen teologian tradition mukaisesti ”ymmärryksen horjumisen” kautta aitoon tietoon Jumalasta. Armoperusteista kontemplaatiota luonnehtiikin rukoilijan täydellinen riippuvuus Jumalasta, ja sen avulla trinitaarinen ontologia avautuu persoonien radikaalina tasa-arvoisuutena, joita Henki primaarisena yhdistää ja erottaa. Siksi Henki myös sukupuolen kohdalla sekä ”yhdistää” ja johtaa inklusiiviseen sekä ”läpäisevään” tasa-arvoon että säilyttää sukupuolieron. Coakleyn ajattelun strukturaalisiin prinsiippeihin kuuluu Hengen aloitteellisuus ja aktiivisuus niin jumalallisella kuin inhimillisellä tasolla, joiden infiniittinen ero ei kuitenkaan sekoitu. Hämäryyttä sen sijaan jää Coakleyn ”aidon ortodoksian” ja hierarkian merkityksiin. Coakleyn teoria ei asemoidu sosiaalisen Triniteetin malleihin, koska siinä Triniteetiä ei sinänsä imitoida. Coakley ei hävitä feminiinisen ja maskuliinisen kategorioita, mutta niiden määrittely jää avoimeksi. Siten trinitaarinen liukuminen kategorioiden välillä mahdollistaa sekä feminismin ensimmäisen että kolmannen aallon tavoitteiden yhtäaikaisen tavoittelun, Hengessä. Langenneen halun vaikutuksesta feminiinistä kategoriaa on sorrettu patriarkaalisilla, binaarisilla representaatioilla, mistä on seurannut naisten ja toisen alistamista. Patriarkalismin otteesta onkin vapauduttava Hengen avulla. Kontemplatiivisessa nousussa sukupuoli vapautuu binaarisuudesta, sosiaalisten stereotypioiden kahleesta. Tällöin lunastetut sukupuoliset kategoriat säilyvät, mutta liikkuminen niiden välillä on trinitaarisen halun mukaisesti muuttuvaa. Henki – ei kolmantena vaan ensimmäisenä – ”täydellistää” sukupuolen siten, että binaarisuus transformoituu trinitaariseksi.
-
(2023)Tässä tutkielmassa tarkastelen perusopetuksen koulukohtaisten tasa-arvosuunnitelmien sukupuolidiskursseja, sekä niissä ilmeneviä ja uudelleenluotuja vallan ja sorron käsitteitä sukupuolen moninaisuuden subjektien lähtökohdasta. Nojaan tutkielmassa Foucault’n subjektin rakentumisen teoriaan, Butlerin teoriaan sukupuolistettujen subjektien tuottamisesta ja uudelleentuottamisesta toiston kautta, sekä Kumanshiron sorronvastaisen pedagogiikan käsitteelliseen lähestymistapaan. Tutkielma sijoittuu feministisen tutkimuksen kentälle, lähennellen myös queerfeminististä lähestymistapaa käsitellen perusopetuksen tasa-arvotyön suunnittelun sukupuolidiskursseja erityisesti sukupuolivähemmistöjen kannalta. Etsin tutkielman aineistosta sukupuolten ilmaisutapoja, joilla sukupuolen moninaisuus tuodaan suunnitellussa tasa-arvotoiminnassa näkyväksi, tai toisaalta jätetään huomiotta. Tarkastelussa nousee esille myös kysymyksiä siitä, minkälaisena tasa-arvosuunnitelmien kirjaukset näyttäytyvät lakisääteisiä vaateita vasten, huomioidaanko sukupuolen moninaisuutta koulujen tasa-arvosuunnitelmissa, ja minkälaiseksi sukupuolen moninaisuuden subjektipositiot rakentuvat analysoimissani tasa-arvosuunnitelmien sukupuolidiskursseissa. Tavoitteenani on analysoida ja valottaa sellaisia tasa-arvotyön suunnitteluun liittyviä käsityksiä, oletuksia, ristiriitaisuuksia ja paradoksaalisuuksia, joita sukupuolikäsitykset ja niihin linkittyvät sukupuolidiskurssit ilmentävät ja tuottavat. Tunnistan analysoidusta materiaalista kolmenlaisia sukupuolidiskursseja: binääriä sukupuolijärjestelmää toistavan sukupuolidiskurssin, marginalisoivan sukupuolidiskurssin, sekä kriittisen sukupuolidiskurssin. Keskeisessä asemassa analysoidussa materiaalissa näyttäytyi hegemoninen, eli toisiin nähden hallitsevassa asemassa oleva, binääriä sukupuolijärjestelmää toistava sukupuolidiskurssi, joka hiljaisuuksien ja eksplisiittisen ilmaisun kautta väittää binäärin sukupuolen olevan ”luonnollisesti” kaksinapainen. Eksplisiittisesti binääriä sukupuolijakoa ja -käsitystä vahvistettiin ja toistettiin oppilaiden eksplisiittisellä jaolla tyttöihin ja poikiin, sekä implisiittisellä viittauksella ”molempiin” sukupuoliin. Tutkielmani keskeisin johtopäätös on, että perusopetuksen tasa-arvosuunnitelmat ovat usein lähtökohtaisesti binääriin sukupuolikäsitykseen nojaavia. Vain noin kolmasosassa materiaalina käytetyistä koulukohtaisista suunnitelmista sukupuolen moninaisuuden huomioi eksplisiittisesti, vaikka siihen on jokaisella koululla velvoite niin tasa-arvolain kuin opetussuunnitelman perusteidenkin kautta. Väitän, että binääriä sukupuolijärjestelmää toistava sukupuolidiskurssi lähtökohtaisesti kieltää – tiedostaen tai tiedostamatta – sukupuolivähemmistöihin kuuluvalta subjektilta kontekstissa lähtökohtaisen position. Näin ollen suunnitelmissa tuotetaan ja toistetaan tasa-arvotyön tuottamisen nimessä myös epätasa-arvoista ja sortavaa diskurssia. Analyysini asettuu kontekstiin, jossa suuri osa koulujen tasa-arvosuunnitelmista ei käsittele koulukohtaista tasa-arvotilannetta, ja/tai ei määritä toimintoja, joilla tasa-arvotilanteeseen pyritään parantavasti vaikuttamaan. Moni tutkielman tutkimusmateriaalina käytetty tasa-arvosuunnitelmaksi nimetty dokumentti hahmottuukin ”suunnitelman suunnitelmana” varsinaisen toiminnallisen suunnitelman sijaan.
-
(2015)Clostridium difficile infection (CDI) is a microbiota-related disease. Typically, antibiotic-induced perturbation of gut microbiota precedes the infection, while a healthy gut microbiota provides protection, i.e. colonization resistance, against it. Furthermore, in the case of recurrent CDI that is not resolved by antibiotics, restoring the gut microbiota with a fecal microbiota transplantation (FMT) is among the few treatment options that really work. Although FMT is effective in the treatment of CDI, the factors behind treatment success remain unclear. Both, the key species and the functions that are necessary to restore the healthy microbiota and eradicate C. difficile, are a matter of speculation. This study was based on the hypothesis that the adherence of some commensal bacteria to the gut epithelial cells could play a role in eradicating C. difficile by competing for epithelial binding with it. Furthermore, the isolation of those bacteria from the donor feces would enable more detailed mechanistic studies and development of a bacterial product for the treatment of CDI in the future. As a pre-selection step, bacterial adhesion to Caco-2 cells was utilized to isolate and cultivate epithelium-adherent bacteria from the donor feces. Microbiota composition of fecal sample, and the adhered and cultured sub-populations thereof, was determined by partial 16S rDNA amplicon sequencing using MiSeq method. The pre-selection approach was successful, since the obtained populations were different, both after the adhesion and cultivation, as compared to the original fecal sample. In addition, most obtained pure isolates adhered well to enterocytes. The ability of fecal bacteria to compete with C. difficile for binding to gut epithelial cells in vitro was also studied. Isolated bacteria from Caco-2-adhered populations were applied in competition and exclusion assays with C. difficile as purified or multi-species cultures, and reduction in C. difficile binding was observed due to the certain bacteria or bacterial populations. These assays still need developing and the results must be confirmed with more repetitions. However, the results are promising and a useful ground for future work in developing bacteriotherapeutic formulations for the treatment of CDI.
Now showing items 2290-2309 of 30981