Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Minkkinen, Sara (2021)
    Tarkoituksenamme oli selvittää, miten nuorten aikuisten oma ja heidän vanhempiensa ongelmallinen alkoholinkäyttö on yhteydessä kehotyytymättömyyteen ja ahmimishäiriöoireisiin nuorella aikuisiällä. Aineistonamme oli suomalaisia kaksosia ja heidän vanhempiaan koskeva valtakunnallinen etenevä kohorttitutkimus FinnTwin16, josta riittävät tiedot tutkimuksemme suorittamiselle löytyi 1938 naiselta ja 1616 mieheltä sekä 1994 äidiltä ja 1994 isältä. Mittasimme vanhempien ongelmallista alkoholinkäyttöä Malmö-muokatulla Michiganin alkoholismin seulontatutkimuksella (Mm-MAST), kun kaksoset olivat 16-vuotiaita. Keskimäärin 24-vuoden ikäisinä kaksoset täyttivät syömishäiriökyselystä (Eating Disorder Inventory-2) kehotyytymättömyyttä ja ahmimishäiriöoireita koskevat osuudet sekä pidennetyn version Mm-MAST:sta, jolla selvitimme kaksosten omaa ongelmallista alkoholikäyttöä. Lineaarisella regressioanalyysillä arvioimme yhteyttä ongelmallisen alkoholinkäytön sekä kehotyytymättömyys- ja ahmimishäiriöoirepisteiden välillä. Hyödynsimme lineaarista regressioanalyysiä myös mediaatioanalyyseissä ja sekoittavien tekijöiden vakioinneissa. Yhteys vanhempien ongelmallisen alkoholinkäytön ja kaksosten kehotyytymättömyyden välillä oli mitättömän pieni (b = 0,028 naisille; 0,016 miehille), kuten myös yhteys vanhempien ongelmallisen alkoholinkäytön ja kaksosten ahmimishäiriöoireiden välillä (b = 0,012 naisille; 0,0040 miehille). Yhteys kaksosten oman ongelmallisen alkoholinkäytön ja kehotyytymättömyyden (b = 0,070 naisille; 0,043 miehille) sekä ahmimishäiriöoireiden (b = 0,090 naisille; 0,079 miehille) välillä oli kohtuullinen, eikä täysin selittynyt sekoittavien tekijöiden vakioinneilla. Emme löytäneet tukea hypoteesille, että vanhempien ongelmallinen alkoholinkäyttö vaikuttaisi nuorten aikuisten kehotyytymättömyyteen tai ahmimishäiriöoireisiin edes epäsuorasti nuorten aikuisten oman ongelmallisen alkoholinkäytön kautta. Sen sijaan nuorten aikuisten oma ongelmallinen alkoholinkäyttö oli yhteydessä suurempaan kehotyytymättömyyteen ja ahmimishäiriöoireiluun nuorella aikuisiällä.
  • Shevchenko, Natalia (2018)
    Social and cultural interaction is a very important aspect of the modern society. Body modifications are a clear sample of this kind of interaction. The process of body modifying has been started as a cultural issue many ages ago and remains current nowadays. The thesis explores modern nature of body modifications in terms of Helsinki, Finland. Body modifications are the phenomenon that has always existed in the human civilization and it should be studied properly as any developing social tendency. That research covers such aspects as motivation and inspiration for having a body modification and relation of the modern society to body modified people. The research is conducted in 2016-2018 in Helsinki. I used qualitative research method in order to analyze deeper every particular case. The base of the research is ten personal interviews conducted on the same questionnaire. The respondents have different gender, age, professional area and personal background, the only common point for them is living in Helsinki at the moment of the interview. The questionnaire consists of eight questions. The first questions explore the modifications that the respondent has: the age when the respondent got the first modification, the motivation for body modifying, the meaning and kind of current body modification. The second part of the questionnaire explores the respondent’s personal aspects. Facing criticism in the society, relationship with a family and friends, identity formation in terms of the body modifying and regret issues are in the list of questions. The interviews also divided according to gender factor. Five of the interviews are male and five are female. The gender factor has a great influence on the research. The interviews were analyzed in two groups, female and male. The results of each group were compared for the comparative analysis. The comparative analysis showed that women face criticism toward their appearance more often than men and stereotypes on the base of appearance are also more connected with femininity image. There is also a correlation between the gender and location, size or kind of a body modification that the respondents have. In terms of that research I explored so-called “the blue disease” that means addiction to the process of modifying body. According to the results, the age when the first body modification was made might have effect on following inclination to “the blue disease”. For proving of my hypothesis I used other sources in the field of tattoos and gender studies. Its overview and correlation between these studies and my research helped me to clarify the data I collected from the interviews. At its broadest, we can say that society becomes more and more tolerant to body modified people though some gender related stereotypes are still exist. Body modifications develop and change. Its historical sacral and social meaning remains in some way but nowadays body modifications are more about the perception of beauty and ways of self-expression. New kinds of body modifications such as eye balls tattoo or silicone implants appear often, so the body modification phenomenon will remain current for a long time.
  • Heinonen, Sara (2022)
    This thesis studies body positivity in a Finnish EFL textbook series. This goal is approached by finding out which aspects of body positivity, such as body size, skin colour, and gender, are represented in the visuals of the textbooks chosen for this study, and how the textual contents affect these representations. Based on the findings it is then concluded whether the textbooks promote a type of body standard or not and whether the findings correlate with the contents of the updated national core curriculum. The theoretical background for this thesis consists of indicating the importance of body image and representation as well as the goal of the body positivity movement. Due to the lack of previous studies on EFL textbooks focusing on body positivity, previous studies on body positivity on social media, and textbook studies on separate aspects of body positivity are introduced. An upper secondary school A-level EFL textbook series New Insights which has been developed according to the update of the national core curriculum (NCC) in 2019 has been chosen as the data for this study as it is the most current data available and has not been the focus of many studies yet. The data consist of the first two textbooks of the series, New Insights 1-2, and New Insights 3, as they are the only ones published at the time of this study. The material was collected manually from the online versions of the textbooks and consists of both the visual and textual contents of the textbooks. In addition to the textbooks, the NCC has been used to draw connections from its goals to the textbook contents. The method chosen to analyse the aspects of body positivity that are present in the visual and textual contents of the textbooks is qualitative and quantitative content analysis. Content analysis was chosen due to the data-driven and interpretative nature of the study as it attempts to find themes and underlying meaning in the contents that it set out to explore. The results of the study echo the results of previous textbook studies that have been conducted on similar subjects. The results show that the textbooks are not particularly body positive as most of the aspects studied have disproportioned representation among them; Light skin tones are represented far more than medium or dark skin tones. Mostly slim and athletic bodies are represented and very few larger bodies are present in the visuals. Other aspects, such as body hair or acne, have very little to no representation, and physical disabilities have little representation in the visuals but some more in the textual side. Mostly binary genders and heterosexuality are represented, although there are some mentions of e.g., non-binary pronouns and homosexuality. The textual contents provide more positive representation of some aspects, however, in other cases they enforce problematic stereotypes. Perhaps unwittingly, the Western beauty standard that body positivity tries to combat is promoted in the textbooks. The textbooks meet the goals of the NCC relevant to this study, although just barely in some cases, such as with gender equality.
  • Sandell, Mia (2023)
    Evolution can lead to changes in body size among mammals and when that occurs, organs usually scale along. Teeth are an organ that scale along with body size and therefore, investigating how the teeth are getting along when a mammal is subjected to a rapid reduction of body size is of value. During human evolution, body size has generally increased but jaw and teeth size has decreased. As of recent, human evolution witness a potential decrease of body size, due to the discovery of island-living hominins; Homo floresiensis and Homo luzonensis. The phenomenon of decreasing body size among large animals and increasing body size among small animals in an insular setting is so well-known that it has its own ecological rule, called the island rule or Foster’s rule. However, this phenomenon has not really been studied from the perspective of teeth. In this thesis I focus on the effects of body size decrease on teeth in the context of relatively rapid body size reduction. Researching the effect that a reduction of body size has on teeth is relevant for understanding morphological changes related to island dwarfism and the origins of island forms among humans. Dogs (Canis familiaris) provide an extreme example of rapid and large reduction of both body- and teeth size. Comparing dog molars to molars of their closest ancestor, the wolf (Canis lupus), can shed light on how the teeth behave when scaling down in size. This reduction in body size may be comparable to insular dwarfing as selective breeding of pure breed dogs is limiting the availability of mating partners in a similar way that a secluded island limits the availability of mating partners for insular animals. To answer my research questions, I measure and photograph dog molars and compare the results with data of wolf molars. Furthermore, if any patterns emerge, data of human molar is compared to the canid data to investigate if any similarities can be found. The results show that dog molars are overall smaller in size than wolf molars and that both species follow a pattern where m1 > m2 > m3. Furthermore, small dogs are more likely to have an absent m3 than big dogs and wolves. Moreover, the results show that the size relation between dog m1-m2 is a continuum of wolf m1-m2 relation. However, dogs have enlarged their m3 and therefore the m2-m3 size relation is not a continuum of wolf molar relation. When comparing the human data to the results of dog/wolf m1-m2 and m2-m3 size relation, the results show that Homo floresiensis molars are on the same trajectory as Homo erectus molars. This implies that dogs have done adjustments to their molars that diverge from their ancestors’ molars and that the change has happened during a short period of time. Therefore, dog molars cannot be seen as simply scaled down version of wolf molars, as far as size is concerned. The information gained from this thesis can be used to further investigate if molars of other rapidly dwarfed species may have behaved in a similar manner. It is however too early to say if dogs can be seen as an island rule simulation or if they can shed light on the origins of hominin island forms. More research, such as comparing the number of cusps between dog and wolf molars or investigating the upper carnassial and the following molars, needs to be done to be able to draw any further conclusions.
  • Heikkinen, Niina (2020)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Tutkielmassa tarkastellaan body suspensionia fenomenologisesta ja kehollisesta perspektiivistä käsin tavallisesta arkielämästä ja kehollisesta olemassaolon tavasta poikkeavana toimintana. Body suspension on väliaikaista kehonmuokkausta, jossa keho nostetaan ilmaan roikkumaan ihon lävistävistä koukuista ja niihin kiinnitetyistä naruista ja köysistä. Modernin body suspensionin kulttuurihistoriallinen alkuperä palautuu Pohjois-Amerikan alkuperäiskansojen rituaaleihin, mutta on länsimaisen lävistyskulttuurin myötä kehittynyt täysin omaksi yksilön henkilökohtaista kokemusta korostavaksi kokonaisuudekseen. Perustuessaan alakulttuureille ominaiseen itse tekemisen periaatteeseen sekä sijoittuessaan osaksi sekä lävistys- ja kehonmuokkauskulttuurin keskiötä että niiden reunoja samalla myös valtakulttuuria haastaen, voidaan body suspension sijoittaa myös alakulttuuriseen kontekstiin kuuluvaksi. Tutkielma perustuu pääasiassa vuosina 2014-2015 Helsingissä ja Oslossa suoritetun kenttätyön kautta hankittuun materiaaliin. Tärkeimpänä tutkimusmetodina on käytetty osallistuvaa havainnointia, jossa on käytetty hyväksi myös tutkijan omia kehollisia kokemuksia sekä aistinvaraisia havaintoja body suspensionin harrastajien kehollisesta toiminnasta. Tämän lisäksi on tehty haastatteluja. Body suspension on usein vähemmän kivuliasta kuin mitä saattaisi ajatella, mutta kipu osoittautuu kuitenkin olennaiseksi osaksi koko kokemusta sen toimiessa väylänä ja välineenä arkielämästä poikkeavan kehollisen kokemuksen luomisessa. Kipuun usein liitettävistä negatiivisista ja patologisista määritelmistä huolimatta vapaaehtoisesti valitun ja väylänä toimivan kivun voidaan sanoa sisältävän myös positiivisia merkityksiä ja määreitä. Kivun tai sen puutteen lisäksi body suspensionin yhteydessä koettu intensiivisyys ja arkisesta kehollisesta olemassaolosta poikkeavuus rakentuu myös kokonaisvaltaisella keho-orientaation muutoksella painovoiman kohdistuessa kehoon eri tavalla. Näin body suspensionissa keho näyttäytyy erilaisten intensiivisyyksien rajoilla roikkuvana ja ne hetkellisesti ylittävänä kehollisen leikin ja luovan kokeilun välineenä. Sekä itseään, kehojaan että totuttuja kehollisia konventioita ja toimintatapoja kehollisen leikin avulla haastaen body suspensionin harrastajat luovat positiiviseen vapauteen perustuvaa kehollista yhteisöllisyyttä.
  • Fonseca Silva, Paulo de Tarso (2017)
    This masters' thesis explored the use of the body, tools, and the environment in craftwork from an embodied cognitive perspective. More specifically the activity studied was wooden boatbuilding. Activity theory was used to map the elements and the dynamics of the wooden boatbuilding activity in relation to the object of work (a wooden gunboat). The research interests (related to body, tools and environment) were positioned among the different elements of the wooden boatbuilding activity (tools, subject, object, outcome, rules, community and division of labor) by following an activity theoretical structure. Previous research has shown that the abilities of the body are quite often overshadowed by the abilities of brain alone, even though cognition is embodied due to its dependency on the characteristics of the agent's physical body. The objective of this research was to seek further understanding on the position of the body and its role in an activity of craft with the use of tools and environment. By having an embodied cognitive perspective, the research looked at the types of materials from the environment that were applied for work, and how material artefacts have contributed to the body's performance during craft. In addition, the research took into account the characteristics of the work environment that enabled the body of craftsmen to work more efficiently. Specifically, the thesis captured a two-day data collection of videos and interviews in the dockyard of Suomenlinna Fortress, based on the method of ethnography. The data collection gathered material for the analysis of the craftwork on a wooden gunboat model, during a process of craft called caulking. For the analysis, the work of five subjects (wooden boat builders) was observed closely. The method applied for analysis of data was thematic analysis, which required a selective process of data, based on relevant or reoccurring themes identified throughout video files. The most representative themes of the activity were framed in sets of images for further interpretation, and in that way enabling the validation of themes and their relevance to the research questions. As a result, the themes identified in the activity of wooden boatbuilding were (1) the abilities of the body, (2) the limitations of the body, (3) the body and the process of sensing, (4) the affordance of tools, (5) tools as mediators, and (6) the affordances or the environment. All these themes were building blocks for conceptualising the role of the body in the craft of wooden boatbuilding, the role of tools in the craft of wooden boatbuilding, and how the environment is used in the craft of wooden boatbuilding. This research concluded that, while activity theory allowed a holistic understanding of a craft activity, such as wooden boatbuilding, embodied cognition was vital for conceptualising the role of the body as a starting point in relation to all elements of the activity, including tools and environment. In addition of certifying the usefulness of this combination (embodied cognition and activity theory), perhaps the most relevant finding of this research was the so-called APDCS (area of potential development of craft skills), which could contextualise the integration among body, tools and environment in the craft of wooden boatbuilding through the development of various tasks.
  • Mitts, Linda (2016)
    Mitt Pro gradu arbete handlar om arkitekten Kaj Englund (1905 – 1976) och hans åsikter och tankar om bra boende och bostadsarkitektur i samtiden samt om hans planer och ritningar för hans förverkligade bostadsarkitektur i Helsingfors förorter 1937 – 1962. Jag har valt ämnet på grund av Englunds intresse i att förbättra bostadssituationen för alldeles vanliga människor. Jag anser att det är viktigt att presentera Englund i samtidens kontext och i jämförelse med den allmänna bostadsdiskussionen. Forskningsfrågorna för mitt arbete är: 1. Hur ser man standardiseringen och samtidens ideologier i Kaj Englunds produktion? 2. Vad var Kaj Englunds syn på bra bostadsarkitektur? 3. Hur passar Kaj Englunds bostadsarkitektur i Helsingfors in i sin kontext och tid? 4. Vad berättar dessa valda arkitekturexemplen om Kaj Englunds arkitektur? Det finns ingen egentlig tidigare forskning om Kaj Englund, så min forskning är långt en utredning om vem han var samt om hans plats i konsthistorien, jag vill koppla honom till hans samtid och presentera en aktiv arkitekt. Den teoretiska bakgrunden och de centrala begreppen ligger i den historiska kontexten till funktionalismen, modernismen, återuppbyggnaden, standardiseringen, bostadsfrågan och förortsideologin. Det är genom dessa jag studerar Englund, hans åsikter om arkitektur samt hans bostadsarkitektur. Jag presenterar hans åsikter i form av artiklar han skrivit och intervjuer med honom från åren 1936 – 1967. Hans förortsarkitektur granskar jag via och med hjälp av fyra arkitekturexempel; hans planer för de två bågformade höghusen på Talldungevägen 5 i Månsas, de två rektangelformade bostadshusen på Regissörsvägen 11 – 13 i Norra Haga, det stora bostadshuset på Kårbölevägen 86 i Gamlas samt det bostadshus han tillsammans med arkitekten och brodern Dag Englund planerade som bostdadshus åt sig själv och sina familjer på Nordostpassagen 13 på Drumsö. De huvudsakliga forskningsmetoderna för arbetet är arkivforskning och intervjuer. Med hjälp av dessa försöker jag komma åt den historiska situationen, d.v.s. jag forskar i Englunds situation i hans samtid. Arkivforskningen har jag delat upp i två huvudkategorier; den ena handlar om forskning i allmännyttiga arkiv med data sparat för allmänheten. Den andra delen av arkivforskningen handlar om forskning i ett privat arkiv, i detta fall ett arkiv som Englund själv tillsammans med sin fru samlat ihop. Detta arkiv är subjektivt och fungerar som en dagbok ur deras liv. Utöver materialsamling via arkivforskning och intervjuer har jag läst relevant litteratur och artiklar för att stöda den historiska synpunkten. Forskningens bakgrundslitteratur inkluderar bl.a. dessa verk: Riitta Hurmes Suomalainen lähiö Tapiolasta Pihlajanmäkeen (1991), Riitta Nikulas Suomen arkkitehtuurin ääriviivat (2005), Heikki v. Hertzens Koti vaiko kasarmi lapsillemme (1946), Raija-Liisa Heinonens Funktionalismin läpimurto Suomessa (1986), Kirsi Saarikangas Model houses for model families (1993), Erkki Mäkiös Kerrostalot 1940 – 1960 (1989) Asuntopolitiikka-tidningen (1950 – 1966) samt Anneli Junttos Asuntokysymys Suomessa, Topeliuksesta tulopolitiikkaan (1990). Mina forskningsresultat innefattar att samtiden, förortsideologin, modernismen och återuppbyggnaden starkt påverkat Englunds arkitektur och att han planerade och förespråkade arkitektur för vanliga människor. Dessutom tillhör hans åsikter angående bostadsarkitektur de allmänna teorierna om att arkitektur skall vara modernt, naturnära och tillgängligt för alla och att man med hjälp av standardiseringen kan sänka på produktionskostnaderna och göra bostadsproduktionen effektivare. Bostadsfrågan var viktig och angelägen för honom och han arbetade för människors rätt till en bostad. Han var en aktiv modern arkitekt som arbetade för samhällets väl.
  • Riska, Marietta (2022)
    Tiivistelmä – Referat– Abstract Boendeservice regleras i socialvårdslagen (1301/2014) och baserar sig på en servicebehovsbedömning för klienter. Tjänsten är frivillig och kräver i praktiken en psykiatrisk diagnos samt en begränsad funktionsförmåga hos klienten, som föranleder boende med stöd. Med boendeservicen strävar kommunerna till att minska avdelningsvården inom psykiatrin och samtidigt ge klienterna en vardag som medför delaktighet i samhället. Avhandlingens syfte är att problematisera och förklara boendeservicen under socialvårdslagen genom en narrativ litteraturanalys av servicen i Finland och internationellt. Målsättningen är att genom en narrativ litteraturanalys av tidigare forskning och rapporter identifiera och belysa vissa problemområden med boendeservice som b.la. kortsiktigheten i kontrakten, behovet av en diagnos samt fragmenteringen av servicen bland serviceproducenterna. Dessa bildar sedan tematiska helheter inom analysen. Boendeservicen analyseras även utifrån en strukturell hållbarhetsram. Frågorna gäller boende som en bastrygghet, en problematisering av diagnosen som grund för servicebehovet och boendeservicen som en större tematisk helhet under hållbarheten. Ansatsen är holistisk, baserad på teorier av Lauri Rauhala och Erik Allardt för att se klienten inom boendeservicen som en hel och komplex människa. En holistisk ansats innebär att ord som självbestämmande och återhämning blir extra viktiga. Samtidigt borde avinstitutionaliseringen av psykiatrin främjar en klientbaserad insats med möjligheter till flexibla lösningar. Till det mänskliga varandet och återhämtning från sjukdom hör även materiella saker som en egen bostad eller en inkomst. Dessa behövs för att en individ skall känna sig trygg och klara av att återvända från sjukdom till en så funktionerande vardag som möjligt. Metoden för avhandlingen är narrativ litteraturanalys, en forskning om forskning. Materialet består av främst finländsk forskning men även internationella forskningar är aktuella för att belysa ämnet ytterligare. Den riktade narrativa materialinsamlingen baseras sig på en begränsad tid och ett begränsat urval. Analysen av materialet är tematisk. Sökorden, sökträffar och det funna materialet redovisas i avhandlingen i tabeller. Avhandlingens resultat visar att det uppstår vissa tematiska helheter under forskningsfrågorna. Dessa tematiska helheter återges som underrubriker och problematiseras. Tematiserade helheter är boendeservicen som en service, boendeservicens utgångspunkt i diagnosen och boendeservicen ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Resultaten visar att det uppstår motstridigheter när kommunen både köper och beviljar tjänster samtidigt som kommunerna själv övervakar köptjänsterna. Klienterna inom boendeservicen kan bli stämplade att förbli inom boendeservicen genom att den psykiatriska diagnosen hindrar dem från att erhålla annan service. Det kommer att krävas förändringar inom kommunerna för att boendeservicen skall vara en hållbar lösning på lång sikt. Socialarbetare behöver kunskap om psykisk ohälsa samtidigt som det krävs en förmåga att se en strukturell holistisk helhet i ett fragmenterat system. Flexibla lösningar och förebyggande åtgärder som riktar sig till hjälp i vardagen för klienten är att föredra framom anstaltliknande boenden, visar både nationell som internationell forskning. Anstaltliknande boenden är resultatet till trots den dominerande formen av boendestöd just nu.
  • Isometsä, Aino (2021)
    Boerhaaven oireyhtymä on äkillinen ja hengenvaarallinen tila, johon liittyy korkea kuolleisuus. Tilaa on tyypillisesti hoidettu kirurgisin menetelmin, mutta viime vuosikymmeninä endoskooppiset menetelmät ovat yleistyneet Boerhaaven oireyhtymän hoidossa. Tutkielman tavoitteena on verrata Boerhaaven oireyhtymän kirurgista hoitoa (n= 27) ja endoskooppista stenttihoitoa (n= 21) Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirissä vuosien 2004 ja 2019 välisenä aikana. Potilaihin ja toimenpiteisiin liittyvät tiedot on kerätty retrospektiivisesti. Hoitomuotojen välillä ei todettu merkittäviä eroja komplikaatioiden esiintyvyydessä, uusintaoperaatioiden määrässä, tehohoidon tarpeessa, sairaalahoitojakson pituudessa tai kuolleisuudessa. Tämän lisäksi tutkielmaa varten suoritettiin kirjallisuushaku Boerhaaven oireyhtymää ja erityisesti sen kirurgista hoitoa ja endoskooppisesta stenttihoitoa käsitteleviin 2000-luvulla ja sen jälkeen julkaistuihin tutkimuksiin. Hoitomuotoja koskevat havainnot ja löydökset vastaavat aikaisempien tutkimusten tuloksia. Boerhaaven oireyhtymän hoitomuotoja vertailevia tutkimuksia on julkaistu vähän, ja yksittäisiä hoitomuotoja käsittelevien julkaisujen tulokset ovat keskenään ristiriitaisia. Tämä tutkielma tukee näkemystä siitä, että Boerhaaven oireyhtymää voidaan hoitaa tehokkaasti ja turvallisesti sekä kirurgisin menetelmin että endoskooppisesti asetetun stentin avulla.
  • Laasanen, Jaakko (2018)
    Tutkielman lähtökohtana on sen aineisto, Alkon vuoden 2014 televisiomainos ja -verkkovideokampanja. Kampanjassa on aistittavissa keskiluokkaisen habituksen ja tyylin läsnäolo. Kampanjan oletetun luokkasidonnaisuuden takia tutkielman teoreettiseksi viitekehykseksi on valittu sosiologi Pierre Bourdieun makuun perustuva yhteiskuntaluokkateoria. Tutkimus pyrkii selvittämään, minkälaisista osista kampanjan oletettu keskiluokkaisuus koostuu? Miksi monopolia on puolustettu keskiluokkaisen tyylin keinoin? Minkälaista hallintaa keskiluokkaisen habituksen avulla toteutetaan? Tutkielman metodi on sosiosemioottinen representaatioiden analyysi. Metodin avulla paikannetaan ja analysoidaan aineiston osien ja kokonaisuuksien kulttuurisia merkityksiä. Sosiosemiotiikka ymmärtää merkit ja merkityskokonaisuudet semioottisina resursseina, jotka saavat merkityksensä siitä sosiokulttuurisesta taustasta, jossa ne on tuotettu. Sosiosemioottisessa merkityksen tuotannossa tärkeässä osassa ovat ne kontekstit, joihin merkit liittyvät. Tutkimuksen työkaluina toimivat aineistoon liittyvät kontekstit: suomalainen uuden keskiluokan tutkimus, aineiston tuottajien kontekstointihaastattelut sekä yhteiskuntahistoriallinen alkoholipoliittinen narratiivi. Viimeksi mainittu narratiivi perustuu yhteiskuntahistorioitsija Hanna Kuusen esitykseen, jossa Suomen alkoholipolitiikan liberalisoitumista on ohjannut filosofi Michel Foucault’n teoretisoima liberaali hallintalogiikka. Tutkielman keskeiset tulokset liittyvät uuden keskiluokan habituksen ilmenemiseen aineistossa. Kampanjan tyyli koostuu lukuisista vapauden ja kontrollin osista, jolloin tyylin yhteisvaikutelma on ambivalentti. Tyyli on kommunikoitu epäsuorasti, ja sen funktio on vedota kampanjan kohderyhmään. Kampanjan argumentointi koostuu arvoista, jotka voi jakaa vapauden ja kontrollin kategorioihin. Vapautta ilmaisevat valinnanvapaus, palvelu, ekologisuus ja solidaarisuus. Kontrollia ilmaisevat sosiaalinen kontrolli, turvallisuus ja kontrolli maun avulla. Aineiston edustama vapaus on positiivista vapauutta erotuksena talousliberalismin negatiiviseen vapauteen. Kaikki aineiston kommunikoimat arvot liittyvät uuden keskiluokan habituksen vapaus-kontrolli-ulottuvuuteen. Maun avulla toteutettu kontrolli on tutkielman tärkein yksittäinen tulos. Se paljastaa aineistosta vaikuttamismekanismin, joka ei perustu rationaaliseen suoraan argumentaatioon. Tutkimuksen tärkein oivallus on teoreettinen. Bourdieun habituksen käsitteen ja Foucault’n identiteetin käsitteen välisen yhteyden osoittaminen tuottaa mielekkään tulkinnan aineistosta. Tutkielma osoittaa, että Alkon kampanja on rakennettu palvelemaan uuden keskiluokan habitusta. Alkon monopoliasema tarjoaa positiivista vapautta ja kulttuurisia resursseja uuden keskiluokan käyttöön. Kulttuuriset resurssit mahdollistavat pääomien kartuttamisen ja luokkaposition parantamisen. Habituksen palvelemisen lisäksi kampanja asettaa myös määritelmän oikeanlaisesta luokkaperformanssista – laadullinen suhde alkoholiin parantaa luokkapositiota, mutta määrällinen suhde heikentää sitä. Kampanjan kuvaama habitus ja sen määrittämä oikea luokkaperformanssi ovat Alkon kannalta ihanteellisia, koska ne ovat suopeita Alkon monopolia kohtaan.
  • Räsänen, Tinja (2020)
    På sommaren år 1818 gav friherre Fredrik C. Boije ut det första numret av Boijes Magasin, en av Sveriges första modetidskrifter och en av de mest långvariga på sin tid. Den kom ut en gång i månaden fram till slutet av år 1844. Det handlade om en tidskrift som var riktad till en kulturell läsare oavsett kön. Innehållet varierade mellan vers och prosa, ritningar över byggnader, trädgårdar, möbler, porträtt och det nyaste klädmodet. I varje nummer publicerades fyra planscher, varav en kolorerad, som visade upp klädmodet från europeiska städer. I denna pro gradu-avhandling behandlas ett växande konsumtionssamhälle under första hälften av 1800-talet, med fokus på lyx och smak som Boijes Magasin förmedlade till de svenska läsarna. Som teoretisk referensram används Pierre Bourdieus teori kring smak samt forskning om konsumtion och livsstil. Avhandlingens källmaterial baserar sig på ett urval av reportage och notiser ur Boijes Magasins 26 årgångar. Mellan åren 1818–1822 hade årgångarna i genomsnitt 48 sidor och mellan 94–191 sidor åren 1823–1844. Tidningens reportage och notiser behandlas både kvantitativt och kvalitativt genom en närläsning av varor av olika slag – kläder, accessoarer, möbler och dylikt. Den kvantitativt baserade analysen ger en bild om vad Boijes Magasin presenterade och eventuella förändringar under åren 1818–1844. Den kvalitativa analysen gör det möjligt att fördjupa sig i källmaterialet för att närmare reda ut frågor kring lyx och smak. Avhandlingen lyfter fram en värld av olika slags varor under 1800-talet, både klädmässigt och inredningsmässigt samt i dyra och mindre dyra material. Varorna var aktuella för sin tid och samtidigt började nya och lyxiga varor började träda fram. Samhället var fyllt med många skrivna och oskrivna regler för hur man skulle klä sig och bete sig inom sin egen sociala position. Modereportagens längd varierade mellan några meningar till två sidor och största delen av klädmodet som presenterades kom från Paris, Wien och London. Dessa tre städer hade redan länge stått som förebild för överklassen för det fanns ett hov i alla tre städer. De var bland de största städerna i Europa under 1800-talet och där hade det tidigt utvecklats stora marknader och en konsumtion av lyxprodukter. Modereportagen visade en värld där överklassen hade en mängd olika kläder för olika ändamål och olika tidpunkter på dagen. Det handlade om utstyrslar för baler och bröllop, hur man skulle klä sig då någon gått bort samt hur man klädde sig då man var hemma eller gick på visit. Huvudbonaderna för kvinnor ändrades från månad till månad i de modereportage som Boijes Magasin publicerade. Herrskapshemmen fylldes med bekvämligheter och hemmen inreddes sakta med olika möbler, tavlor och textilier. Till det sociala livet hörde att ordna olika tillställningar, som tebjudningar och middagar och man gjorde visiter hos andra. Boijes Magasin visade både vardagliga föremål blandat med lyxföremål. Nya material såsom kashmir och mahogny blev vanligt i kläder och möbler. Även de dyraste föremålen gjordes i billigare varianter och nådde således ut till den växande medelklassen.
  • Häggblom, Isabella (2022)
    Anglo-amerikansk avtalsrätt och -praxis har länge haft en dominerande ställning på den internationella handelns område, och till följd av detta har anglo-amerikansk avtalspraxis och -modeller spridits till rättstraditioner utanför common law-länder. Avtal som är uppgjorda enligt anglo-amerikanska modeller utformas generellt utan hänsyn till den på avtalet tillämpade lagen: de är så kallade självförsörjande avtal som försöker minimera nationella lagarnas effekt på avtalet. Dessa avtal innehåller oftast en omfattande användning av boilerplate-klausuler. Med ”boilerplate-klausuler” avses avtalsklausuler som är utformade på ett standardiserat sätt som används i en stor omfattning i olika former av avtal. Eftersom boilerplate-klausuler härstammar från common law-länder så är klausulerna oftast baserade på ett anglo-amerikanskt begreppsbruk. Detta leder till att den faktiska betydelsen av klausulerna kan variera i länder utanför common law-systemet. Anglo-amerikansk avtalsrätt som i grunden är common law, skiljer sig i många hänseenden från nordisk och finsk avtalsrätt. Skillnaderna mellan common law och nordisk avtalsrätt uppträder exempelvis med avseende till avtalsrättens källor, utvecklingen av avtalsrätten och tolkningen av avtal i allmänhet. Den nordiska och därmed även den finska avtalsrätten har sina särdrag som common law inte känner till. Ett exempel på detta är den omfattande förekomsten av allmänna avtalsrättsliga principer i nordisk avtalsrätt, t.ex. lojalitetsprincipen. Numera förekommer självförsörjande kontraktsformulering som är baserad på anglo-amerikansk avtalspraxis även i avtal mellan nordiska parter varpå nordisk rätt tillämpas. Detta för med sig utmaningar som diskuteras i denna avhandling. Några avtalsklausuler som traditionellt ansetts höra till kategorin boilerplate-klausuler är integrationsklausuler, no-waiver-klausuler och severability-klausuler. Integrationsklausuler ämnar att förstärka effekten av det skriftliga avtalet och lämna utanför det slutliga avtalet olika muntliga och skriftliga åtaganden som uppstått före uppkomsten av det slutliga avtalet. No-waiver-klausuler föreskriver att en avtalsparts passivitet inte ska anses ge avkall på de rättigheter som han har enligt avtalet. Severability-klausuler föreskriver om ifall en avtalsklausul skulle anses ogiltig, olaglig eller overställbar, så ska detta inte påverka de övriga avtalsklausulerna eller avtalet i sin helhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka om integrations-, no-waiver- och severability-klausulernas bakomliggande, ursprungliga och tilltänkta syfte enligt anglo-amerikansk rätt uppfylls då finsk rätt tillämpas på klausulerna. Dessa tre boilerplate-klausuler har valts eftersom de ämnar att frigöra avtalet från en påverkan av den på avtalet tillämpade lagen. Det sekundära syftet med avhandlingen är att baserat på slutsatserna från tolkningen av de tre boilerplate-klausulerna, utreda och analysera de bakomliggande orsakerna till att ifrågavarande boilerplate-klausuler och självförsörjande kontraktsformulering används i kommersiella avtal i Finland. Avhandlingens slutsatser är att integrations-, no-waiver- och severability-klausulernas ursprungliga och tilltänkta syfte enligt anglo-amerikansk rätt inte uppfylls i alla fall då finsk avtalsrätt tillämpas på de ifrågavarande klausulerna. De tre boilerplate-klausulerna kan dock ha en viss reell funktion, även om den kanske inte fullt motsvarar den verkan som klausulerna skulle tillmätas enligt anglo-amerikansk rätt. Exempelvis kan integrationsklausuler ha en inverkan på hur avtalsinnehållet och avtalsförhållandet som helhet bör ses på, medan no-waiver-klausuler kan förutsätta att en del civilrättsliga principer ska följas. Det konstateras även att avtal mellan finska kommersiella parter generellt kunde uppgöras mera kortfattat, och behovet av självförsörjande avtalsformulering inklusive en omfattande användning av boilerplate-klausuler skulle inte alltid vara nödvändigt i avtal mellan finska kommersiella parter. Påverkan av internationell och branschspecifik praxis samt kostnads- och effektivitetsfrågor styr företagens val då det gäller deras tillämpning och preferens av avtalspraxis. Trots att det finns en del osäkerheter vad gäller den på avtalet tillämpade lagens (dvs. finsk rätt) effekt på boilerplate-klausuler, så anser ändå företag att det är värt att ta den juridiska risken, eftersom den juridiska risken avvägs mot övriga risker som generellt följer av avtal.
  • Blomqvist, Elin (2014)
    Magisteruppsatsen belyser skillnaderna på individnivå gällande invånarnas deltagande i bojkotter mellan Finland och Sverige. Studien illustrerar vad som karakteriserar deltagarna i bojkotter och undersöker huruvida det finns systematiska skillnader i deltagandet i bojkotter på individnivå mellan länderna. Forskare är inte enhälliga huruvida politisk konsumtion, dit bojkotter hör, ska räknas som en form av deltagardemokrati eller inte. Denna uppsats problematiserar forskares förhållningssätt, men väljer att i detta sammanhang beakta politik konsumtion som en form av deltagardemokrati. Materialet som används i denna studie är hämtat från World Values Surveys senaste forskningsintervall. Beroende variabel i uppsatsen är deltagande i bojkotter. Till de oberoende variablerna hör kön, ålder, utbildning, bostadsortens storlek, inkomst, politiskt intresse, partipreferens samt postmateriella värderingar. Alla oberoende variabler, förutom postmateriella värderingar, är hämtade från motsvarande undersökningar som gjorts om skandinativiska politiska konsumenter i en publikation av Nordiska rådet. Variabeln postmateriella värderingar är med eftersom denna stödjer uppsatsens teoridel. Som teoretiskt ramverk används Ronald Ingleharts postmoderniseringsteori samt skillnader i Finlands och Sveriges politiska kultur. Postmoderniseringsteorin förklarar den politiska konsumtionens utveckling, samt även eventuella skillnader på individnivå. Teorin om skillnad i politisk kultur, kan förklara eventuella olikheter mellan ländernas deltagande i bojkotter på nationsnivå, vilket påverkar individnivån. Teorin om skillnader i politisk kultur kommer dock endast att illustrera skillnaderna på makronivå, medan denna studie endast belyser skillanderna på individnivå. Studien kombinerar en komparativ metod på nationsnivå, med en enkel kvantitativ analys på individnivå. Materialet utgår från de nordiska länderna och väljer därefter ut Sverige och Finland, eftersom dessa länder är ytterlighetsfall i Norden. Sverige och Finland studeras efter detta vidare och detta görs med en enkel kvantitativ analys. Studiens resultat är att deltagande i bojkotter är mera utbrett bland befolkningen i Sverige än i Finland. Sambandsmåttet Cramers V är större på alla variabler i Sverige, förutom kön. Det finns därmed systematiska skillnader i deltagandet i bojkotter på individnivå mellan länderna. Politisk konsumtion och specifikt deltagande i bojkotter är ett tämligen outforskat område från ett politiskt perspektiv. Mer forskning inom området behövs speciellt i och med att deltagande i politisk konsumtion ökat under de senaste åren.
  • Jibril, Taufiq Iddriss (2018)
    Radicalism, Fanaticism and Fundamentalism are few terms that have become not only popular, but also attributed to the Islamic religion after the tragic event of September 11, 2001. This event led to a surge of research on the linkages between Islam, Terrorism and the Middle East as the majority of the terrorist attacks and perpetrators were concentrated there. However, recent figures suggest that no single state can claim to be safe from terrorist attacks. The economy and the sociopolitical environment within Nigeria has been jeopardized and negatively impacted in the last eight years alone by the activities of a radical Islamic sect known as Boko Haram. The sect is demanding the return of Nigeria to the fundamentals of Islam both socially and religiously. There is little doubt that young people play a significant role in the ranks of Boko Haram. It is from such revelation, that this study came about. This study sought to highlight aspects of the curricula of the Islamic educational system in Nigeria that may lead to insensitivity and intolerance against other religious groups and may contribute to paving the way for sectarian violence and religious motivated terrorism in Nigeria. Due to unavailability of primary source data that links Radicalization and Islamic education in Nigeria, the study relied on myriad of secondary literature on Islamic education in Nigeria and youth radicalization. The findings of this study have demonstrated that the Islamic educational curriculum in Nigeria provides an important tool for understanding the local youth radicalization. As part of the curricula, students learn Prophetic Biography which highlights the Prophet and his disciple’s bravery, valor and how their actions are favored by God. The highlighted features have been used to promote vilification and discrimination against non-Muslims. Additionally, this study has shown that Mallams and Religious leaders revered by their communities due to their knowledge of Islamic teachings occupy a position that can be used to foment sectarian conflict and violence. The findings of this study have also brought to light on the origin as well as content of some of the Islamic textbooks in Nigeria, in that they are donated by Saudi Arabia and other Gulf States and with some having chapters that tend to create negativity and enmity between Muslims and non-Muslims. The study further demonstrates that the activities and utterances of rogue preachers on Islamic superiority over other religions are prone to lead to vilification and discrimination against non-Muslims. Finally, the study has shown that even though the primers of the Islamic educational system in Nigeria are not about wars they are likely to have contributed to an increased ideological intolerance for Non-Muslims that has paved the way for sectarian violence and religious motivated terrorism in Nigeria.
  • Kähkönen, Lauri (2023)
    Boko Haram – nousu ja uho -tutkielma selvittää Pohjois-Nigeriassa toimivan terroristijärjestö Boko Haramin rekrytointimenetelmiä, Nigerian pohjoisten osavaltioiden rakenteellisia ongelmia ja sitä miten näitä ongelmia on mahdollista korjata. Tutkielma pyrkii vastaamaan kysymykseen millaiset premissit ajavat ihmisiä liittymään Boko Haramiin. Tutkielman tutkimusmenetelmänä on käytetty laadullista sisällönanalyysia, jonka luoman viitekehyksen kautta tutkija on tulkinnut tutkimusaineistoa. Tutkimuksen aineistolähteet koostuvat Nigeriaa ja Boko Haramia käsittelevästä kirjallisuudesta, tieteellisistä artikkeleista sekä aikalaislähteistä. Tutkielman analyysiluvuissa yksilöiden premissejä on tulkittu tutkimusaineistoista nousevien teemojen mukaan, minkä jälkeen tutkijan on ollut mahdollista tehdä laajempi sisältöanalyysi eri premisseiden kerrannaisvaikutuksista osana Boko Haramiin liittymiselle. Tutkielman osoittaa, että Boko Haramiin liittymisen taustalla on harvoin yhtä selittävää tekijää, kuten esimerkiksi työttömyys. Liittyminen on lähes poikkeuksetta useiden eri premissien summa, jossa korostuvat tulevaisuuden heikot näkymät, osattomuus yhteiskunnassa, epäluottamus Nigerian keskushallintoon sekä oman kansan identiteettiin ja kulttuurin puolustamiseen liittyvät teemat. Boko Haramiin liittyvää konfliktia ei voida näin ollen ratkaista puhtaasti sotilaallista voimaa käyttämällä, vaan Nigerian olisi kyettävä vahvistamaan Pohjois-Nigerian osavaltioiden yhteiskunnallisia rakenteita sekä luomaan luottamussuhde kansalaisten ja valtionhallinnon välillä.
  • Europaeus, Otto Erik Johannes (2021)
    Tutkielmassa tarkastellaan miten ja mihin sävyyn kiinalaisista, Kiinasta ja boksarikapinasta kirjoitettiin 1900-luvun vaihteen autonomian ajan Suomessa. Tämän ohella tutkimus tarkastelee sitä, miten oman aikansa suomalainen media määritteli toisenlaisuutta Kiinan esimerkin kautta. Tutkielma luo boksarikapinan esimerkin kautta pohjan Suomen ja Kiinan välisten suhteiden tarkastelulle tutkimalla eri julkisuuksien linjoja edustaneita suomalaisia sanomalehtiä. Sanomalehtien tutkimusta lähestytään ylikansallisen historiankirjoituksen tutkimusotteen avulla. Tutkimus hyödyntää erityisesti Pierre-Yves Saunierin esittämiä mietintöjä tarkastellessaan sitä, miten 1900-luvun vaihteen Suomi oli osa globaalia julkisuutta ja mistä Kiinaa koskevat uutiset saapuivat. Tutkimus pureutuu tarkemmin 1900-luvun vaihteen suomalaiseen julkisuuteen tarkastelemalla Hannu Niemisen aikaisempaa tutkimusta autonomisen ajan Suomen julkisuuden rakentumisesta ja Edward Saidin vaikutusvaltaista teosta orientalismista. Tutkimuksen tärkeimmän lähdeaineiston muodostavat Suomen kansalliskirjaston digitaaliset arkistot. Tutkimus kirjoitettiin vuoden 2020 kesällä globaalin COVID-19 viruspandemian aikana, ja siksi tutkimusta tehdessä ei ollut mahdollisuutta hyödyntää itse fyysisiä arkistoja. Toissijaisina lähteinä käytetään itse boksarikapinasta kirjoitettua laajamittaista aikalais- ja tutkimuskirjallisuutta niin yleishistoriallisen katsauksen luomiseksi kuin sanomalehtien uutisten paikkansapitävyyden varmistamiseksi. Keskeisenä tutkimustuloksena esitetään, että 1900-luvun suomalainen media suhtautui myöhäisen Qing-dynastian Kiinaan ja sen asukkaisiin väheksyvästi. Svekomaaninen sanomalehdistö painotti uutisissaan boksareiden kukistamisen ja järjestyksen palauttamisen tärkeyttä. Vanhasuomalainen sanomalehdistö oli jakautunut mielipiteessään Kiinaa kohtaan, mutta syytteli muita Länsimaita boksarikapinan aloittamisesta imperialistisilla teoillaan ja puolusti evankelisluterilaista kristinuskoa. Nuorsuomalainen sanomalehdistö puolestaan puolsi Kiinan jakoa laajempiin etupiirialueisiin ja kirjoitti kiinalaisista kaikista rasistisimmin. Kaikista kolmesta julkisuuden linjasta löytyi myös muutamia sanomalehtiä jotka erosivat näistä linjoista ottamalla kiinalaisten puolen joko osittain tai kokonaan. Svekomaanisten ja fennomaanisten sanomalehtien ohella tutkimus käsittelee myös kahta esimerkkiä Suomen pienestä, virkasäätyläistön julkisuudelle vastakkaisesta julkisuudesta tarkastelemalla Venäjän valtion ja työväenliikkeen omia sanomalehtiä.
  • Hiitola, Hanna (2018)
    I och med införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang, det så kallade ändringsdirektivet, införs även Say-on-Pay-lagstiftning i Finland då aktieägarna i börsbolag ges rätt att på ett rådgivande sätt rösta om bolagets ersättningspolicy och ersättningsrapport. Syftet med ändringsdirektivet är att främja aktieägarengagemang och underlätta för aktieägarna att utöva de rättigheter som är anknutna till aktieinnehavet. I avhandlingen granskas ändringsdirektivet endast till den del det föreskriver om aktieägarnas rätt att rösta om ersättningsärenden och avhandlingen strävar till att svara på frågan vad en rådgivande röstning är, vilka implikationer den och ärendet som är föremål för röstningen har på befogenhets- och ansvarsfördelningen mellan bolagsstämman och styrelsen, samt vilken bindande verkan ersättningspolicyn har och vilka påföljder avvikandet från den medför? I avhandlingen förlitar sig man till viss del även på utkastet till regeringens proposition gällande införlivandet av ändringsdirektivet för att svara på forskningsfrågorna. Bolagsstämmans rådgivande röstning kan till viss del liknas bolagsstämmans på lag baserade behörighet eller ett bemyndigande från bolagsstämman till styrelsen i och med att ersättningspolicyn fastställer ramarna för ersättningen och begränsar framtida beslutsfattandet om ledningens ersättningar. Den största skillnaden till bolagsstämmans sedan tidigare kända befogenhet och beslutsfattande är dock att bolagsstämman varken innan eller under stämman kan göra mot- eller ändringsförslag till det framlagda ärendet, det vill säga till ersättningspolicyn eller ersättningsrapporten. Bolagsstämman kan därmed på ett rådgivande sätt enbart rösta för att understöda eller förkasta ett ärende. Likväl påverkar bolagsstämmans röstning inte den huvudsakliga rättsverkningen av ärendet. Den framlagda ersättningspolicyn är bindande oavsett om bolagsstämman understött eller förkastat den, likaså påverkar ett förkastande röstningsresultat om ersättningsrapporten inte redan fattade beslut om ledningens ersättningar. För att analysera innebörden i avsaknaden att påverka beslutsinnehållet kategoriserades röstningen om ersättningspolicyn som en ex ante rådgivande röstning eftersom ersättningspolicyn har rättsverkningar som sträcker sig i framtiden medan röstningen om ersättningsrapporten ansågs vara en ex post rådgivande röstning som behandlade redan fattade beslut. Avsaknaden av möjlighet att göra ändringsförslag i ersättningspolicyn är betydande eftersom ersättningar till ledningen ska betalas i enlighet med den framlagda policyn oavsett om den understötts av bolagsstämman eller inte. En icke-understödd ersättningspolicy medför en skyldighet för styrelsen att lägga fram en reviderad ersättningspolicy på nästa bolagsstämma, varvid man kan fråga sig ifall det de facto är fråga om ett stämmobeslut över huvud taget. Ersättningspolicyn anses i utkastet till regeringens proposition begränsa styrelsens allmänna behörighet att fatta beslut om ersättningar och ingå ersättningsavtal men även bolagsstämmans befogenhet att på ett bindande sätt besluta om ersättningsärenden, t.ex. styrelsens ersättningar. I avhandlingen anser man att denna tolkning av ändringsdirektivet de facto försämrar aktieägarnas påverkningsmöjligheter och därmed är emot ändringsdirektivets syfte. Att ett lägre bolagsorgan kan begränsa bolagsstämmans befogenhet är vidare helt främmande för den finska förvaltningsstrukturen. I samband med ersättningsrapporten är det däremot motiverat att bolagsstämman inte har möjlighet att göra ändringsförslag och det enda som den ex post rådgivande röstningen medför är en skyldighet för styrelsen att i kommande ersättningspolicyn och -rapporter redogöra för hur aktieägarnas åsikter tagits i beaktande. I utkastet till regeringens proposition konstateras även att ett avvikande från ersättningspolicyn skulle leda till beslutets eller avtalets ogiltighet, vilket inte följer av ändringsdirektivet eller av aktiebolagslagens systematik. I avhandlingen konstateras att en ogiltighetspåföljd i ytterst få fall vore aktuell och att den mera motiverade och sannolika påföljden vore skadeståndsskyldighet. Dock konstateras att aktieägarna inte på basen av den rådgivande röstningen kan vara skadeståndsskyldiga eftersom de genom att på ett rådgivande sätt inte medverkar till aktiebolagslagen eller bolagsordningen överträds utan att detta sker först då styrelsen verkställer ersättningspolicyn eller fattar beslut om ersättningar. Vidare är det inte klart att styrelsens skadeståndsskyldighet skulle nedsättas till följd av den rådgivande röstningen då framläggningsansvaret och verkställighetsansvaret kvarstår hos styrelsen.
  • Segercrantz, Theresa (2022)
    Ett specialförvärvsbolag, eller ett SPAC-bolag, är ett bolag som genom en börsnotering samlar kapital för att kunna bekosta ett eller fler företagsförvärv. Bolaget har i sig ingen verksamhet före sin börsnotering, och är således endast ett skal före de förvärvar en verksamhet genom uppköp eller sammanslagning med ett annat bolag. SPAC-bolag blev aktuella i Finland och Norden under 2021, då de första finska SPAC-bolagen såg dagens ljus. Som fenomen har det existerat i drygt 40 år, fastän de blivit extremt populära först under de senaste åren. I Finland regleras SPAC-bolagen endast av Nasdaqs allmänna regler som primärt gäller tidsrymd för företagsförvärvet och mängd kapital som skall förvaras på ett separat escrow-konto. ESMA har också utfärdat riktlinjer om vad de europeiska SPAC-bolagen borde utfärda i sina prospekt, utöver det som stadgas i prospektförordningen, men i övrigt lämnat det åt varje land att själva välja hur man reglerar bolagen vidare. I dagsläget är inte SPAC-bolagen desto mer reglerade i Finland, varken i lag eller i bolagsstyrningskoden. SPAC-bolagen har bidragit till delade åsikter gällande huruvida de är ett bra eller dåligt tillägg på marknaden. Kritik har riktats bland annat mot de så kallade sponsorerna, vilka är de aktieägare som grundar och finansierar själva skalbolaget till en början. Dessa har kritiserats eftersom de, speciellt i USA, ansetts oförutsebara och att de har en möjlighet att göra enorm vinst, delvis på de andra aktieägarnas bekostnad. Ett resultat av denna oförutsebarhet har varit diskussion gällande en reglering av sponsorernas rättigheter, för att göra SPAC-konstellationen säkrare. Denna avhandlings syfte är att analysera ifall problemen som uppstår i SPAC-bolagen kan lösas med reglering i antingen lagen eller bolagsstyrningskoden. De första två finska SPAC-bolagen har i sig inte gett någon orsak till en starkare reglering. Tvärtom, har de i sina bolagsordningar reglerat strängare än vad de skulle behöva i enlighet med existerande rättsregler. Vidare, skall aktiebolagslagen till sin natur vara allmän och dispositiv, så ett införande av SPAC-reglering i denna skulle strida mot lagens natur. I detta skede bildar SPAC-bolagen heller inget hot mot den finska värdepappersmarknaden och är i övrigt en mycket marginell del av den, vilket leder till att det heller inte är relevant att införa en SPAC-reglering i värdepappersmarknadslagen. För att stärka SPAC-bolagens ställning inom de finska regelverken, kunde ett erkännande av dem som fenomen införas i nästa upplaga av bolagsstyrningskoden. Vidare reglering krävs inte för tillfället, men då bolagsformen blir mer välkänd, skulle det vara på sin plats att den erkänns. Vidare, kunde i nästa upplaga också införas ett erkännande av begreppet stewardship, för att motivera majoritetsaktieägare och institutionella aktieägare till ett aktivare deltagande i upprätthållandet av god bolagsstyrning. Stärkandet av stewardship i Finland skulle indirekt gynna SPAC-bolagen, eftersom sponsorn kan tänkas jämställas med en majoritetsaktieägare. För tillfället finns inte behov för strängare reglering för SPAC-bolagen, men ett erkännande av dem som en del av den finska värdepappersmarknaden vore på sin plats.
  • Tiiainen, Kai-Henrik (2016)
    Tutkimuksen kohteena on Svensk Botten -niminen viikkolehti, joka edusti suomenruotsalaisessa lehdistössä selvästi oikeistolaista maailmankuvaa. Lehti ilmestyi vuosina 1937 - 1944. Tässä tutkimuksessa tarkasteluaika on rajattu jatkosodan 20 ensimmäiseen kuukauteen (heinäkuu 1941 - helmikuu 1943). Tutkimuksen kohteena on se, minkälainen kuva Neuvostoliitosta välittyi Svensk Bottenin kirjoituksista jatkosodan alkuvaiheessa. Svensk Bottenin kuva Neuvostoliitosta oli hyvin kielteinen. Sen keskeisiä elementtejä olivat torjuva suhtautuminen kommunistiseen järjestelmään ja kielteinen asennoituminen venäläisiin kansallisuutena. Kommunistiseen järjestelmään kohdistuvassa kritiikissä tuotiin ensisijaisesti esille sen väkivaltaisuus, pyrkimys levittää valtapiiriään voimakeinoin sekä hallita valtansa alla eläviä ihmisiä terrorin avulla. Myös kommunistisen talousjärjestelmän tehottomuutta ja marxilaisen ideologian moraalittomiksi katsottuja piirteitä arvosteltiin. Svensk Bottenissa venäläisvastainen argumentaatio oli kaksijakoista. Yhtäältä venäläisiä pidettiin laiskoina, aloitekyvyttöminä ja kollektiivisuuteen taipuvaisena kansana. Toisaalta taas korostettiin heidän taipumustaan jatkuvaan alueelliseen laajentumiseen aktiivisen valloituspolitiikan kautta. Svensk Bottenin kirjoittelussa jälkimmäinen aspekti korostui enemmän, sillä sotapropagandassa olennaisempaa on uhkakuvien luominen kuin vastustajan halveksiminen. Suurin osa Svensk Bottenin kirjoittajista suhtautui venäläisiin hyvin kielteisesti. Kuitenkin lehden kirjoittajien välillä on havaittavissa selviä eroja venäläisvastaisten kannanottojen jyrkkyydessä. Siksi tässä tutkimuksessa on nostettu tarkastelun kohteeksi kahden keskeisen kirjoittajan, päätoimittaja Herman Gummeruksen ja toimitussihteeri Eric Fockin, maailmankuva. Eric Fock oli omaksunut kansallissosialistisen maailmankuvan, ja tämä näkyi selvästi hänen kirjoituksissaan rasistisena asenteena. Gummeruksen kannanotot olivat jonkin verran maltillisempia kuin Fockin, vaikka Gummerustakin voi pitää melko vahvasti venäläisvastaisena. Svensk Bottenissa ilmenevän venäläisvastaisuuden juuria tarkasteltaessa huomioidaan myös ulkomailta tulleet ideologiset vaikutteet. Tässä suhteessa kansallissosialistisella Saksalla on oma roolinsa, mutta vielä keskeisemmäksi nousevat ruotsalaisten nationalistien (muun muassa Harald Hjärne, Adrian Molin ja Rütger Essén) 1900-luvun ensimmäisten vuosikymmenien aikana esittämät näkemykset venäläisistä. Varsinkin päätoimittaja Gummeruksen ajatusmaailmaan oli ruotsalaisten nationalistien käsityksillä ollut suuri vaikutus. Vaikka Svensk Bottenissa oli havaittavissa selvää venäläisvastaisuutta, ei lehti kuitenkaan ollut kategorisesti slaavilaisvastainen. Hyvänä esimerkkinä tästä toimii se, kuinka myönteisessä sävyssä Svensk Bottenissa pohdittiin ajatusta Ukrainan kansakunnan itsenäisyydestä. Lehden ukrainalaismielisyyttä selittää se, että päätoimittaja Gummeruksella oli jo ensimmäisen maailmansodan ajoilta periytyvät läheiset yhteydet ukrainalaisiin maanpakolaisiin.
  • Sieviläinen, Meri (2016)
    This study is a review of literature on stem cell therapies such as bone tissue engineering and their safety. The main focus is on bone tissue engineering done in the neurocranium and viscerocranium with mesenchymal stem cells. Mesenchymal stem cells are considered safe and have been used in numerous clinical case studies. Still many questions are unanswered on their tumorigenic and immunogenic potential. The aim of this study was to analyze the safety of bone tissue engineering with mesenchymal stem cells and to review literature on the most used scaffolds. This study proves that more resources must be used to study the stem cell therapies and their potential risks, find out the optimal biomaterial to be used as a scaffold and to provide a more systematical analysis of all current tissue engineering data on bones. Furthermore, results should be published even of failed studies.