Browsing by Title

Wooden furniture industry is a traditional low-technology based and labor intensive industry (Kaplinsky & Readman, 2000), which is highly recommended for global outsourcing. Besides, the raising of “China plus one” manufacturing strategy made Southeast Asian countries became new investment destinations. In case of Vietnam, the largest exporter of wood products in Southeast Asian, wooden furniture industry is highly export-oriented with a fast growing rate especially since 2008 (MARD, 2012). While the global economic crisis in 2008 has a vital impact on the national economy, it is reported that the foreign subsidiaries in furniture industry in Vietnam have outstripped their local competitors (VNS, 2013). Despite the importance of foreign subsidiaries in Vietnam, there is lack of study regarding their competitive advantage and strategy. Investigating on how foreign subsidiaries respond to the external challenges is essential to support strategic knowledge on managing industry? Under the influence of market turbulence. This empirical study used qualitative data from interviews with eight managers of foreign furniture processing subsidiaries in Vietnam. Results indicated that under the influences of global downturn, managers have become more proactive and flexible in their strategic planning when facing with chaotic turbulence, which brings both opportunities and challenges. The study pointed out that the negative impact of global recession was passed through in later time in low-cost manufacturing countries and business risks could be minimized especially in companies with a strong pool of intangible resources (reputation, technology, innovation capability). Despite its complexity, recession was not completely seen a threat, yet the managers perceived it as external turbulence from which organizations can benefit but only if they choose the right strategic orientation.

Magnetosheath jets are a class of structures in the Earth's magnetosheath usually defined by an enhancement of the dynamic pressure of the plasma. Magnetosheath jets have been observed by several different spacecraft over the past few decades, but their origin and formation mechanism have remained unclear. The aim of this thesis is to use data from a global simulation to investigate the origin of magnetosheath jets. We defined two different kinds of structures, magnetosheath jets and foreshock compressive structures (FCS), and collected a database of individual jets and FCSs from 4 Vlasiator global hybrid-Vlasov simulation runs, all of which simulate only the ecliptic plane. We then conducted a statistical analysis of the properties of jets and FCSs, and their occurrence rates as a function of the definition of the FCS criterion. Jets were separated into two categories: jets that form in contact with FCSs (FCS-jets), and those that do not (non-FCS-jets). We found that up to 75% of magnetosheath jets form in association with an FCS impacting the Earth's bow shock. We also found that FCS-jets penetrate deeper into the magnetosheath than non-FCS-jets. Finally, we found no conclusive explanation for the formation of non-FCS-jets. The properties of both jets and FCSs agree qualitatively and to some extent quantitatively with spacecraft observations and other simulations in the literature. The formation of jets from FCSs impacting the bow shock is similar to the proposed theory that jets are linked to Short Large-Amplitude Magnetic Structures (SLAMS). In the future, we will study magnetosheath jets and FCSs in polar plane simulation runs as well, and ultimately in full 3D simulation runs. If made possible by new simulations, the effects of electron kinetic effects on jets and FCSs will also be studied. Comparison studies with spacecraft observations of jet formation from FCSs will also be conducted, if and when such observations are found and become available.

Growing exploitation of natural capital has raised a concern towards Earth’s capability to provide equal benefits for all in the future. The UN’s Sustainable Development Goals addressed this issue and set the framework for private and public operators to implement and develop more sustainable solutions. Circular economy and bioeconomy have been presented as models to foster the economy along with sustainability transitions. However, the models have been criticized for taking overall sustainability for granted. As a result, the merged concept, circular bioeconomy, has been introduced to address such sustainability gap. The circular bioeconomy concept implies a more efficient resource management of bio-based renewable resources by combining the concept of circular economy and bioeconomy in strategic management level. These new concept demands both new technological innovations and new business model innovation. This study explores similar and dissimilar patterns in the way Finnish SME propose, create and deliver value through circular bioeconomy business models. The study examines the relation of new concept to sustainability as well. The study was based on qualitative research, and semi-structured interviews were conducted with eight company managers or owners. The data were categorized into business model components and sustainable business model archetypes. The results revealed that sustainability-oriented business model archetypes vary across the examined companies. Dominant ideas are substituting fossil-based materials and energy with bio-based one, and practices enabled by new technology such as production eco-efficiency. More radical principles were missing, for instance prolonging the material cycle before incineration or solutions to reduce consumer consumption. While environmental value was well covered in the business models of companies, contribution to social value was taken for granted as a narrow outcome of economic and environmental values. As this study concerned the micro level perspective, for further studies would be beneficial to examine the meso and macro level transformation to get a more holistic view on business environment, where companies with circular bio-product innovations operate to reveal implementation barriers for the circular bioeconomy.

Increasing fossil fuel prices, concerns about domestic energy security and demand for environmentally friendly, low carbon energy sources are renewing interest in using wood for energy. State and federal government have responded to increased interest with legislation that promotes renewable energy. Logging residues important role as an energy feedstock and environmental component has been a central topic of discussion for the growing forest energy sector in the United States. Over the last five years, I have studied forest harvest residues in the southern United States and abroad. My principle research focus has been the rapid inventory of residues, determination of their stocking and the identification of factors influencing that stocking. This composite report provides a detailed account of three studies based on five years of data in North Carolina, Georgia and southern Sweden. Provided in the report is an adapted method to inventory scattered and piled forest harvest residues, the relationship of harvest residues and harvest systems and a wood energy recovery rate for low end biomass within intensively managed loblolly pine forests. The goal of providing these studies is to contribute useful observations to the ongoing discussion about forest harvest residues and to provide a sampling framework others can employ to do similar studies.

We analyse the forest reference level (FRL) projection in Finland. FRLs are included in the European Unions’ new land use, land-use change and forestry (LULUCF) regulation (EU 2018/841) that is part of the actions towards the Paris Agreement’s climate mitigation targets. The regulation defines the accounting rules for carbon dioxide (CO2) emissions within the sector. We build on the LULUCF regulation, the provided guidance documents on the FRL projection, national forestry accounting plans and the existing studies concerning the FRL projections. Business-as-usual reference levels were used for the Kyoto Protocol’s second commitment period. The parties of the Kyoto Protocol had an incentive to report high harvest levels (Frieden et al. 2012). Thus, the reference levels overestimated the harvests by including in assumptions about future policies. Some of the assumptions did not materialize and this led to windfall carbon credits (Grassi et al. 2018, Krug 2018). Such overestimation has happened, for example, in Finland. In this thesis we analyse, whether the new forest reference levels are able to avoid problems that occurred during the Kyoto Protocol. The LULUCF regulation is set for the compliance period (CP) of 2021-2030. The forest reference level is a baseline projection for the forest carbon sink, defined by the historical forest management practices of the reference period (2000-2009). Age-related dynamics of the forest can be taken into account but any anticipated policy changes need to be excluded from the projection. The FRL indirectly defines the level of harvests that are not considered as emissions. The excess carbon sink can be traded to other Member States or be used to compensate the effort sharing sector’s emissions. One of the suggested principles to project historical forest management is to utilize the intensity of management (Grassi and Pilli 2017, Grassi et al. 2018), which is calculated by dividing the reference period’s harvest by the amount of biomass that was available for the wood supply during the same period. The future harvest level is computed by keeping the intensity of management constant. This principle is used in Finland and in several other EU member states. To analyse the suggested principle, we utilize a partial equilibrium model for forestry and agriculture (Mitra and Wan 1985, 1986, Salo and Tahvonen 2004). Using this model, we are able to compute a FRL in a case where policy shock has increased harvest levels after the reference period. This resembles the situation in Finland. Our numerical results show that the choices on the biomass available for wood supply, interest rate and the starting year of the projection can have significant impacts on the FRL computation. By these choices, a member state is able to overestimate the harvest possibilities. Thus, the EU fails to set a regulation that fully excludes national incentives in specifying the FRL. The setting of the Finnish FRL includes a tendency of minimizing the restrictions on the future harvest levels. This outcome follows by choosing high interest rate, early starting year for the projection and a loose definition for the biomass available for wood supply.

Tiivistelmä – Referat – Abstract The main research question addressed in this thesis, namely “are perpetual agreements valid and enforceable?”, is enticing from a general contract law perspective, as well as in the comparative law setting. The chapters of this thesis are built in a way such that Chapter 1 serves as an introduction to the research question, legal sources and methodology. Chapter 2 aims to clarify the main confusions around discussions of perpetual agreements. Chapter 3 is dedicated to the binding force of a perpetual agreement, which has not been given enough attention in the research literature as a separate question. Chapter 4 and 5 address the two main categories of perpetual agreements: everlasting contracts and contracts with undefined duration. These chapters include topics which can be addressed to either category, therefore the division of the topics does not provide too strict a systematic distinction. Chapter 6 is dedicated to comparative research from Finnish and Russian contract law perspectives by observing the systems independently in order to bring out the perspectives in which these jurisdictions address the questions of perpetual agreements in the light of their positive contract norms. Chapter 7 presents the research findings in the form of general conclusions about the validity of such contracts as well as systematization in the form of a roadmap to evaluate perpetual agreements. The roadmap then serves the purpose to present the research findings related to Finnish and Russian perspectives on perpetual agreements. The possibility existence of perpetual agreements from the perspective of limiting the freedom contract by mandatory rules of contract law. In conclusion, the research failed to identify a fundamental principle by which the general ban of everlasting contractual obligations could be explained. The research opposes the notion, that perpetual agreements may not exist as an “everlasting” nature of any legal contractual bind would be inherently unjust as such. This is mainly due to the fact, that the legal systems struggle to even comprehend, what eternity means in legal sense. In short, legally speaking, there is nothing inherently unreasonable in eternity. However, undoubtedly, each everlasting agreement should be evaluated based on the nature and purpose of the contract in the light of the intention of the parties, the specific contract type and the relevant mandatory rules in place in connection with type, the circumstances in which the contract was concluded and the requirements of good faith and fair dealing. The roadmap aims to differentiate questions of the validity of the contract (as such, as a legal fact), validity of the perpetual term (everlasting contract), and possibility of termination from each other. The roadmap illustrates the holistic view of the bundle of considerations related to perpetual agreements, without getting stuck in one particular outcome. For example, even if there is no consensus among scholars, whether an everlasting term is valid or not (in a specific case or as a whole) the roadmap allows to elaborate the outcomes by systematizing various scenarios. This provides and essential framework for evaluation of the research questions in various legal systems. The roadmap differentiates questions of the validity of the contract (as such, as a legal fact), validity of the perpetual term (everlasting contract), and possibility of termination from each other. The short answer to the question whether a perpetual contract may be terminated, is yes. But as in all contracts, the pacta sunt servanda provides that contracts should be honoured, and therefore the there is nothing inherently unreasonable in not being able “get out” of a contractual relationship. The ultimate limit to this are the rules of hardship, which the parties may not as such exclude, however they may arrange their risk allocation in the contract so, that some circumstances, which in some contracts could allow the party to terminate the contract, would not be applicable in their situation. Thus, even an everlasting contract may be enforceable until the point of hardship. While this may be true, albeit not inherently unreasonable, there is no doubt, that an everlasting contract may not be unreasonable ever. Therefore, the roadmap explicitly shows, that this is the ultimate question, which requires balancing between the pacta sunt servanda and reasonableness from the perspective of the will of the parties fair dealing, etc. The roadmap shows that in cases in which the everlasting contract term is found invalid, the reasoning is does not follow directly to the default rule of indefinite contracts being terminable, but instead points to the “incomplete contracts”. In practice this means that a consideration should be make in accordance with the rules of supplementation of contracts and omitting a missing term, taking in account the intentions of the parties. In case it would follow directly to the default rule, the default rule might fail to take these into account and reach an unreasonable outcome as well. In a sense, this is also, why in balancing the pacta sunt servanda and reasonableness the outcome leads to similar conclusion as dictated by the default rule. Based on the case law of Finnish Supreme Court it may be argued that the Finnish contract law sems to consider that perpetual agreements are at least somewhat possible, but as an exception may be terminated. The exceptional termination is not as exceptional as it would be in a classical hardship case, but instead reflect the Nordic perspective of reasonableness. There is no legislative rule in the Russian Civil Code prohibiting eternal contractual obligations, however limitations towards terms may be imposed by the Civil Code relevant to specific contract types. Thus, the qualification of a contract to a type, although not obligatory, is of high importance. The default rule for indefinite contracts is not universally valid in accordance with Russian law.

Det är ett faktum att mänskligheten lever över de resurser den har att använda och att vi inte tar hand om vår planet på det sätt som krävs för att den ska kunna fortsätta existera för kommande generationer. Miljöproblem och exploatering har resulterat i att bolag både är tvungna att ta och även frivilligt vill ta ansvar över sin verksamhet och de konsekvenser verksamheten har på samhället. Det har uppstått olika former av reglering med inriktning att främja hållbarhet genom att företag tar ansvar för de konsekvenser dess verksamhet har på samhället. Detta ansvar kallas företagsansvar. En aktie- eller delägarcentrerad modell som syftar på så kallad shareholder value, är den modell som traditionellt ligger som grund i aktiebolagsrätten. Enligt den aktieägarcentrerade modellen är ett aktiebolagets syfte att generera vinst åt dess aktieägare, och denna princip är något som bolagets styrelse bör ta i beaktande i sitt beslutsfattande gällande bolagets verksamhet. Företagsansvaret och den aktieägarcentrerade utgångspunkten går inte direkt hand i hand utan kan till och med vara motstridiga. Den aktieägarcentrerade modellens principer är stadgade på lagnivå, medan företagsansvar ofta tas i beaktande endast på nivå av självreglering och soft law, och ofta finns företagsansvaret endast i form av etiska och moraliska normer. Företagsansvar har blivit en allt större trend på den senaste tiden och allt fler företag väljer att följa företagsansvaret både av etiska och moraliska skäl, men också för att det ofta förbättrar företagets image och brand och ger företaget en starkare ställning på marknaden. Företagsansvar behövs för att skydda de intressegrupper och samhället i stort, som inte skyddas genom annan reglering. I avhandlingen undersöks företagsansvar ur följande frågeställningar ur de nordiska ländernas perspektiv: hur förhåller sig företagsansvaret till det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet och hur bör styrelsen i ett aktiebolag iaktta företagsansvar respektive vinstsyftet vid sitt beslutsfattande?, och hur kunde regleringen av företagsansvar utvecklas i framtiden?. Frågorna undersöks genom användningen av rättsdogmatisk samt komparativ metod, då fenomenet analyseras i alla de nordiska länderna. Slutsatserna som dras i avhandlingen är att regleringen i nuläget tillåter bolagen att iaktta företagsansvar så länge det inte är i strid med vinstsyftet. Ifall dessa två strider mot varandra är bolaget tvunget att ta det beslut som främjar vinstsyftet, även om det vore på företagsansvarets bekostnad. I framtiden kommer situationen antagligen att förändras. Ändringsbehovet är stort och olika framtida regleringsalternativ har diskuterats. En förändring i den aktiebolagsrättsliga regleringen gällande bolagets vinstsyfte och styrelsen uppgifter behövs, och den slutsats som i avhandlingen dras gällande framtida reglering är att det i aktiebolagslagen borde tas in reglering gällande företagsansvar i samband med klausulen om aktiebolagets syfte. För att kunna utveckla en regleringsform som är fungerande i praktiken krävs även att terminologin definieras på ett sätt som är praktiskt och mindre abstrakt än den nuvarande definitionen på företagsansvar.

Internet har under de senaste åren blivit vårt främsta kommunikationsmedel. Detta har även uppmärksammats av terroristgrupper och personer med en terroristisk agenda, och följaktligen har terroristiskt innehåll börjat spridas på internet, bland annat i form av propaganda samt utbildning och rekrytering av anhängare. Terrorism utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället, men åtgärder som vidtas för att bekämpa terrorism får trots allt inte inskränka de grundläggande fri- och mänskliga rättigheterna mer än vad som är nödvändigt. Avhandlingens syfte är att med hjälp av den rättsdogmatiska metoden granska hur innehåll på internet kan begränsas då syftet är att förebygga terrorism och hur detta förhåller sig till yttrandefriheten. Avhandlingen granskar hur tillgång till internet får skydd under yttrandefriheten särskilt med beaktande av spridning och mottagande av information. Vidare bedöms hur olagligt terroristiskt innehåll på internet regleras och hur regleringen förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingen granskas både informationsskaparnas och tjänsteleverantörernas ställning och skyldigheter. Avhandlingen innehåller tre huvuddelar. I avhandlingens andra kapitel granskas hur tillgång till internet får skydd som en grundläggande rättighet, särskilt med beaktande av yttrandefriheten. Vidare behandlas samma fråga från en människorättssynvinkel. I det tredje kapitlet beskrivs hur terroristiskt innehåll på internet kan begränsas i enlighet med strafflagen, yttrandefrihetslagen och lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Dessutom behandlas rekommendationer och linjedragningar antagna av EU och riktade till tjänsteleverantörer på internet. I det fjärde kapitlet bedöms hur åtgärderna som beskrivits i det tredje kapitlet förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingens slutsatser kan märkas att regleringen mestadels är enhetlig med grunderna för en inskränkning av yttrandefriheten. Emellertid har det uppmärksammats att regleringen som en helhet är en aning komplicerad, vilket kan vidare utgöra ett hot mot de grundläggande rättigheterna. Dessutom är kriminaliseringen av mottagande av utbildning för terrorismsyften exceptionell, vilket utgör en utmaning för proportionalitetskravet vid en inskränkning av yttrandefriheten. I slutet av avhandlingen behandlas även kommande lagstiftningsändringar som innebär nya utmaningar för yttrandefriheten.

Avhandlingens syfte är att undersöka; vad som motiverar de äldre att komma med i dagverksamheten och vilken betydelse dagverksamhet har för dem. Pro gradu avhandlingens teoretiska del är förankrad i aktivitetsteori, disengagemangsteori och rollteori. Andra teoretiska utgångspunkter som används är tidigare forskning som gjorts angående dagverksamhet och aktivitet för äldre. Alla de teoretiska utgångspunkter som används i min avhandling kompletterar varandra i min studie. Den empiriska delen av avhandlingen består av intervjuer med 15 intervjupersoner, varav sex enskilda intervjuer och en gruppintervju med nio personer. Intervjuerna har gjorts vid fyra av social- och hälsovårdsverkets dagverksamhetenheter i Jakobstad. Undersökningen utfördes i form av kvalitativ intervju. Resultatet av studien visar att respondenterna vistades på dagcentret därför att de kände sig ensamma och ville ha sociala kontakter med andra. Sammanlagt tolv av femton respondenter var ensamstående och för en del av de respondenterna utgör dagverksamheten enda gången under veckan då den äldre får delta i ett socialt sammanhang. Denna dag sätter således guldkant på hela tillvaron och är en dag som de äldre ser fram emot eller längtar efter. Aktivitet som de äldre gör vid dagcentren varierar beroende på gruppens sammansättning och enskilda personernas funktionsförmåga och vilja. Aktiviteterna medför bl.a. glädje, samvaro och träning. Aktivitet av olika slag är något som de äldre tycker är bra, för att fortsättningsvis kunna bevara sin funktionsförmåga och vara aktiva. Dagverksamheten ökar och främjar äldres funktionsförmåga genom att erbjuda samhällelig delaktighet, växelverkan och av allt att döma bidrar det till att förlänga hemmaboendet. Den sociala kontakten som de äldre får genom dagverksamheten ger en känsla av samhörighet med övriga deltagare, som ofta är i liknande livssituation. Dagverksamheten utgör en viktig mötesplats för de äldre, som inte annars har möjlighet att delta i annan social aktivitet. Dagverksamheten hjälper även de äldre att fortsättningsvis få en social mötesplats i samhället.

Under våren 2020 införde förlossningssjukhusen på grund av coronapandemin restriktioner som begränsade förlossningspartners rätt att närvara på sjukhuset till endast gälla förlossningssalen. Justitieombudsmannen (dnr 2463/ 2020) har senare konstaterat att HUS inte haft lagliga grunder för att begränsa stödpersonens deltagande på det sätt som de gjorde under början av pandemin. I min avhandling har jag med hjälp av narrativ metod samlat in och analyserat fyra mäns berättelser om tillträde i faderskap under tiden för begränsningarna. I min avhandling förstår jag faderskap och maskulinitet som socialt konstruerat. Med hjälp av Morgans (1996; 2011) och Finch (2007) koncept om föräldraskap som något som görs och uppvisas analyserar jag hurdana faderskapspraktiker som förekommer i mäns narrativ om sitt tillträde i faderskap. Jag analyserar också om faderskapspraktikerna har publiker inför vilka det är viktigt att praktikerna framstår som lyckade föreställningar om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) Jag förstår genuskodning som en dimension av familjepraktiker, och analyserar hur görandet av maskulinitet framkommer i narrativen som en dimension av familjepraktiker. Förlossningen som händelse visade sig vara en arena för familjepraktiker där det emotionella arbetet är ett tydligt inslag. Respondenternas narrativ präglades av uttryck för aktiv passivitet, familjepraktiken av att både hantera sina egna, starka känslor och dessutom den födande partnerns känslor för att kunna förkroppsliga idealet om den involverade fadern. Etiska och moraliska dimensioner är centrala inom görandet och uppvisandet av familjepraktiker. De känslor som respondenterna gav uttryck för förknippades starkt med moraliska frågor och framställdes i narrativen i överensstämmelse med narrativet om den involverade fadern. Görandet av faderskap och maskulinitet framstod som relationellt, och relationen till partnern betonades. Förlossningen visade sig för respondenterna handla mera om att göra partnerskap än faderskap. I narrativen fanns tydliga inslag av gemensamt aktörskap (Kuurne & Leppo 2022), där förlossningen uppfattades som delad och som att den hör till båda föräldrarna. Till skillnad från tidigare forskning (ex. Dolan & Coe 2011) som beskriver hur män i sina berättelser om förlossningen tenderat att försöka återskapa en bild av traditionell hegemonisk maskulinitet, tyder resultaten på att det emotionella arbete som respondenterna gav uttryck för ligger i linje med konceptet om vårdande maskuliniteter (Elliot 2016). Resultaten visar att enligt konceptet om hegemonisk maskulinitet (Connell & Messerschmidt 2005) utgör narrativet om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) samt konceptet vårdande maskuliniteter (Elliot 2016) den narrativa utgångspunkt som respondenterna i sina berättelser gett uttryck för.