Browsing by Author "Forss, Annette Cecilia"

Bakgrund: Energidryckernas popularitet har de senaste åren stigit kraftigt i hela världen och just nu är 10-18 åringar den mest konsumerande åldersgruppen. Många ställer sig kritiska till huruvida dessa koffeinhaltiga läskedrycker är lämpliga att konsumeras av barn och unga. Målsättning: Studiens syfte är att se om det finns samband mellan intag av energidrycker under skoldagen och variabler rörande skolgång och välmående hos unga i årskurs 8-9 i Finland. Ytterligare mål är att beskriva storkonsumenten (intag oftare än 3 skoldagar/vecka) i förhållande till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor. Material och metoder: Folkhälsoinstitutets ’Enkäten hälsa i skolan’. Frågeformulär som besvaras under lektionstid i landets alla högstadieskolor. Totalt deltog 102 545 elever vilka var jämnt fördelade mellan årskurs och kön. Statistiska metoder som användes var korstabeller och logistisk regression. Ett signifikant p-värde ansågs vara < 0,001. Analyserna om samband till välmående- och skolgångsrelaterade variabler gjordes i två modeller, en där det individuella sambandet undersöktes och en där det korrigerades för sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor. Resultat: Energidryckskonsumtion under skoldagen var vanligare bland pojkar än bland flickor. Av pojkarna drack 9 % 3-5 skoldagar/vecka medan motsvarande andel bland flickorna var 2 %. Nästan hälften av både pojkarna och flickorna drack aldrig energidryck under skoldagen. Elever som ofta drack energidryck under skoldagen hade större sannolikhet för att lida av sömnsvårigheter, trötthet, svag skolframgång, koncentrationssvårigheter och skoltrötthet jämfört med dem som aldrig drack energidryck. Efter att sambanden korrigerats för sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor försvagades sambanden betydligt (OR sjönk från ca 3 till ca 1,5 för den största konsumtionsgruppen jämfört med ingen konsumtion). Sambanden var dock signifikanta även efter korrigeringen. Tecken på dos-responsliknande samband sågs inte. Storkonsumenter av energidrycker (intag oftare än 3 skoldagar/vecka) var typiskt elever som bodde i städer, hade tillgång på mycket fickpengar, hörde till låg socioekonomisk klass samt hade osundare levnadsvanor. Dessa levnadsvanor var kort sömn, lång skärmtid, oregelbundet måltidsmönster, intag av godis och läsk, rökning samt berusningssökande alkoholkonsumtion. Sambanden till läsk, godis och rökning var starkast. Slutsatser: Eftersom denna studie är en tvärsnittsstudie kan man inte dra några slutsatser angående eventuella orsakssamband eller uttala sig om riktningen på de funna sambanden. De funna sambanden mellan energidrycksintag och sämre välmående och skolframgång motiverar därmed för vidare forskning om orsakssamband. Eftersom sambanden inte uppvisade dos-responsliknande mönster och eftersom de försvagades betydligt efter korrigering för förvirrande faktorer är det dock sannolikt att andra faktorer än energidrycker spelar en större roll för elevernas förmåga att sköta skolgången. Denna studie erbjuder dock ny information om hurdana storkonsumenterna är, vilket kan vara till nytta för aktörer inom hälsofrämjande ifall framtida forskning visar att det finns orsak att försöka minska konsumtionen bland unga.