Browsing by Author "Stagnäs, Malin"

Syftet med denna studie var att belysa hur män med migrationsbakgrund förstår och ger mening till sina upplevelser av medborgarskap i det dagliga livet. Tanken var att belysa hur de intervjuade männen beskriver förutsättningar och hinder för delaktighet i det finländska samhället samt hur de framställer och ger mening till sin position i samhället. Som teoretisk utgångspunkt användes ett mikrosociologiskt perspektiv på medborgarskap där fokus ligger på att redogöra för den betydelse som medborgarskap har i människors vardagliga liv. Materialet belystes även utgående från positionsteori och ett intersektionellt perspektiv. Tanken med urvalet var att lyfta fram migrantskap som social kategori. Studien synliggör män med heterogen migrations- och erfarenhetsbakgrund. Informanterna kommer ursprungligen från nio olika länder världen över och har migrerat till Finland av olika orsaker. De befinner sig i åldersspannet 29–53 år och har levt i Finland 2–23 år. Materialet samlades in med fem halvstrukturerade parintervjuer samt en individuell intervju och analyserades med hjälp av narrativ analys. Utifrån analysen konstateras att upplevelser av såväl delaktighet som uteslutning ofta relateras till vardagliga möten med människor i ens nära omgivning. Delaktighet förknippas också med att bidra till en positiv samhällsutveckling genom arbete och att aktivt delta i olika samhällsarenor som idrottslag, föreningar och församlingar. Männens upplevelser av förutsättningar och hinder för delaktighet beskrevs med hjälp av positioner. De positioner som identifierades i materialet var 'sin egen lyckas smed', 'accepterad underordning', 'utanför finländsk gemenskap' och 'diskriminerad'. Bland de identifierade positionerna gick det att urskilja två huvudsakliga narrativ kring att förstå och ge mening till upplevelser av förutsättningar och hinder. Det ena är att man relaterar hindren för ett fullvärdigt medborgarskap till omvärlden och strukturella omständigheter och det andra är att man inte upplever strukturella hinder utan betonar den egna personens ansvar, vilja och kompetens. Bland de positioner som framträder i materialet är det vanligast att betona personens eget ansvar och kompetens. I resultaten framkommer också att alla informanter inte har samma möjligheter att utöva medborgarskapets sociala rättigheter och skyldigheter. Informanterna gav också olika mening till sina upplevelser av förutsättningar och hinder för delaktighet. Med hjälp av det intersektionella perspektivet belystes hur olika upplevelser bl.a. kan hänföras till ålder, skillnader i utbildningsnivå, olika levnadsstandarder i hemlandet, olika orsaker till migrationen, ursprungsland och politisk bakgrund. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att immigranternas positioner i högre eller lägre grad är ojämlika i relation till majoritetsbefolkningen. Även om männen ställer krav på jämlikt bemötande godkänner de också indirekt att majoritetsbefolkningen har makt att avgöra huruvida man som immigrant är accepterad och förtjänar sin plats i samhället. Männen förhåller sig dock inte passivt till förverkligandet av ett fullvärdigt medborgarskap utan betonar att man själv har ansvar över sin situation och att man skall vara beredd att anpassas till det som är 'finländskt'.