Browsing by Subject "investerarpreferenser"

Syftet med avhandlingen är att utreda under vilka förutsättningar och i vilka situationer ESG-information kan utgöra insiderinformation. Temat är aktuellt i ljuset av den pågående ESG-trenden på värdepappersmarknaderna som sett efterfrågan och prisen av hållbara investeringsobjekt öka kraftigt. Detta har väckt frågan huruvida investerare eventuellt har hållbarhetsrelaterade målsättningar med investeringsverksamheten utöver den traditionella nyttomaximeringen. Om så är fallet, är det tänkbart att aktieprisen nu och i framtiden avviker betydligt från det pris som finansiella värderingsmodeller indikerar. I avhandlingen granskas ifall ESG-faktorer kan ha en verkan på priset av en aktie i enlighet med neoklassisk värdepappersmarknadsteori genom att påverka dess fundamentala värde. Då rättslitteraturen är enig om att information gällande händelser och omständigheter som berör det fundamentala värdet kan utgöra insiderinformation enligt MAR, står det klart att detta även gäller för ESG-information under motsvarande förutsättningar. Arbetet presenterar ett flertal ESG-faktorer som kan tänkas inverka på såväl företagets lönsamhet som dess marknadsrisk, vilket bekräftar uppfattningen om att ESG-information som berör dessa faktorer kan utgöra insiderinformation. Den andra centrala frågan som behandlas är huruvida definitionen av insiderinformation omfattar ESG-information som saknar koppling till det fundamentala värdet av en aktie, men som trots detta förorsakar en väsentlig kurspåverkan. Även om denna kurspåverkan kan fastställas, är det oklart om informationen faller under MAR:s tillämpningsområde. Detta är fallet om den förnuftiga investeraren, genom vilken informationens väsentlighet bedöms, uppfattas ha neoklassiska egenskaper som endast möjliggör beaktande av faktorer med inverkan på det fundamentala värdet. I arbetet undersöks bland annat de relevanta bestämmelserna och regleringens syften för implikationer om att förordningen skulle vila på motsvarande grunder som neoklassiska ekonomiska teorier. Tecken som skulle antyda detta går emellertid inte att finna. När man utöver detta beaktar att EU under de senaste åren betonat vikten av hållbarhetsrelaterade aspekter i företagens långsiktiga värdebildning och att ett uteslutande av verkliga marknadsföreteelser från väsentlighetsbedömningen skulle vara problematiskt ur flera olika perspektiv, verkar en tolkning enligt vilken ESG-information som saknar koppling till det fundamentala värdet kan utgöra insiderinformation vara motiverad. Rättsläget är emellertid oklart i och med att varken EUD eller ESMA tagit närmare ställning till väsentlighetsbedömningens innehåll.