Browsing by Subject "kvalitativ forskning"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)Nyhetsjournalistikens representation av könen har länge varit föremål för kritik. Inom journalistiken finns en uppenbar obalans i synlighet av könen och en tendens att cementera traditionella könsroller. Trots att Finlands demografi visar en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor reflekteras inte detta i nyhetsjournalistiken. Denna avhandling fokuserar på genusmedvetenheten hos svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Målet är att undersöka om och i vilken utsträckning dessa journalister integrerar genusmedvetenhet i sitt journalistiska arbete. Avhandlingens övergripande ambition är att beskriva hur journalister resonerar kring genusfrågor i sitt yrke. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Materialet består av intervjuer med sex yrkesverksamma journalister. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades på materialet för att identifiera mönster och teman. Innehållsanalysen resulterade i sju kategorier som representerar teman relaterade till hur journalisterna resonerar kring kön och hur de uppger att de tillämpar genusmedvetenhet i sitt arbete. Studiens resultat visar att journalister i varierande grad är genusmedvetna och att de tillämpar detta medvetande på olika sätt i sitt arbete. En av de främsta metoderna som journalister använder för att integrera genusmedvetenhet i sitt arbete är att prioritera kvinnor som källor framför män. Journalisterna är även måna om att undvika stereotyp framställning av könen. Resultaten visar också på bristande stöd och vägledning för att tillämpa genusmedvetenhet på redaktionerna. Ett systematiskt jämställdhetsarbete på redaktionerna saknas eller berör inte journalisterna. På redaktionerna görs antaganden om en kollektiv genusmedvetenhet och delade värderingar som, paradoxalt nog, kan utgöra ett hinder för effektiv tillämpning av genusmedvetna metoder. Avhandlingen belyser att ansvaret för att tillämpa genusmedvetenhet i nyhetsjournalistiken i hög grad ligger på de enskilda journalisterna. Trots insikter om genusfrågor på redaktionerna finns det inte tydliga strategier för journalisterna för att främja jämställdhet. Det slentrianmässiga förhållningssättet till genusfrågor och den oregelbundna tillämpningen av genusmedveten journalistik visar på ett behov av ökat stöd och systematik för journalisterna ifall redaktionerna vill bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete.
-
(2021)I denna magisteravhandling undersöks hur tidigare servicebrukare med erfarenheter inom psykisk ohälsa, missbruk, somatiska sjukdomar och kriser utbildat sig till erfarenhetsexperter. En erfarenhetsexpert nyttjar sina egna erfarenheter som har bearbetas och rekonstruerats för att kunna stödja människor som befinner sig i sociala svårigheter. Syftet med avhandlingen är att fokusera på expertrollens process och konstruktion, dvs. hur erfarenhetsexperter upplever sitt blivande och varande som expertis och hur de upplever att de blir behandlade i verksamhetssammanhang. Forskningsfrågorna i avhandlingen är följande: hur beskriver erfarenhetsexperterna sin utveckling till expert och sin expertroll? Hur upplever erfarenhetsexperter att deras erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras och erkänns av andra aktörer? I avhandlingen har en kvalitativ metod använts. Studien består av semistrukturerade intervjuer som analyserats med innehållsanalys, närmare bestämt den konventionella (induktiva) ansatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från ett maktperspektiv. Sammanfattningsvis, är erfarenhetsexperterna eniga om att man som erfarenhetexpert bör ha ett förflutet i någon social svårighet som man bearbetat genom erfarenhetsexpertsutbildning. Erfarenhetsexperten bör dessutom ha en genuin vilja att hjälpa andra människor. För erfarenhetsexperterna innebär stödjandet av andra människor även; en personlig utveckling, stärkandet av erfarenhetsexpertisrollen, gynnandet av den egna rehabiliteringsprocessen samt att den egna egenmakten förstärks. En av byggstenarna till att erfarenhetsexperternas erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras är att de genomgått en erfarenhetsexpertsutbildning. Den mest signifikanta legitimeringen kommer från klienterna och patienterna som upplever att erfarenhetsexperterna gör en betydande insats för att hjälpa dem.
Now showing items 1-2 of 2