Browsing by Subject "kvalitativ innehållsanalys"

Den centrala forskningsfrågan för denna pro gradu avhandling är: 'Hur behandlar killar sin sårbarhet och på vilket sätt kommer deras sårbarhet till uttryck?' Mitt fokus ligger i killars sårbarhet och hur deras genuina känslor och upplevelser får komma till uttryck i dagens samhälle där killar traditionellt inte haft möjligheter till att visa sårbarhet på samma sätt som det motsatta könet. Syftet är att bidra med ökad förståelse för den effekt som den rådande ideala mansbilden har på killar och deras möjligheter till att vara öppet sårbara och känsliga. Studien lyfter fram killars egna röster, tankar och upplevelser i ämnet. Informanterna är sex killar i åldern 15-28, och därtill fyra ungdomshandledare. Ungdomshandledarna arbetar med genussensitivt ungdomsarbete på lågtröskelverksamheten Pojkarnas Hus, där också dessa sex killar går regelbundet. Studien bygger på genusperspektiv inom socialt arbete. De centrala teman som framkom i killarnas och ungdomshandledarnas utsagor, enligt hur den begränsade sårbarheten bland killar leder till att killar 1) känner sig ensamma och blir isolerade, 2) blir psykiskt belastade samt 3) offer och utövare av våld. Ett fjärde tema är killar som förespråkare för en mjukare modell av maskulinitet, pga. att hegemonisk maskulinitet upplevs som påfrestande och begränsande. Ett genomgripande tema är ensamhet, där killar upplever sig socialt ensamma, dvs. har inte tillräckligt med nära sociala kontakter, men även emotionellt ensamma, dvs. de bär på sina bekymmer i all ensamhet. Analysen av resultaten i denna studie har lett till den slutsatsen att den rådande ideala mansbilden, dvs. det som faller inom ramen för hegemonisk maskulinitet, kan ha en skadlig inverkan på killar och unga mäns känslo- och identitetsutveckling. Det framkommer i speciellt två killars beskrivningar av deras upplevda psykiska hälsa i förhållande till rådande förväntningar kring maskulinitet i dagens läge. De flesta, dvs. fyra av killarna, för fram att rådande förväntningar kring maskulinitet innebär begränsad sårbarhet och känsloutlevelse, vilket enligt dem gör att killar lätt underkuvar sina känslor. Det som fungerat för alla sex killar som ett tryggt ställe att reflektera kring och uttrycka manlig sårbarhet är genussensitiv lågtröskelverksamhet som erbjuder psykosocialt stöd för killar. Denna studie bidrar därmed med insyn kring betydelsen av genussensitivitet i unga individers sunda känslo- och identitetsutveckling.

Temat för den här pro gradu-avhandlingen är läromedel för ämnet svenska som andraspråk och litteratur (förkortat svenska som andraspråk). Svenska som andraspråk är den lärokurs som elever med annat modersmål än svenska, finska eller samiska läser i svenska skolor. Det är genom det ämnet som eleverna integreras i Finland. För tillfället finns det ett enda läromedel i Finland som är avsett för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med avhandlingen är därför att undersöka vilka läromedel lärare använder i ämnet, hurdant nytt material lärarna skulle behöva och hur och varför de anpassar läromedel från Sverige till en finländsk kontext. Undersökningsmaterialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Undervisningsarrangemangen i svenska som andraspråk varierar mycket mellan skolorna. Därför intervjuar jag tre olika lärargrupper som alla undervisar elever som följer lärokursen svenska som andraspråk. Grupperna är 1) lärare i svenska som andraspråk, 2) speciallärare och 3) modersmålslärare. Jag intervjuar tio lärare och diskuterar dessutom per e-post läromedelsvalet med tre lärare. Intervjuerna är mellan 10 och 46 minuter långa. Materialet är sedan transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Undervisningsarrangemangen varierar mellan lärargrupperna, men också inom dem. Eleverna får ibland undervisning enskilt, ibland i små grupper och ibland integrerat i modersmålsundervisningen. Analysen visar att lärarnas val av material varierar mycket och påverkas av undervisningsarrangemanget. Det som ändå främst påverkar valet av läromedel är elevens språknivå, ålder och ämneskunskap i olika ämnen. Lärarna efterlyser ett nytt läromedel t.ex. i form av en materialbank. Läromedlet borde gå att anpassa efter elevens ålder och nivå och innehålla material som behandlar flera olika läroämnen. Då lärarna använder läromedel från Sverige anpassar de vissa språkliga och samhälleliga delar till finländska förhållanden. Orsaken till anpassningen är att ämnet svenska som andraspråk ska integrera eleverna i Finland och att dessa därmed behöver kunskap om språket, samhället, kulturen och geografin i landet. Utgående från intervjuerna går det att konstatera att de svenska skolorna skulle ha bättre förutsättningar för att integrera elever om det fanns en lärarutbildning för svenska som andraspråk och finländska läromedel i ämnet. Samtidigt behövs en integrationsmodell och mer kunskap om ämnet i skolorna. Med de här åtgärderna kunde man garantera en jämställd och rättvis integration för de invandrarbarn som går i svensk skola.

Research shows that women are treated differently than men in news reporting, and sports reporting is no exception. Female athletes are underrepresented in media and are often de-scribed in terms of other attributes than their performances. Research exists regarding how equally media reports about sports, but there is a lack of research regarding the way, in which newspapers write about gender equality in sport, and whether such research perhaps would lead to a more equal reporting. Agenda-setting journalism can affect readers’ views on sports and may thereby contribute to maintaining the lower status of women’s sports. Because newspapers are part of one’s informal learning, agenda-setting journalism can indirectly have an impact on one’s informal learning. The purpose of this thesis is therefore to examine how two daily Finnish newspapers write about gender equality in sports, by analyzing all articles that have been published in 2020 that deal with aspects related to gender equality in sports. The thesis assumed a qualitative research approach. In the gathering of the data, altogether about 100 articles were identified in the two newspapers, whereafter the identified articles were analyzed thoroughly using qualitative content analysis. In the analysis seven themes emerged, which were then analyzed and interpreted to answer the research questions. In 2020 HBL and HS reported about gender equality in sports on a broad spectrum. The re-sults showed differences in the newspapers’ sports reporting. HBL wrote more frequently and comprehensively about gender equality in sports, they reflected upon their responsibility and how the situation could improve. HS had several journalists among the analyzed articles than HBL. Many articles in HBL were defined as opinion pieces which touched upon injustices fe-male athletes experience and brought attention to problems, HS had no opinion piece. Con-clusions that can be made are that HBL to a larger extent highlights existing injustices and brings attention to problematic situations and unequal terms. HBL reflects upon their own role and acts through for instance their project where the goal is a gender equal sports journalism. HS doesn’t as clearly take a stand on unfair terms and doesn’t consider their responsibility as a big newspaper with power to influence people. An agenda-setting journalism has large part in how the readers regard (women’s) sport, and to not clearly promote gender equality can re-sult in that one’s informal learning is affected. It can lead to readers being unaware of the ex-isting situation.

Antalet barnskyddsanmälningar har fördubblats de senaste 10 åren samtidigt som behovet för förebyggande åtgärder ökar. Under de senaste åren har det gjorts omfattande förändringar för att förbättra situationen för barnfamiljer. Dessa förändringar omfattar ibruktagandet av familjesocialarbete år 2015 och en klientdimensionering i barnskyddet år 2022 och 2024. Har dessa insatser förebyggt det växande behovet för barnskydd? Är socialarbetarna mindre överbelastade än tidigare? Har familjesocialarbete lyckats med dess förebyggande syfte? Syftet med denna avhandling är att utreda hur yrkesverksamma inom familjesocialarbete upplever att klientdimensioneringen i barnskyddet har inverkat på familjesocialarbetets verksamhet. Syftet är att utreda ifall klientdimensioneringen har inverkat i frågor kring familjesocialarbetets arbetsbelastning, arbetets kvalitet och barnets rättigheter enligt socialvårdslagen. Tidigare forskning indikerar att familjesocialarbete har överbelastats till följd av barnskyddets klientdimensionering sedan det första ibruktagandet år 2022. Tidigare forskning indikerar även att allt mer klienter i behov av barnskydd placeras i familjesocialarbete. Därtill har mängden barn som blivit brådskande omplacerade rakt ur familjesocialarbetets klientskap uppskattats ökat. I denna forskning har jag intervjuat familjesocialarbetets socialarbetare, socialhandledare och ledande socialarbetare genom semi-strukturerade gruppintervjuer. Materialet analyserades med en abduktiv kvalitativ innehållsanalys, med systemteori som teoretisk referensram. Resultaten indikerar att klientdimensioneringen har inverkat på familjesocialarbete inom följande områden: (1) klientprofilen (2) förväntningar på klientarbetet (3) arbetsbörda (4) arbetets kvalitet och (5) systemets omformatering. Sedan införandet av klientdimensioneringen har klientprofilen inom familjesocialarbetet kommit att bli allt mer mångfacetterad, med ökat krav på intensiva och snabba åtgärder. Klientarbetet beskrivs som reaktivt snarare än förebyggande, med ökade krav och förväntningar på klientarbetet. Klientdimensioneringen har även inverkat på arbetsvälmåendet i den omfattningen att klientprofilen uppskattas vara mer tidskrävande samtidigt som ledarskapet präglas av ökat klientarbete på sidan om förmansuppgifterna. Arbetets kvalitet uppskattas ha försämrats som resultat på ökad arbetsbörda. De anställda tacklar med känslor kring otilräcklighet, osäkerhet, orättvisa och etiska dilemman kring vilka klienter prioriteras över andra. Trots att den nya klientprofilen upplevs som mångfaceterad och tidskrävande, har denna utmanat de yrkesverksamma att utveckla deras kompetensområde. Samtidigt som klientdimensioneringen uppskattas ha utmanat familjesocialarbetets verksamhet, upplevs tanken vara god. Det omdiskuterades ett hopp för framtida klientdimensionering i familjesocialarbete. Resultaten belyser vikten i av att utvidga forskningen om familjesocialarbetets situation, som har en avgörande ställning för främjandet av barnfamiljers välmående. För framtida åtgärder bör samtliga områden beaktas i beslutstagande kring barnfamiljers trygghet och välmående. Fastän en klientdimensionering vore önskvärd i familjesocialarbete, bör samtliga konsekvenser för övriga förebyggande tjänster kartläggas.

Syftet med den här avhandlingen är att närmare granska hur personer med icke-typiska finländska drag respresenteras i finländska reklamer. Tidigare studier tyder på att etniska minoriteter oftast representeras stereotypiskt gentemot sin kultur eller som exotiska, animalistiska eller barnsliga. En annan typisk representation är att framställa etniska minoriteter som utlänningar, turister eller främlingar i ”vårt” land. Reklamer har en stor makt i vårt samhälle och hur olika etniciteter framställs och representeras i reklamer påverkar samhällets uppfattning om dem. I den här avhandlingen tar jag avstamp i tidigare studier och teorier om representation, identitet och kultur och granskar närmare hur etniska minoriteter syns och framställs i finländska reklamer idag. I studien valdes fem finländska företag ut vars reklamer granskades under en tre månaders period. Reklamerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Alla reklamer som innehöll en eller flera personer med icke-typiska finländska drag analyserades närmare utgående från ett kodningsschema. Företagen vars reklamer granskades är Fazer, Finnair, Elisa, Lumene och Marimekko. Reklamerna valdes ut från respektive företags Youtube-sidor. Under den tre månader långa perioden bestod 16 reklamer av totalt 80 stycken av en eller flera personer med icke-typiska finländska drag. I materialet som granskades syntes tre olika teman vad gäller framställning av personer med icke-typiska finländska drag. Dessa teman var: jämlik representation, lika men ändå olika och turisten eller den andra. Dessa teman är relativt långt i likhet med vad tidigare studier tyder på. Det fanns flera exempel på reklamer där personer med icke-typiska finländska drag till synes framställdes lika som finländare, men vid närmare granskning upptäcktes subtila stereotypiska tecken. Ännu i denna dag är det vanligt att framställningen av etniska minoriteter är i rollen som utlänning eller turist. Det finländska samhället är idag mer mångkulturellt vilket delvis även syntes i materialet som granskades. Det fanns exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställdes som inkluderade i det finländska samhället utan att framhäva dem som exotiska eller annorlunda. Men fortfarande finns det flera exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställs som turister eller utlänningar och på så sätt skapar en ”vi” och ”dem” framställning. Jämfört med tidigare studier verkar finländska reklamer gå mot en mer jämlik framställning vad gäller representation av etniska minoriteter i reklamer, men fortsättningsvis syns subtila stereotypiska tecken i reklamerna vilket bidrar till att de ännu inte fullt reflekterar det samhälle vi lever i.