Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "representation"

Sort by: Order: Results:

  • Kalliala, Rasmus (2021)
    Denna undersökning behandlar representationer av landskap och betydelser kopplade till inhemsk mat i livsmedelsreklam. Nationer och nationella identiteter existerar och återskapas genom vardagliga representationer och handlingar. Dessa nationella representationer och handlingar förekommer även inom kommers och mer specifikt inom livsmedelsindustrin. Genom att beteckna både maten och dess konsument som nationella, återskapas även nationen symboliskt. Finländare föredrar enligt tidigare forskning inhemsk mat, och använder sig av nationalistiskt resonerande då det gäller val av mat. Finländare kopplar ihop närproducerad och inhemsk mat med bland annat lokalitet, tradition, nostalgi, autenticitet, självnärdhet, renhet och naturlighet, vilket i sin tur tyder på en sorts agrar nostalgi. Både landskap och mat innehåller vissa kvalitativa betydelser som anknyter till tid och plats, genom vilka nationen och den nationella identiteten förhandlas och reproduceras. Detta arbete upplyser de sätten genom vilka detta sker. Materialet i undersökningen består av tolv stycken reklamer av företaget Valio, som är det största livsmedelsföretaget i Finland med tanke på omsättning. Genom en analys av dess reklamer kan resultaten reflektera sådana representationer som finländare är attraherade av och anser betydelsefulla. Materialet avgränsades först genom att endast inkludera reklamer som innehöll tydliga finska landskap. Sedan delades de in i tre kategorier: staden, landsbygden och vildmarken, vilka kvantifierades med hjälp av en innehållsanalys. Sedan tillämpades en semiotisk analys för att uppnå en djupare nivå av förståelse. Detta gjordes genom att först identifiera de påtagliga elementen hos landskapen och livsmedelsprodukterna, varefter en djupare analys av dess bibetydelser utfördes. Analysen av reklamerna visar att representationer av landskap till största delen är kopplade till staden och dess symboliska monument, men även till stadens alienation från landsbygden och vildmarkens äkta liv. Detta betonas bland annat genom de andra landskapens symboliska intrång in i staden, och deras drömlika föreställningar. I kontexten av inhemsk mat innebär det att man vill komma närmare så kallad lokal, autentisk och äkta mat, vilket finns på landsbygden och i vildmarken, och uttrycker en sorts agrar nostalgi. Nostalgin uttrycks i reklamerna genom att referera till det förflutna och till tradition, men även till bland annat självnärdhet, enkelhet, lokalitet och ’’äkta’’ mat. Landsbygden presenterades som en idyllisk, traditionell och tidlös plats, medan vildmarken representerade självnärdhet och ihärdighet. Analysen visar att reklamernas representationer av landskap och inhemsk mat, både enskilt och i växelverkan, återskapar vissa kulturella betydelser gällande plats och tid som bidrar till återskapandet av den nationella identiteten, och förankrar nationen i en specifik geografisk plats med sin egen historia.
  • Kasala, Katariina (2016)
    Pro gradu -tutkielmassani analysoin HBO-tuotantoyhtiön Baltimoreen sijoittuva The Wire -televisiosarjan kahden hahmon, Omar Littlen ja Felicia “Snoop” Pearsonin, murteellista kielenkäyttöä tyylillisen analyysin keinoin. Tutkimani hahmot ovat alaluokkaisia mustia homogangstereita, jotka ovat mukana huumejengeissä ja katukulttuurissa. Tarkastelen näiden hahmojen puheessa esiintyviä diskurssipartikkeleita yo ja man ja niiden eri käyttötapoja, kirosanojen diskursiivista käyttöä sekä muita “mustien käyttämälle englannille” (African American Vernacular English eli AAVE) tyypillisiä tyylikeinoja. Pääasiallinen metodini on Baugh'n (1983) kehittämä puhetilannetyyppien luokittelumalli, jonka pohjalta puhetyylin muodollisuutta analysoidaan tilanteen osanottajien keskinäisen suhteen perusteella. Lähestymistapani on intersektionaalinen, mikä tarkoittaa useiden eri sosiaalisten ja yhteiskunnallisten muuttujien samanaikaisen vaikutuksen huomioonottamista yksilön asemaa ja toimintaa tarkastellessa. Esittelen teoriaosiossa sukupuolen, rodun ja luokan yhteenkietoutumista käsitteleviä teorioita sekä Butlerin (1990) teorian sukupuolen performatiivisesta luonteesta. Tarkastelen erityisesti maskuliinisuuden performoimista ja sitä, kuinka se kytkeytyy rotuun ja luokkaan. Tutkimuksessani keskityn murteelliseen kielenkäyttöön (AAVE) yhtenä tärkeimmistä mustan rodullisen identiteetin ja luokkataustan merkitsijöistä tv-sarjassa, jossa mustia henkilöhahmoja esiintyy kaikkien yhteiskunnan kerroksien edustajina. Sidon tyylillisen analyysin aineistoni – käsikirjoitetun dialogin – muotoon. Teoretisoin sarjan tuottajien ja käsikirjoittajien tekemien murteellisten valintojen merkitystä sukupuolen, luokan ja rodun esittämiselle populaarikulttuurissa ja otan pohdinnassani huomioon tarkastelemieni hahmojen paikantumisen amerikkalaisessa yhteiskunnassa ja kulttuurissa. Eräs havainnoistani on, että koska tarkastelemani hahmot eivät rakenna maskuliinisuuttaan valtavirtaisen maskuliinisuuden representaatioiden peruselementin eli heteromieheyden varaan, merkittäväksi tekijäksi näiden hahmojen maskuliinisuuden performoimisessa nousee alempiin luokkiin yhdistetty ja rodullistettu kielenkäyttö.
  • Eskelinen, Anna (2019)
    The thesis discusses American Chinese ethnic identity and factors affecting it. The thesis also explores whether the American Chinese have assimilated into American society. The theoretical framework of the thesis is formed by Stuart Hall's theory of cultural identity and the theory of assimilation by Peter Salins. The thesis represents conceptual cultural research and its research method is a literature review. The source materials of the thesis are comprised of texts written by American Chinese researchers in which they discuss their experiences in the United States. The findings of the thesis are that the American Chinese ethnic identity is not unified, but within the group there are differences in the form and content of ethnic identity. The thesis reveals that the key features of the American Chinese ethnic identity are pan-Asianism, in which cultural identities based on nationalities are combined with a broader Asian identity, and a hybrid identity in accordance with Stuart Hall's identity theory, which simultaneously contains elements from two or more cultural backgrounds. The Americans Chinese consider it important to preserve Chinese cultural traditions. Factors influencing the American Chinese ethnic identity that arise in this thesis are American Chinese communities, the attitudes of the majority population, and representation, that is, how they are presented in popular culture and media. The study shows that the way of representation of the American Chinese has been stereotypical and scarce, which has affected their ethnic identity. Within the American Chinese group there is also dispersion in assimilation. It can be said that the American Chinese in general have assimilated into American culture and society at least at the level of behavior and adopted superficial aspects of it. Younger age groups have assimilated at a deeper level and embraced American values.
  • Timko, Maria Alexandra (2021)
    This thesis examines the role of the three female protagonists in Lorraine Hansberry’s 1959 play A Raisin in the Sun. The thesis argues against the interpretation of the play as pro-integration and assimilationist and posits instead that there is an inherent radicalism in the play that reflects the feminist and political views of its author. The purpose of this thesis is to examine how the feminist themes are highlighted through the three female protagonists of Raisin: Ruth, Beneatha and Lena Younger. In order to further assess these themes, the 1959 play is contrasted with three screen adaptations, by Daniel Petrie (1961), Bill Duke (1989), and Kenny Leon (2008). This comparison is carried out with a particular focus on how the protagonists are represented in these adaptations. The thesis begins with a discussion of the historical context in which the play was written, set and performed for the first time. This is followed by a discussion of Hansberry’s biographical background, in order to contextualise and clarify her political beliefs so as to better support the main arguments in the thesis. These arguments are also supported by the works of the Black feminist scholars Patricia Hill Collins, bell hooks, and Tricia Rose. The thesis examines the play and each of the three screen adaptations separately, presenting a close literary analysis of the play before contrasting it with the three films. The literary analysis discusses three core aspects of the play that serve as a rejection of racist and patriarchal values: the rejection of the American dream; the domestic sphere of the play; and the subversion of racialised gender roles and stereotypes. This analysis highlights the ways in which Black women experience a specific form of double oppression due to their race and gender, an experience that is reinforced by the use of racialised gender roles and stereotypes. This thesis argues, however, that Hansberry uses the female protagonists to reject these roles and the racist and sexist ideology from which they stem. The film analysis places the films within their temporal and socio-cultural contexts to observe how they reflect, highlight or undermine the three core aspects discussed in the literary analysis. This analysis reveals the significant role played by context in producing starkly different representations of the female protagonists. The analysis of these works, written and visual, demonstrates the enduring significance of Hansberry’s famous play, which continues to be revived and performed. The conclusion underlines the importance of challenging representations that perpetuate racist and sexist ideologies, and of granting agency to groups that have long been under- or misrepresented across mediums.
  • Jackson, Emilee (2016)
    Through the lens of race, otherness, and belonging this research investigates how Muslim Americans are represented in the New York Times and Wall Street Journal between January 2016 and January 2017. By employing content analysis, this research analyzes and compares different tones, frames, messages, and topics used by these two newspapers to create a better understanding of the representation Muslim Americans receive. Through these methods, my research found that there is little difference in the representation of Muslim Americans between two publications with differing political tendencies. Further, the representations given to Muslim Americans in both publications are highly negative with a focus on terrorism and U.S. politics.
  • Lindström, Ella (2023)
    I denna magisteravhandling analyserar jag gestaltningen av den funktionsnedsatta karaktären Gudrun Lind i den finlandssvenska författaren Walentin Chorells (1912-1983) skönlitterära roman De barmhärtiga (1962). Jag reflekterar även över hur trovärdig Gudrun och hennes funktionsnedsättning är som litterär representation. Analysen är teoretiskt förankrad i litteraturvetenskapliga begrepp och teorier utvecklade inom disability studies. Metoden är textanalys och jag utgår från ett tidigt 2020-talsperspektiv på litterära karaktärer och funktionsnedsättningar. Min flerdelade analys påvisar att Gudrun Lind är en mångfacetterad och trovärdig litterär representation av en funktionsnedsatt person, trots vissa svagheter. Denna avhandling är ett inlägg i den akademiska diskussionen om hur funktionsnedsatta karaktärer gestaltas i litteraturen samt hur vi som läsare och forskare tolkar dem.
  • Mannström, Amanda (2017)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag medierepresentationen av ätstörningar och hur den uppfattas av personer som insjuknat i en ätstörning. Min frågeställning utgår från hur medierepresentationen utformas som en del av den rådande hälsokulturen, som belyser vikten av att ta hand om sig själv men som också har kritiserats för att den får oss att känna press och därmed göra oss sjuka. De teoretiska verktyg som jag använder i min avhandling har jag hämtat från forskning om hälsokommunikation, forskning om medier och representation, samt forskningen om ätstörningar ur medicinskt, psykologiskt och feministiskt perspektiv. Det allmänna teoretiska synsättet har formats av feministisk teori. Jag utgår jag från att ätstörningar existerar också om vi slutar att prata eller skriva om dem, men ser ändå socialkonstruktionismen som intressant för den här undersökningen eftersom medierepresentationen av ätstörningar kan sägas vara social konstruerad. Jag har analyserat 22 artiklar som publicerats av svenska Yle under en datainsamlingsperiod på ett år, samt intervjuat fem personer som lider av eller har lidit av en ätstörning. Jag har använt närläsning som metod för att identifiera följande element i texterna: 1) synlighet (visibility), 2) röst (voice), 3) markörer (markers), 4) anspråk eller krav (claims), 5) tema (theme) och 6) etiskt förhållningssätt. För intervjuundersökningen har jag använt temaintervju som metod. Jag diskuterar medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet I förhållande till Ätstörningsförbundets riktlinjer till journalister. Mina resultat visar att medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet är saklig men att representationerna ofta faller inom ramen för den stereotypiska grundstoryn, det vill säga handlar om en ung kvinna som lider av anorexi. Detta är problematiskt eftersom det leder till en ensidig bild av ätstörningar och till att färre personer kan identifiera sig med de historier som berättas. Intervjuundersökningen visar att de insjuknade har en negativ inställning till offerrollen som ofta tilldelas dem och att de saknar mångfald I de berättelser som får synlighet. Ur ett bredare perspektiv visar mina resultat att medierepresentationer både påverkar och påverkas av de kulturella strömningar som finns i samhället under en viss period. Mediernas sätt att skriva om ätstörningar spelar roll för hur vi talar om ätstörningar och vem som anses vara sjuk. I det analyserade materialet kopplas ätstörningar ihop med hälsa, motion och idrott. Däremot finns det inte lika manga kopplingar till modevärlden och skönhetsideal. Detta tyder på att medierepresentationen och med den bilden av ätstörningar har förändrats.
  • Autio, Roosa (2022)
    This Master’s Thesis aims to explore evaluative language directed at Chinese culture in an online context upon the appearance of COVID-19. To achieve this objective, this study was guided both theoretically and methodologically by the stance triangle (Du Bois 2007). The stance triangle acknowledges three stance acts—evaluation, positioning, and alignment—that co-occur in each stance. An additional objective of the present study was to gather all info obtained from the stance triangle in order to determine the discursive construction of Chinese culture. Thus, the concrete research questions were as follows: 1. How do Twitter users evaluate Chinese culture on Twitter and position themselves in relation to other Twitter users and Chinese culture? 2. How do interlocutors align with each other's utterances on Twitter? 3. How do interlocutors represent Chinese culture on Twitter at the beginning of the COVID-19 outbreak? As hypothesized at the early stages of this research, in addition to issues within the immediate realm of well-being or survival of people, the emergence of COVID-19 surfaced much fear and confusion online. To inspect the opinions of people regarding Chinese culture upon the appearance of COVID-19 online, Twitter was chosen as the platform of interest. The data consisted of a tweet posted on Bill Maher’s Twitter account, which contained a video clip from YouTube promoting an episode of the late-night tv-show as an addition to the text. Additionally, a total of 52 responses were also included in the study. The results of the present study show that, overall, stances on Twitter were versatile both in their content and intensity. In relation to the first research objective regarding evaluation and positioning, it was observed that even though the stances were versatile, the vast majority evaluated different entities of Chinese culture in a negative manner. In regard to the second research question, the Twitter users sought alignment by referring to statements made beforehand or by high-ranking officials or prestigious institutions. In terms of representation, this thesis argues that Chinese culture is presented as unsanitary, unethical, and as a future threat to the rest of the world.
  • Reinsalo, Antti (2017)
    This thesis examines an open public consultation, Debate on the future of Home Affairs policies, organized by the European Commission in 2013-2014. Moreover, it investigates perceived significance of the consultation, in which several interest organizations took part. Because of its institutional position, The Commission needs input and expertize from interest organizations for both input and output legitimacy aspirations. Moreover, it has developed a consultation regime as part of European Governance. Although prior research exists, relatively little is known about open online consultations. Utiliziing theories of representation and legitimacy, this thesis examines why do interest organizations participate in online consultation, and how and whether are they able to contribute to advance legitimacy in Commission’s decision making processes. To investigate the research problem, semi-structural interviews were conducted in Brussels during spring 2015. The range of respondents consists of a representative of the Commission, and senior officials coming from NGO’s, employers’ interest organizations and trade unions. The interviews are analysed with qualitative content analysis methods, in interaction with the theories of representation and legitimacy. The criteria to assess legitimacy is based on prior research, and consists of responsiveness, representativenes, inclusiveness, transparency, weight of the results and efficacy. Moreover, the analysis is reflected to prior research. Based on the interview data, open online consultation on the future of home affairs policies is perceived as a complementary consultation instument for both the Commission and interest organization. However, interest organizations highlight that although they don’t have high expections in making an impact in open online consultation, participating in them cannot be ignored. Results indicate that when forming a position to online consultation, organizations consult their members, but rarely receive a great deal of input from their members. Interest organizations’ links with their regular members are constant, but in terms of participating in online consultation, the process is Brussels-lead. Moreover, both the Commission and the consultation participants value the consultation culture. Understanding the role of non-electoral representation, and assessing their contribution to democracy or legitimacy is outlined as one of the key research fields in EU studies and this thesis has made a contribution in it. The thesis has also limitations regarding both the data and theoretical frameworks that are to be kept in mind. The interview data consists of individual individual perceptions of respondents and must be treated accordingly. Therefore, far reaching conclusions based on the results ought to be avoided.
  • Nummenmaa, Märta (2021)
    Representationen av kvinnor och män i medier är inte jämställd. Kvinnor representeras mer sällan än män och de framställs och porträtteras också på ett annat sätt än män. Kvinnor utgör endast 24 procent av de som syns i tv, radio, webbnyheter och print globalt, visar Gender Media Monitoring Project (GMMP). Samma siffra för Finland är 27 procent. Enligt statistik från 123 länder kommer det ta flera decennier innan full jämställdhet nås i nyheterna globalt. För att en förändring ska ske krävs åtgärder. År 2017 lanserade BBC Projektet 50:50 vars syfte är att nå en representation på 50 procent kvinnor och 50 procent män i innehållet. Det här projektet infördes som en satsning vid Svenska Yle år 2020 – samtidigt som man införde egna jämställdhetsmål. I den här magisteravhandlingen undersöker jag om Svenska Yle lyckats med Projektet 50:50 samt de mål bolaget satte under 2020 för en jämställd representation i bild på förstasidan, svenska.yle.fi. För att ta reda på hur representationen ser ut har jag undersökt 100 skärmdumpar av förstasidan från 2019, då projektet inte var i bruk, och 100 skärmdumpar från 2020 genom kvantitativ innehållsanalys. Jag har dessutom undersökt hur kvinnor och män porträtteras i bild genom att analysera 16 fotografier (åtta från 2019 och åtta från 2020) enskilt med hjälp av kvalitativ bildanalys. Det kvantitativa resultatet visar att det skett en förändring i representationen av kvinnor och män mellan 2019 och 2020 genom jämställdhetssatsningarna. De mål som Svenska Yle lade, 40 procent kvinnor och 60 procent män, lyckades i fråga om fotografier där kvinnor och män syns enskilt i bild. År 2019 var representationen 31 procent kvinnor och 69 procent män – under 2020 41 procent kvinnor och 59 procent män. Den kvalitativa bildanalysen visar att det finns skillnader i hur kvinnor och män porträtteras – klassiska könsstereotyper är vanliga: män är oftare mer seriösa i bild och låter bli att le och titta in i kameran, medan kvinnorna oftare ler och tittar in i kameran. Det var också vanligare för männen att vara fotograferade underifrån och synas i mitten av fotografiet. Det här gör att män framställs som mäktiga och överordnade, medan kvinnorna är underordnade. Representationen av kvinnor och män har genom jämställdhetssatsningarna ingalunda blivit jämn, men siffrorna har blivit mer symmetriska. Svenska Yle har på flera vis lyckats med Projektet 50:50 och sina jämställdhetssatsningar, men det krävs ännu mer arbete för att bolaget ska nå en 50:50-representation. Svenska Yle har genom sina satsningar utökat mängden kvinnor som syns i bild på webben, men behöver också jobba på hur kvinnor porträtteras och framställs i bild – samt nå en ännu jämnare representation.
  • Laustela, Eetu (2021)
    This thesis explores what characteristics and expectations are associated with work and workers in contemporary North Korea and how those representations differ from other socialist countries and North Korea’s own past. The theoretical background demonstrates how different thinkers have conceptualized modern work as an ideological tool, specifically under socialism. Using workers as the nominal subjects in their legitimization narratives, state socialist regimes have utilized various practices to mix the reality and the ideal, praising workers as heroes while maintaining exploitation. The literary review covers previous research on the policy and propaganda about work across the Soviet Union, China, and North Korea, showing how the image of the ideal worker has developed according to material conditions and political goals of each place and period. As contemporary North Korean work has received less attention in studies, this thesis explores the depictions of work and workers in North Korea in 2012–2020. The analysis is conducted by using qualitative content analysis on North Korean English-language media. The data consists of magazines, newspaper articles and two films. Through analysing this sample of journalistic writings, photos and fictional films and texts, repeating patterns of representations about workers emerge as four major categories of characteristics: technological skill and innovativeness, unity and collectivism, correct morals and ideology, and self-reliance. Together these qualities make up the image of the contemporary ideal worker in North Korea. These findings suggest some shifts in North Korean ideology in the last decade compared to the past. The categories mostly follow familiar themes but from new perspectives and with different emphasis. The collectivist tendency and family metaphors are stronger, and the roles between different workers are minimized. The workers are increasingly shown as highly educated innovators and scientists. Despite the rising narratives on science, the revolutionary spirit is equally maintained as an important feature.
  • Holmberg, Frida (2020)
    Syftet med den här avhandlingen är att se på hur svarta brottsoffer har representerats i tidningen New York Times under åren 1955, 1991, samt 2020. I avhandlingen ligger fokus på tre uppmärksammade brottsfall, mordet på Emmett Till 1955, misshandeln av Rodney King 1991 samt mordet på George Floyd 2020. Jag ser i avhandlingen på hur svarta brottsoffer representerats i New York Times under tre olika tidsperioder, samt hur rapporteringen kring de tre olika fallen skiljer sig från varandra. Tidigare studier visar att svarta män sällan ses som legitima offer och att svarta överlag representeras stereotypt i medier. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ undersökning av tre händelser som alla ledde till demonstrationer mot rasism och övervåld och som fick stor medieuppmärksamhet. Materialet i analysen består av tjugo artiklar per fall. De har analyserats utgående från ett kodningssystem som tar fasta på vem som får komma till tals i artiklarna, hur offren benämns, samt huruvida en bredare samhällsdiskussion går att skönja i artikeln. I materialet går att se hur representationen av svarta går från att vara schablonartad och stereotyp 1955, till att bli bredare och mer nyanserad 1991 och 2020. Samhällsdiskussionen är också bredare och mer balanserad i de senare fallen. Det amerikanska samhället har förändrats mycket mellan 1955 och 2020 och det syns också i materialet. Offren representeras mindre stereotypt i de senare fallen och representationen blir allt mer mångfacetterad och nyanserad. Däremot finns en del stereotypa tendenser kvar också 1991 och 2020, bland dem hur våldet mot svarta kroppar beskrivs.
  • Thure, Aino Salla Katariina (2017)
    The Finnish TV-series Downshiftaajat is a story of couple whose company goes bankrupt and they need to start a new life. The couple moves to a suburb and tries to hide their money troubles by telling everyone that they are downshifting. The story then follows the couple’s balancing act in between their old and new lives: keeping up appearances and while working to find new work. In this thesis, I examine class constructs in Downshiftaajat. Social hierarchies and classes are not always very visible in societies. According to contemporary class research, class is made up of multiple elements, such as job, taste, wages, and hobbies. Skeggs writes of how when certain symbols are inscribed onto different groups of things, characters or physical object, these symbols then became markers of the group to which that object belongs. Bourdieu and Wright gives additional insights into classes, first from the perspective of style and the latter from a more economical way. Alain De Botton explains how and why humans behave in groups. This research was conducted using thematic analysis as a method. Thematic analysis is a method for finding repetitive patterns in data and then organising these patterns in hierarchical order. After watching the series closely, I made memos about the events and dialogue in the show. These memos I then turned into more detailed sections I call descriptions. These descriptions I organised under five main headings: infrastructure, morality, money, style, and behaviour. The results of the analysis showed that Downshiftaajat constructs class by representing things in the suburb, such as buildings, trains, and neighbours as distant form the main characters. Class also informs the morals of characters: the morality of the main characters are usually depicted as having higher standards than other characters’ morality. Money contributes to the construction of class in the dialogues between the main characters concerning the lack of it. Style is also used to construct class by giving examples of brands that the main characters prefer over other brands. Class is also depicted by means of behaviour: people from different classes behave differently and have different eating habits. The series does not explicitly criticise how Finnish society treats its unemployed. It does, however, reflect contemporary Finnish unemployment policies, where the sole responsibility for finding work and managing one’s life is placed on individuals.
  • Larouche, Sonja (2024)
    Den här magisteravhandlingens syfte är att granska hur veganism och veganer representeras i dagstidningar i Svenskfinland under 2019–2023. Det finns ett behov av mera forskning kring medierapporteringen om veganism i den finländska kontexten, och den här avhandlingen ämnar bidra till att delvis fylla det behovet. Som teoretiskt referensverk i studien används teorier om journalistikens och mediernas makt samt Stuart Halls representationsteori. Studien har genom kvalitativ tematisk analys granskat 37 webbartiklar som publicerades i Hufvudstadsbladet och Vasabladet under 2019–2023, och som innehöll ordet vegan minst en gång. Analysen i den här avhandlingen består av två separata tematiska analyser. Den första tar fasta på teman kring veganism i det empiriska materialet, medan den andra tar fasta på vem som kommer till tals i de analyserade artiklarna. Den tematiska analysen om teman kring veganism tar fram sju olika teman i det empiriska materialet: Det är lätt att vara vegan, Det är krävande att vara vegan, Vegetarisk och vegansk kost har normaliserats men är inte normen, Veganism är en klimatgärning, Vegansk kost är hälsosam, Världen kommer inte att bli vegansk och Alla ska inte bli veganer. Den tematiska analysen om vem kommer till tals i det empiriska materialet tar fram sex olika teman: Experter, Veganer, Allätare, Varken veganer eller allätare och Oklart. Materialet representerar veganism både på ett positivt och ett negativt sätt. Veganism representeras som positivt genom att representera det som lätt, hälsosamt och klimatvänligt. De negativa representationerna å sin sida uppmuntrar inte till konsumtion av enbart vegansk kost, och representerar veganism som onödigt och krävande. Majoriteten av de som kommer till tals i det empiriska materialet är experter, vilket innebär att veganism till stor del representeras av personer som åtminstone inte i media uppges vara veganer, utan som intervjuas om veganism eller växtbaserad kost utifrån deras kunskap, även om de eventuellt saknar egen erfarenhet av veganism.
  • Sibakov, Tuomas (2020)
    In this work I examine how imōto-moe, a recent trend in Japanese animation and manga in which incestual connotations and relationships between brothers and sisters is shown, contributes to the sexualization of girls in the Japanese society. This is done by analysing four different series from 2010s, in which incest is a major theme. The analysis is done using visual analysis.The study concludes that although the series can show sexualization of drawn underage girls, reading the works as if they would posit either real or fictional little sisters as sexual targets. Instead, the analysis suggests that following the narrative, the works should be read as fictional underage girls expressing a pure feelings and sexuality, unspoiled by adult corruption.To understand moe, it is necessary to understand the history of Japanese animation. Much of the genres, themes and styles in manga and anime are due to Tezuka Osamu, the “god of manga” and “god of animation”. From the 1950s, Tezuka was influenced by Disney and other western animators at the time. His stories and themes had intellectual and philosophical depth that the western counterparts did not have. The works also touched themes that the western animation steered away from, including sexuality, which was not compartmentalized in a similar fashion in Japan as it was in the Western world. His works not only created new genres by themselves, but the constant combination by future generations created thethematic complexity that can be seen in manga and anime today.Tezuka also had a role in underage girl sexualization: his girl characters were an inspiration for the sexuality of little girls, both real and fictional, in the 70s. The western works of Vladimir Nabokov’s Lolita and Lewis Carroll’s Alice’s Adventures in Wonderland drew attention to the cuteness of little girls. In combination, sexualized versions of Tezuka’s characters were drawn, at first as a parody. In the 80s there was a boom of drawn girls in sexually compromised situations, or loliconart. Duringthe 80s, the focus shifted away from connotations to real girl imagery and drawn rape imagery towards less violent forms.In 1989, a dubious connection was drawn between otaku, fans of popular culture, including loliconimagery, and a serial killer of small children. The moral panic that followed slowed the spread of loliconin the 90s.Meanwhilein the 90s, an idea of moebegan to form: if fictional little girls are not corrupted by adult sexuality, the girls cause feelings of affection in the viewer. The viewers are affected by moe via isolated, but recognizable tropes, such as cat ears and tail, a speech habit, or twin tails. A part of this research is to examine how well imōto-fits under the loliconcriteria, and undermoe: the characters are sexualized: they are showing having sexual thoughts and expressing sexual activity. After the examination, I conclude that, at least in the works examined, imōto-moe fits under the latter category: the male partners are passive and follow the girl’s lead, the ages are very close, and many of the series emphasize the virtual aspect: to enjoy little sisters, they have to be two-dimensional, outside the laws of reality.
  • Haapanen, Iina (2017)
    Objectives. This study examines the way Finnish handcraft blogs approach handcrafting. By exploring handcraft blogs, one can find out how handcrafting is approached in them and how the phenomenon of craft is transmitted through them. It is important to become aware of the ways in which handcrafting is approached, as these ways build and shape our common reality actively. Handcraft blogs are an important part of the Finnish craft culture and they help build handcraft-related phenomena and promote the spread of various ideas and ways of thinking. This study examines what kind of handcrafting discourses could be interpreted in the writings and comments of Finnish craft blogs and what those discourses could tell about the broader representation of handcrafting and being a maker. Methods. The blogs chosen for this study were four popular Finnish craft blogs. The data consisted of a total of 32 blog entries published in October 2016 and their related comments. The data were analysed inductively with discourse analysis. Results and conclusions. Four dominant handcrafting discourses were interpreted from the data. The discourses were related to dreaming, community, success and being a maker. The discourses appeared in the data as their own entities, but overlap and shared attributes could also be found. In the data, handcrafting was approached by discussing completed and unfinished products or processes along with dreaming about doing, especially in the pursuit of finished craft products and the sense of succeeding in something. Based on the set of discourses, handcrafting is a communal activity through which crafters can encounter others and communicate. Handcrafting was approached by both positive and negative ways, but the main thought was the importance of handcrafting and the positive things and experiences that can be achieved with it. Based on the data, the mere fact of dreaming and planning is a significant activity. The discourse-based image of a handcrafter, who has to cope with different expectations and pressures, is complicated and conflicting.
  • Immonen, Outi (2017)
    Tutkielman tavoitteena on tutkia humoristisia, nörtti-aiheisia internetmeemejä. Tutkielma pyrkii selvittämään millaisia teemoja näissä meemeissä käsitellään, miten löydetyt teemat hyödyntävät erilaisia huumoristrategioita, ja mitä huumorilla lopulta saavutetaan. Tutkielma käyttää teoreettisena kehyksenään sekä meemitutkimusta että huumoritutkimuksen ylemmyysteoriaa. Tutkielma on laadullinen ja tutkimusmenetelmänä käytetään temaattista sisällönanalyysia. Aineisto koostuu 300:sta internetin kuvapalvelinsivustolta kerätystä meemistä. Aineisto luokitellaan kymmeneen siinä yleisimmin esiintyvään teemaan, jotka muodostavat neljä laajempaa ryhmää. Nämä ryhmät ilmentävät erilaisia huumoristrategioita. Neljä laajempaa ryhmää ovat nörtit luusereina, nörtit ylempiarvoisina, naispuoliset nörtit, ja nörttirepresentaatio. Kolme ensimmäistä muodostavat tutkielman käsittelyluvut. Nörttien luuseriutta esitetään epähaluttavan ulkomuodon, intensiivisten harrastusten ja epäonnistuneiden ihmissuhteiden, sekä vale-nörttiyden kautta. Nörttien ylemmyyttä esitetään älykkyydellä, ylpeydellä sekä aggressiivisella ylimielisyydellä, joka mahdollistaa myös väitetyn menestyksen ihmissuhteissa. Naisnörtit leimataan meemeissä teeskentelijöiksi tai huomionhakuisiksi. Aineiston analyysi osoittaa, että meemit käyttävät etenkin pilkallista huumoria, joka jakaantuu kolmeen eri alalajiin. Niillä joko ylläpidetään tai haastetaan sosiaalista järjestystä, sosiaalisia normeja ja vakiintuneita stereotypioita. Aineiston perusteella nykyinen nörttistereotypia on liioiteltu versio aiemmasta ja korostaa ominaisuuksia joita valtavirta ei näe haluttavina. Maskuliinisuuden käsite ja sen muutos ovat tärkeässä osassa nykynörttiyttä ja sen asemaa. Yhteiskuntien digitalisoituminen sekä nörttiyden suosio populaarikulttuurissa ovat muuttaneet nörtteihin suhtautumista. Tästä johtuen nörtit ovat nousseet ylemmäs sosiaalisessa hierarkiassa, sekä saavuttaneet maskuliinisemman aseman. Ei-nörtit kokevat nämä muutokset uhkana, jonka seurauksena he yhä pilkkaavat nörttejä vanhojen stereotypioiden perusteella. Naispuoliset nörtit pyrkivät saavuttamaan hyväksytyn aseman nörttikulttuurin jäseninä, jonka vuoksi miesnörtit kokevat olevansa uhattuina. Tästä syystä naisnörtit ovat miesten pilkan kohteena ja heidät suljetaan nörttikulttuurin ulkopuolelle. Tutkimus osoittaa, että osallistumiselle avoimen internetkulttuurin rooli on huomattava, kun luodaan uusia representaatioita. Aineiston perusteella etenkin pilkallisen huumorin rooli nörttikulttuurissa ja sosiaalisten hierarkioiden ylläpitämisessä on myös merkittävä.
  • Lahti, Anna-Henriikka (2019)
    Goals of this study. The goal of this study is to examine, interpret and analyze the perceptions that elementary school teachers hold concerning the fulfillment of inclusion and integration of immigrant students studying in general education class. Aim of this study is to answer the following research problems: 1. According on elementary school teachers how well the goals of inclusion are being fulfilled concerning immigrant students? 2. What kind of representations do elementary school teachers hold concerning the inclusion and integration of immigrant students in general education class? Theoretical background of this study is based on litera- ture handling of inclusion and representation. The experiences teachers have, are being com- pared to the theoretical framework. The concept of representation and othering are repre- sented also in the empiric part of this study. The purpose of this study is to take a stand in the general conversation dealing with inclusion. At the center of this study is the inclusion and integration of students with an immigrant background because of the linguistic questions. Methods. The material of this study was produced by implementing two group interviews. Both interviews consisted four elementary school teachers who had been teaching students with immigrant background within the last five years. Material was analyzed with the means of discourse analysis. Research questions were answered by the representations which were brought up from the material of this study. Results and conclusion. According on the material of this study the goals of inclusion have not been seen fulfilling among immigrant students. It was stated that the resources, like learn- ing materials, time and assistance from special education teachers are not sufficient. Based on the experience of teachers seven repertoires were constructed. These repertoires repre- sent those representations that teachers hold concerning of the inclusion of immigrant stu- dents.
  • Lindvik, Sofie (2011)
    Det ökade antalet äldre i samhället och konsekvenserna av detta är ett bekant ämne för diskussion i massmedia. Frågor som tangerar äldreomsorgens utveckling och resurser är förekommande teman 1 debatten. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldreomsorgen diskuteras och vilka representationer och diskurser om äldre som lyfts fram i mediatexter. Jag fokuserar på texter från åren 1999 och 2009 ur två finländska dagstidningar, Vasabladet och Huvudstadsbladet. Materialet omfattar artiklar, insändare och ledare. Som teoretiska utgångspunkter har jag valt socialkonstrulctionism och empowerment. Empowerment perspektivet valdes främst på grund av maktaspekten dvs. hur den strukturella och diskursiva makten tar sig uttryck. Förutom att se hur äldrefrågor lyfts fram 1 texterna är jag intresserad av att utforska hur mycket de äldre själva framträder och huruvida empowerment har en del i skapandet av diskurserna. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt närmelsesätt för att analysera det sätt på vilket man talar om äldrefrågor i dagstidningarna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om nägot, en diskussion som går att utmärka enligt olikheter i språk och begrepp. Man kan också säga att det är en samling koncept och representationer som tillsammans bildar en sorts version av något. Att analysera diskurser ger möjlighet att närmare fokusera på språkets betydelse och utforska hur det sätt vi uttrycker oss både i tal och skrift påverkar sociala handlingar och praxis. Tidigare forskning om äldre 1 massmedia visar att äldre oftast representeras enligt polariserade bilder, antingen positivt eller negativt. Deras aktörskap och framträdande 1 tidningar har också visat sig vara svagt. Detta visar bland annat studier av Nilsson (2008) om konstruktioner av äldre i offentligheten och Markström (2009) som fokuserar på problembeskrivningar av äldreomsorgen i offentligheten. Andra viktiga undersökningar för min avhandling innefattar t.ex. Dozois (2005) Frail Gardeners and Super Seniors: Representation of Older Adults in Local Print Media samt Rozanova (2010) Discourse of successful aging in The Globe & Mail. Resultatet av den här studien omfattar te dominerande diskurser som på olika sätt beskriver diskussionen kring äldrefrågor i dagstidningarna. Den politisk-ekonomiska diskursen, ansvar- och moraidiskursen samt diskursen om äldre som resurs. Dessa diskurser har sin utgångspunkt i olika argurnent och åsikter och åskådliggör hur en samhällsfråga som det vid första anblick verkar råda relativt stor konsensus kring, egentligen är ett mycket mångfacetterat och komplext ämne. Empowerment visade sig inte ha en särskilt framträdande roll i debatten om äldres situation i samhället trots att förespnikande för deras behov och rättigheter nog lyftes fram i den offentliga diskussionen.