Browsing by Subject "nackdel"

Mål.Under 2000-talet har antalet ADHD-diagnoser skjutit i höjden världen över och under bara de senaste årtiondet har antalet personer som får FPA-ersättning, i Finland, för ADHD åttadubblats. Det pågår hetska debatter kring diagnosens natur, om diagnostisering faktiskt hjälper och ifall diagnosen i dagsläget ges för lättvindigt. Syftet med denna studie är att redogöra för för- och nackdelar av en ADHD-diagnos och vilken betydelse den kan ha för individen i dagens samhälle. Metoder. Denna avhandling är en omfattande litteraturstudie med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste sex åren. Jag har analyserat information ur tillgängliga vetenskapliga artiklar och studier för att ge en översikt över forskningsläget på mitt valda område. Materialet jag analyserade är avgränsat till studier som behandlar ADHD-diagnostisering ur olika synvinklar. Materialet är hämtat från bl.a. Google Scholar, Helka, Helda och Taylor & Francis Online. Nyckelord för sökningarna var ADHD, neuropsykiatrisk diagnos, fördel, nackdel, diagnosis dilemma etc. Sökningarna gjordes huvudsakligen på svenska, finska och engelska. Resultat och slutsatser. Studien visar att en ADHD-diagnos kan leda till både stigmatisering och negativa sociala konsekvenser, men också till ökad självkänsla och bättre stöd, särskilt när lärare har en psykosocial förståelse för ADHD. Ur studien framgår också riskerna med överdiagnostisering och överbehandling, men understryker samtidigt vikten av korrekt och tidig diagnos för att främja individens akademiska och sociala utveckling.