Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

QT prolonging pharmacotherapy in older adults receiving home care

Show full item record

Title: QT prolonging pharmacotherapy in older adults receiving home care
Author(s): Skullbacka, Simone
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Pharmacy, Faculty of Pharmacy
Discipline: Social pharmacy
Language: English
Acceptance year: 2019
Abstract:
Many drugs are associated with the risk of QT prolongation and torsades de pointes (TdP). The risk increases with other risks factors for QT prolongation. Recognizing risk factors and QT prolonging drugs is critical in the management of this drug-related problem. The aim of this master’s thesis was to study the prevalence of use of QT prolonging drugs in older adults receiving home care. Additionally, the aim was to study concomitant use of QT prolonging drugs as well as clinically significant QT prolonging drug-drug interactions in the participants. The secondary objective was to study the most commonly used QT prolonging in the participants. The material used in this master’s thesis originated from a randomized controlled trial in City of Lohja, Finland, which enhanced a coordination in medication risk management for older home care clients. The analysis of the baseline data collected in fall 2015 was only deepened regarding QT prolonging drugs. The participants (n=188) were older adults (≥65 years) receiving regular home care from City of Lohja, randomized into an intervention group (n=101) and a control group (n=87). The majority of the participants were women (69%). The mean age of the participants was 83 years. Data on the participants’ drugs were collected from their medication lists. Clinically significant drug-drug interactions were identified using the SFINX database. The QTDrugs Lists of CredibleMeds were used for identifying drugs associated with QT prolongation and TdP. On average, the participants (n=188) used 2.3 drugs (SD 1.3, median 2.0) associated with QT prolongation and TdP. Of the participants, 36% (n=67) used drugs with known risk of TdP (QTDrugs List 1). The most commonly used drugs with known risk of TdP were donepezil and citalopram. The prevalence of QTDrugs List 2 drugs (possible risk of TdP) was 36% (n=67). Most of the participants (n=156, 83%) used drugs which under certain circumstances are associated with TdP (QTDrugs List 3). One fifth (21%) of the participants used concomitantly 2-3 drugs associated with QT prolongation and TdP. QT prolonging drugdrug interactions (SFINX-D interactions) were found in 3% of the participants. The drugs involved in the drug-drug interactions were donepezil, (es)citalopram and haloperidol. The prevalence of use of clinically relevant QT prolonging drugs (QTDrugs Lists 1-2) was higher in this study compared with the prevalence in outpatients in previous studies. Concomitant use of QT prolonging drugs is common in outpatients. Health care professionals need to be educated on the risks of QT prolongation, TdP and the risks of using QT prolonging drugs concomitantly. Risk assessment tools considering patient-specific risk factors could be more widely used, as they may reduce modifiable risk factors, and actual events of QT prolongation and TdP may be avoided. There is a need for systematic procedures for assessing and managing the risks of QT prolongation and TdP in the Finnish health care system.
Många läkemedel är förknippade med en risk för QT-tidsförlängning och torsades de pointes (TdP). Risken ökar med andra samtidiga riskfaktorer för QT-tidsförlängning. Det är avgörande för hanteringen av detta läkemedelsrelaterade problem att kunna identifiera riskfaktorer och läkemedel som kan förlänga QT-tiden. Syftet med denna pro graduavhandling var att studera förekomsten av användning av QT-tidsförlängande läkemedel hos äldre vuxna inom hemvården. Dessutom studerades samtidig användning av QT-tidsförlängande läkemedel samt kliniskt relevanta läkemedelsinteraktioner med risk för QT-tidsförlängning hos deltagarna. Det sekundära syftet var att studera de mest använda QT-tidsförlängande läkemedlen bland deltagarna. Materialet som användes i den här pro gradu-avhandlingen härrörde sig från en randomiserad kontrollerad interventionsstudie utförd i Lojo, vilken förbättrade en samordnad riskhantering av läkemedel hos äldre hemvårdsklienter. I analysen av det material som insamlats under hösten 2015 låg fokus på QT-tidsförlängande läkemedel. Deltagarna (n=188) var äldre vuxna (≥65 år) som använde hemvårdstjänster regelbundet i Lojo, randomiserade till en interventionsgrupp (n=101) och en kontrollgrupp (n=87). Majoriteten av deltagarna var kvinnor (69 %). Deltagarnas medelålder var 83 år. Från deltagarnas läkemedelslistor samlades in uppgifter om använda läkemedel. Från databasen SFINX identifierades kliniskt relevanta läkemedelsinteraktioner. Listor över QTtidsförlängande läkemedel från CredibleMeds användes för att identifiera läkemedel associerade med QTtidsförlängning och TdP. Deltagarna (n=188) använde i genomsnitt 2,3 läkemedel associerade med QT-tidsförlängning och TdP (standardavvikelse 1,3; medianvärde 2,0). Av deltagarna använde 36 % (n=67) läkemedel med känd risk för TdP ("QTDrugs List 1"). De mest använda läkemedlen med känd risk för TdP var donepezil och citalopram. Förekomsten av läkemedel med möjlig risk för TdP ("QTDrugs List 2") var 36 % (n=67). De flesta deltagare (n=156, 83 %) använde läkemedel som under vissa omständigheter är associerade med TdP (”QTDrugs List 3”). En femtedel (21%) av deltagarna använde 2–3 QT-tidsförlängande läkemedel samtidigt. Läkemedelsinteraktioner (SFINX-D interaktioner) som kan leda till QT-tidsförlängning hittades hos 3 % av deltagarna. De läkemedel som var involverade i läkemedelsinteraktionerna var donepezil, (es)citalopram och haloperidol. Förekomsten av användning av kliniskt relevanta QT-tidsförlängande läkemedel ("QTDrugs Lists 1–2") var högre i denna studie jämfört med förekomsten hos patienter inom öppenvården från tidigare studier. Samtidig användning av flera QT-tidsförlängande läkemedel hos patienter inom öppenvården är vanlig. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver utbildas om riskerna för QT-tidsförlängning, TdP och om riskerna av samtidig användning av QT-tidsförlängande läkemedel. Riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till patientspecifika riskfaktorer kunde användas i en större utsträckning, eftersom användningen av dessa kan minska på modifierbara riskfaktorer och faktiska händelser av QTtidsförlängning och TdP kan undvikas. Det finns ett behov av systematiska rutiner för bedömning och hantering av risken för QT-tidsförlängning och TdP i det finska hälsovårdssystemet.
Keyword(s): QT-tidsförlängning torsades de pointes förvärvat långt QT syndrom läkemedelsbehandling äldre vuxna hemvård riskhantering QT prolongation torsades de pointes acquired long QT syndrome pharmacotherapy older adults home care risk management


Files in this item

Files Size Format View
Skullbacka_S_Pro-gradu_2018_final.pdf 848.0Kb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record