Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

E-demokrati : Elektronisk röstning i ett informationssamhälle

Show simple item record

dc.date.accessioned 2019-05-06T05:53:47Z
dc.date.available 2019-05-06T05:53:47Z
dc.date.issued 2019-05-06
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/123456789/23062
dc.title E-demokrati : Elektronisk röstning i ett informationssamhälle sv
ethesis.discipline.URI none
ethesis.faculty Oikeustieteellinen tiedekunta fi
ethesis.faculty Faculty of Law en
ethesis.faculty Juridiska fakulteten sv
ethesis.faculty.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/5a29ad0e-46f3-4834-92a6-4a95699cc1e8
ethesis.university.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/50ae46d8-7ba9-4821-877c-c994c78b0d97
ethesis.university Helsingin yliopisto fi
ethesis.university University of Helsinki en
ethesis.university Helsingfors universitet sv
dct.creator Isotalo, Anders
dct.issued 2019
dct.language.ISO639-2 swe
dct.abstract I dag är konstitutionen och lagstiftaren under hård press på grund av de teknologiska framstegen som var otänkbara för några decennier sedan. De flesta framstegen är på ett eller annat sätt sammankopplade till internet och samhällets digitalisering. Teknologin har genomsyrat hela samhället och blivit en oumbärlig del av våra liv. Den medför sig unika men också utmanande frågor – speciellt till lagstiftaren. Röstande är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Det är en metod att kollektivt välja in en handfull representanter in till riksdagen, kommunfullmäktige eller in till Europaparlamentet. Kollektivet väljer in sin kandidat som blir politiskt ansvarig för kollektivets agenda. I Finland är röstande med traditionella fysiska röstsedeln det enda sättet att rösta. Införandet av e-röstning ger upphov till en del utmaningar som uppstår när elektronik tillämpas i ett digitaliserande samhälle. Politiker och administratörer kan förmoda att en viss tjänst eller process kan enkelt tas och placeras ut på internet. Tyvärr är verkligheten mer komplex – och speciellt när saken berör röstningsförfarande och grundläggande fri- och rättigheter. Under de senaste åren har elektronisk röstning varit föremål för debatt som det alternativa omröstningsförfarandet i flera länder runt om i världen. E-röstande kan göra omröstningarna mer praktiska och attraktiva och således öka valdeltagandet särskilt bland unga, funktionsnedsatta och äldre. E-röstningen kan ses som ett verktyg för att underlätta valprocessen, göra den effektivare och samtidigt öka förtroendet på förvaltningen. Korrekt tillämpad och integrerad kan den öka säkerheten och påskynda arbetet att granska och räkna rösterna. Istället för att för hand räkna röster och manuellt registrera dem, behandlas rösterna i digital format. Utmaningarna är trots allt avsevärda. En process för att anpassa e-röstningssystemet kräver noggrann planering för att inte undergräva förtroendet på hela valsystemet. Digitalisering kan dock ge nytt utrymme för att lösa problem och främja intresset för deltagardemokrati. Med e-demokrati menar jag ett samhälle som blir alltmer elektroniskt med följden att myndighetstjänster tillhandahålls allt mera via internet. I denna avhandling kommer jag att sätta mig in i teknologins och ett samhälles grundläggande rättigheters ömsesidiga förhållande samt hur dessa tillämpas i praktiken i e-röstning. Ytterligen kommer jag även att allmänt behandla och forska hur elektronisk förvaltning påverkar samhället och grundrättigheterna. Det är konsekvent, om inte nödvändigt, att först framföra teori om e-förvaltning i ett digitaliserande samhälle för att följdriktigt kunna framföra e-röstning i ett digitalt samhälle. Rådande forskningsmetoden i denna avhandling är rättsdogmatisk metod, dvs. forska vad grundrättigheternas och digitala samhällets förhållande i den finska rättsordningen är. Denna avhandlings kärnfrågor är: 1) vad är teknologins, statsförfattningens och grundläggande fri- och rättigheternas ömsesidiga förhållande; och 2) hur tillämpas dessa sammanslaget i elektronisk röstning. sv
dct.language sv
ethesis.language.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/languages/swe
ethesis.language Swedish en
ethesis.language ruotsi fi
ethesis.language svenska sv
ethesis.thesistype pro gradu -tutkielmat fi
ethesis.thesistype master's thesis en
ethesis.thesistype pro gradu-avhandlingar sv
ethesis.thesistype.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/thesistypes/mastersthesis
dct.identifier.ethesis E-thesisID:3f217cb7-2356-4181-9e13-f4aea3ecf004
ethesis-internal.timestamp.reviewStep 2019-03-20 10:31:22:362
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-201905061825
dc.type.dcmitype Text
ethesis.facultystudyline Oikeustieteen koulutus, Helsinki fi
ethesis.facultystudyline Study programme in Law, Helsinki en
ethesis.facultystudyline Utbildning i juridik, Helsinfors sv
ethesis.facultystudyline.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/SH20_121
ethesis.mastersdegreeprogram Oikeustieteen maisterin koulutusohjelma fi
ethesis.mastersdegreeprogram Master's Programme i Law en
ethesis.mastersdegreeprogram Magisterprogrammet i rättsvetenskap sv
ethesis.mastersdegreeprogram.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/MH20_001

Files in this item

Files Size Format View
Isotalo_Anders_Pro_gradu_2019.pdf 789.8Kb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record