Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

BBIC-modellens inverkan på barns delaktighet vid bedömningen av servicebehov : en kvalitativ intervjustudie

Show simple item record

dc.date.accessioned 2021-06-16T05:56:48Z
dc.date.available 2021-06-16T05:56:48Z
dc.date.issued 2021-06-16
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/123456789/36479
dc.title BBIC-modellens inverkan på barns delaktighet vid bedömningen av servicebehov : en kvalitativ intervjustudie sv
ethesis.faculty Valtiotieteellinen tiedekunta fi
ethesis.faculty Faculty of Social Sciences en
ethesis.faculty Statsvetenskapliga fakulteten sv
ethesis.faculty.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/6affe131-10ad-46a1-a7d8-df872797d4a8
ethesis.university.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/50ae46d8-7ba9-4821-877c-c994c78b0d97
ethesis.university Helsingin yliopisto fi
ethesis.university University of Helsinki en
ethesis.university Helsingfors universitet sv
dct.creator Niskanen, Emilia
dct.issued 2021
dct.abstract Barnperspektivet och barns delaktighet blev aktuellt i Finland i början av 1990-talet då FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft. Vid samma tid riktades det i Sverige kritik mot handläggningen och dokumentationen av barnavårdsutredningar samt mot att slutförandet av bedömningarna tog en alltför lång tid och att varken barn eller föräldrar givits möjligheten till tillräckligt deltagande. Detta resulterade i en modell som kallas för BBIC (Barns Behov i Centrum) som används som ett redskap för att kartlägga, planera och följa upp barns behov samt att stärka barns delaktighet och inflytande. Finland har tagit BBIC-modellen i bruk i bl.a. barnskyddet och i tjänster enligt socialvårdslagen. Syftet med denna avhandling är att studera hur användningen av BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet vid bedömningen av servicebehov hos barnfamiljer. Avhandlingen utgår ifrån en teoretisk synvinkel där de professionella reflekterar kring och bidrar till att konstruera delaktighetens olika dimensioner och från en praktikbaserad synvinkel, det vill säga hur de professionella använder sig av modellen. Forskningsfrågorna är följande; 1) Hur konstrueras barns delaktighet av socialarbetare och socialhandledare utifrån relationen barn-vuxen-socialarbetare? 2) Hur beskriver socialarbetarna och socialhandledarna användningen av modellen som ett verktyg vid bedömningen av servicebehov? 3) Hur upplever socialarbetarna och socialhandledarna att BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet? Studien är kvalitativ och materialinsamlingsmetoden är forskningsintervjuer. Sex anställda socialarbetare och socialhandledare som i sitt arbete använt sig av BBIC-modellen inom bedömningen av servicebehov har intervjuats. Analysen utgår från teoristyrd innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är socialkonstruktionism och Harry Shiers teori för barns delaktighet. Teorierna används för att definiera nivån av barns delaktighet i socialarbetarnas och socialhandledarnas konstruktioner av delaktighet och erfarenheter av att använda BBIC. Studien visar att socialarbetarna och socialhandledarna konstruerar barns delaktighet i termer av att barnets röst blir hörd, att barnet informeras och bemöts och att barnets ålder och utvecklingsnivå beaktas. Resultaten tyder på att BBIC anses fungera bra som en referensram i arbetet och som stöd för dokumentering. Studien visar att användningen av modellen har en inverkan på barns delaktighet i den mån att den framhäver barnets centrala roll i utredningen och påminner den professionella om att fråga barnet mångsidigt om hens liv. Ur resultaten framgick att det finns efterfrågan på en barnversion av BBIC som kunde användas i direkt växelverkan med barnet. Avhandlingen visar att barn konstrueras som personer med individuella egenskaper och behov samt som kompetenta att uttrycka sig om sitt eget liv. Tidsbrist och Covid-19 upplevs som utmaningar i uppfyllandet av barns delaktighet. Det finns ett behov av fortsatt framtida forskning gällande barns egna erfarenheter av delaktighet och BBIC-modellen. Professionellas uppfattningar om delaktighet och BBIC kunde med fördel studeras med hjälp av fokusgrupper för att skapa ny kunskap genom kollegial reflektion. sv
dct.subject delaktighet
dct.subject BBIC
dct.subject barn
dct.subject bedömningen av servicebehov
ethesis.language.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/languages/swe
ethesis.language ruotsi fi
ethesis.language Swedish en
ethesis.language svenska sv
ethesis.supervisor Livholts, Mona
ethesis.thesistype pro gradu -tutkielmat fi
ethesis.thesistype master's thesis en
ethesis.thesistype pro gradu-avhandlingar sv
ethesis.thesistype.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/thesistypes/mastersthesis
dct.identifier.ethesis E-thesisID:a496b58b-97cc-4561-89cd-3758ff4ff6f7
ethesis-internal.timestamp.reviewStep 2021-05-14 07:20:39:671
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-202106162858
ethesis.facultystudyline Sosiaalityö fi
ethesis.facultystudyline Social Work en
ethesis.facultystudyline Socialt arbete sv
ethesis.facultystudyline.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/SH70_069
ethesis.mastersdegreeprogram Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma fi
ethesis.mastersdegreeprogram Master's Programme in Social Sciences (in Swedish) en
ethesis.mastersdegreeprogram Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper sv
ethesis.mastersdegreeprogram.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/MH70_007

Files in this item

Files Size Format View
Niskanen_Emilia_Avhandling_2021.pdf 881.6Kb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record