Between Unity and Diversity : The Application of the Charter of Fundamental Rights in the Light of the Principle of Subsidiarity
| Title: | Between Unity and Diversity : The Application of the Charter of Fundamental Rights in the Light of the Principle of Subsidiarity |
| Author(s): | Smedman, Joakim |
| Contributor: | University of Helsinki, Faculty of Law |
| Discipline: | European law |
| Language: | English |
| Acceptance year: | 2015 |
| Abstract: |
The aim of this study is to examine the application of the Charter of Fundamental Rights of the European Union in the light of the principle of subsidiarity in EU law. The Charter constitutes a point of intersection of subsidiarity and fundamental rights, brought together by their common purpose of guiding the exercise of public powers and reconciling a diversity of Member State values with the need for European unity. With a particular focus on the case law of the Court of Justice of the European Union, the study embraces the principle of subsidiarity for the purpose of interpreting the legal nature of the Charter and systemising its application.
The formal link between subsidiarity and fundamental rights under the Charter is found in Article 51(1). In order to clarify the legal nature of the Charter and the context in which it operates, the study looks into how fundamental rights and subsidiarity have developed in EU law as well as how they are interrelated. The subsidiary nature of EU fundamental rights law is demonstrated by the restrictive personal and material scope of the Charter. Similarly, the principle of subsidiarity is used to analyse the Charter’s minimum and maximum level of protection.
The Court’s application of the Charter is analysed by examining the expressions that the principle of subsidiarity takes when the Charter is balanced with economic freedoms, applied in conjunction with other norms, used to invalidate EU norms or called to set aside national legal acts. In addition to this, the analysis considers the role of subsidiarity in cases where the Charter was not applied, either because the Court lacked jurisdiction or remained silent on its applicability.
The study demonstrates how the legal nature of the Charter to a great extent can be explained through the principle of subsidiarity. However, the EU legal order has its proper understanding of subsidiarity in relation to fundamental rights. Fundamental rights protection is only one of several EU objectives that need to be balanced when determining the appropriate level of action. Ultimately, the application of the Charter is triggered by the need to preserve the primacy, unity and effectiveness of EU law. Only in exceptional circumstances, these requirements may be overridden with reference to the principle of legal certainty, as recognised by the Charter. Conversely, subsidiarity as an interpretative principle of EU fundamental rights law may also contribute to enhanced legal certainty regarding the application of the Charter.
Syftet med denna avhandling är att undersöka tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i ljuset av den EU-rättsliga subsidiaritetsprincipen. Stadgan utgör en skärningspunkt för subsidiaritet och grundläggande rättigheter, vilka förenas av en gemensam strävan att reglera utövningen av offentlig makt och sammanjämka medlemsstaternas mångfacetterade värderingar med behovet av europeisk gemenskap. Med särskilt fokus på rättspraxis från Europeiska unionens domstol antar undersökningen subsidiaritetsprincipen som ett led i uttolkningen av stadgans rättsliga status och systematiseringen av dess tillämpning.
Den formella kopplingen mellan subsidiaritet och grundläggande rättigheter återfinns i artikel 51(1) i stadgan. Avhandlingen undersöker hur de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen har utvecklats inom EU-rätten samt deras inbördes förhållande, i syfte att klargöra stadgans rättsliga status och den kontext i vilken den verkar. Den subsidiära karaktär som EU-rättens grundläggande rättigheter besitter framgår av stadgans begränsade personkrets och tillämpningsområde. Subsidiaritetsprincipen kan även tillämpas på analysen av minimi- och maximinivån på det skydd som stadgan erbjuder.
Domstolens tillämpning av stadgan analyseras med utgångspunkt i de uttryck som subsidiaritetsprincipen tar när stadgan vägs mot de ekonomiska friheterna, tillämpas i kombination med andra rättsnormer, används för att ogiltigförklara EU-rättsliga normer eller åberopas för att åsidosätta nationell lagstiftning. Därtill beaktas betydelsen av subsidiaritetsprincipen i rättsfall där stadgan inte tillämpats, antingen eftersom domstolen saknat behörighet eller låtit bli att uttala sig om dess tillämplighet.
Avhandlingen visar hur stadgans rättsliga status i stor utsträckning kan förklaras med hjälp av subsidiaritetsprincipen. EU-rätten har emellertid en särpräglad tolkning av subsidiaritetsprincipen i förhållande till grundläggande rättigheter. Skyddet för de grundläggande rättigheterna är endast en av EU:s många målsättningar som måste vägas mot varandra när domstolen fastställer på vilken nivå en åtgärd ska anses ändamålsenlig. Särskilt behovet att bevara EU-rättens företräde, enhetlighet och verkan kan ses som utlösande faktorer för tillämpningen av stadgan. Endast i undantagsfall kan dessa förutsättningar åsidosättas med hänvisning till individens rättssäkerhet som erkänns i stadgan. I egenskap av tolkningsprincip för EU:s grundläggande rättigheter kan subsidiaritetsprincipen samtidigt också anses bidra till ökad förutsebarhet vad gäller stadgans tillämplighet.
|
Files in this item
| Files | Size | Format | View |
|---|---|---|---|
| SMEDMAN Joakim ... y - LLM Thesis 2015 UH.pdf | 1.617Mb |
This item appears in the following Collection(s)
-
Faculty of Law [3383]