Syftet med denna magisteravhandling har varit att utreda finska högerpolitikers relation till den iranska oppositionsgruppen Mujahedin-e Khalq (MeK). Studien genomfördes med avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen och det empiriska materialet samlades in med kvalitativa forskningsintervjuer med en före detta europaparlamentariker och en tidigare minister och riksdagsledamot. Som komplement har en materialbaserad innehållsanalys gjorts av andra politikers tal, intervjuer, pressmeddelanden och blogginlägg.
Följande forskningsfrågor har besvarats: 1. Hur uppfattar finska politiker MeK som grupp? 2. Hur, och med vilka argument, motiverar finska politiker sitt samarbete med MeK? Som underfråga har studien besvarat frågan om vad ovanstående faktorer förklarar om MeK:s internationella lobbning gentemot finska politiker.
Studiens resultat visar att finska högerpolitiker uppfattar MeK som en människorättsgrupp och officiell oppositionsgrupp som i varierande grad jobbar för följande frågor: mänskliga rättigheter, kvinnor- och barns rättigheter och motsättning av dödsstraff i Iran. Vidare visar studien att MeK i vissa fall även uppfattas som en förespråkare av liberal marknadspolitisk agenda med fokus på fri handel. De faktorer som mest inverkat på denna uppfattning är det förtroende andra politiker och kollegor gett gruppen. Kritik beträffande MeK har inte påverkat politikernas syn på gruppen i någon större utsträckning, och studien visar att politikerna, trots sitt samarbete med MeK, inte känner till gruppen eller dess bakgrund på en djupare nivå.
Motiven bakom finska högerpolitikers samarbete med MeK är synen på situationen i Iran och viljan att arbeta för mänskliga rättigheter, men även gruppens europeiska värderingar har motiverats som en bidragande faktor för samarbete. Överlag sågs samarbetet med MeK som världsförbättring och tillgång på information. För politikerna har MeK:s lobbning och till den hörande kommunikation tagit sig i uttryck på liknande sätt såväl nationellt som på EU-nivå, och studien visar att MeK:s lobbningsargument varit samma i början på 2000-talet som under 2020-talet. Gruppens lobbning har byggt på inofficiell lobbning och ägt rum utanför de offentliga beslutsfattarprocesserna med syfte att påverka till exempel attityden mot Iran.
