Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Modelling the effect of adding grain legumes to Finnish crop rotations

Show full item record

Title: Modelling the effect of adding grain legumes to Finnish crop rotations
Author(s): Söderholm-Emas, Annika
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry
Degree program: Master 's Programme in Agricultural Sciences
Specialisation: Plant production sciences
Language: English
Acceptance year: 2022
Abstract:
Grain legumes are grown on less than 2% of the arable area of Europe, while large quantities of soybean and soymeal are imported for feed for pigs and poultry. Crop rotations need diversifying by adding grain legumes for soil health and for the break-crop effect, lowering pest, disease and weed pressures in the subsequent crop. The economic effects are of interest from adding legumes to crop rotations and can be evaluated by modelling crop rotations and comparing the means of the gross margins (GM) from the rotations. In Finland, cereal-based crop rotations dominate the important crop growing areas of Southwestern Finland. The most common rotation during a five-year-period can consist of a cereal monoculture with two or more cereal species. The largest potential for diversification in crop rotations can be found on pig, poultry, and cereal farms. Modelling of grain legumes in crop rotations has previously been done for Västra Götaland in Sweden, Brandenburg in Germany, Calabria Italy, eastern Scotland in the United Kingdom, and Sud-Muntenia i Romania. The aim of this work was to create modelled crop rotations for Southwestern Finland to evaluate the gross margin, NO3-N-leaching, and N2O-emissions of the crop rotations. Yields were modelled for a ten-year period following actual yield fluctuations. They were analysed and there were no significant differences in gross margin detected in the crop rotations, whether they were a legume or an all-cereal rotation. Significant differences were found in N2O-emissions between the crop rotations
Trindsäd odlas på mindre än 2% av den odlingsbara jorden i Europa, medan stora mängder av sojaböna och sojamjöl importeras till foder för svin- och fjäderfähushållning. Växtföljderna behöver diversifieras genom att lägga till baljväxter för jordhälsan och för effekten från avbrottsgrödor: att minska skadedjuren och sjukdomarna samt ogräsen i följande gröda. De ekonomiska effekterna av att lägga till baljväxter i växtföljderna är av ekonomiskt intresse, och kan utvärderas genom att göra modeller för växtföljder och genom att jämföra bruttomarginalerna för växtföljderna. I Finland dominerar de spannmålsbaserade växtföljderna i de viktigaste odlingsområdena i sydvästra Finland. Den vanligaste växtföljden under en femårsperiod är en spannmålsmonokultur med två eller fler spannmålsslag. Den största potentialen för diversifiering av växtföljder påträffas på svin- fjäderfä- och spannmålsgårdar. Modeller för baljväxter i växtföljder har gjorts för Västra Götaland i Sverige, Brandenburg i Tyskland, Kalabrien i Italien, östra Skottland i Storbritannien och Sud-Muntenia i Rumänien. Målet med detta arbete är fastställa växtföljder för sydvästra Finland samt utvärdera bruttomarginalen, NO3-N-läckage samt N2O-utsläpp för växtföljderna. Skördenivåer som följde verkliga skördefluktuationer, simulerades för en tioårs period. Dessa analyserades och det upptäcktes inte några signifikanta skillnader i bruttomarginalerna från de olika växtföljderna, vare sig de var med baljväxt i växtföljden eller endast med spannmål. Signifikanta skillnader fanns dock i N2O-utsläppen mellan växtföljderna.
Keyword(s): Crop rotation Grain legumes protein plants nitrogen


Files in this item

Files Size Format View
Soderholm-Emas_Annika_tutkielma_2022.pdf 1.111Mb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record