Modelling the effect of adding grain legumes to Finnish crop rotations

Trindsäd odlas på mindre än 2% av den odlingsbara jorden i Europa, medan stora mängder av sojaböna och sojamjöl importeras till foder för svin- och fjäderfähushållning. Växtföljderna behöver diversifieras genom att lägga till baljväxter för jordhälsan och för effekten från avbrottsgrödor: att minska skadedjuren och sjukdomarna samt ogräsen i följande gröda. De ekonomiska effekterna av att lägga till baljväxter i växtföljderna är av ekonomiskt intresse, och kan utvärderas genom att göra modeller för växtföljder och genom att jämföra bruttomarginalerna för växtföljderna. I Finland dominerar de spannmålsbaserade växtföljderna i de viktigaste odlingsområdena i sydvästra Finland. Den vanligaste växtföljden under en femårsperiod är en spannmålsmonokultur med två eller fler spannmålsslag. Den största potentialen för diversifiering av växtföljder påträffas på svin- fjäderfä- och spannmålsgårdar. Modeller för baljväxter i växtföljder har gjorts för Västra Götaland i Sverige, Brandenburg i Tyskland, Kalabrien i Italien, östra Skottland i Storbritannien och Sud-Muntenia i Rumänien. Målet med detta arbete är fastställa växtföljder för sydvästra Finland samt utvärdera bruttomarginalen, NO3-N-läckage samt N2O-utsläpp för växtföljderna. Skördenivåer som följde verkliga skördefluktuationer, simulerades för en tioårs period. Dessa analyserades och det upptäcktes inte några signifikanta skillnader i bruttomarginalerna från de olika växtföljderna, vare sig de var med baljväxt i växtföljden eller endast med spannmål. Signifikanta skillnader fanns dock i N2O-utsläppen mellan växtföljderna.