Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Associations between parental socioeconomic position, conscientiousness, and health among Finnish vocational upper secondary school students

Show simple item record

dc.date.accessioned 2022-06-29T08:20:40Z
dc.date.available 2022-06-29T08:20:40Z
dc.date.issued 2022-06-29
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/123456789/42023
dc.title Associations between parental socioeconomic position, conscientiousness, and health among Finnish vocational upper secondary school students en
ethesis.faculty Valtiotieteellinen tiedekunta fi
ethesis.faculty Faculty of Social Sciences en
ethesis.faculty Statsvetenskapliga fakulteten sv
ethesis.faculty.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/6affe131-10ad-46a1-a7d8-df872797d4a8
ethesis.university.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/50ae46d8-7ba9-4821-877c-c994c78b0d97
ethesis.university Helsingin yliopisto fi
ethesis.university University of Helsinki en
ethesis.university Helsingfors universitet sv
dct.creator Suominen, Katri
dct.issued 2022 und
dct.abstract This thesis sheds light on the associations between socioeconomic position, the personality trait of conscientiousness and health. While the positive association between socioeconomic position and health has been established, the mechanisms connecting the two remain to some part unclear. The goal of this thesis is to empirically assess the effects of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health, through the mediator of adolescent and young adult conscientiousness. To explore these associations, correlation and regression analysis were utilized. This thesis utilizes data from the Let’s Move It intervention trial, a cluster-randomized parallel group trial intervention made to increase physical activity and reduce sedentary behavior of vocational upper secondary school students in the Helsinki metropolitan area. Utilizing the data from the Let’s Move It intervention trial, a measurement of parental socioeconomic position was formed as the highest parental educational attainment of either parent. To measure the personality trait of conscientiousness, a sum variable of two conscientiousness items from the ten-item personality inventory (TIPI) was constructed. General health was measured with self-rated health. Correlation and regression analysis between the three variables were conducted to investigate the associations. This thesis didn’t find statistically significant support for the hypothesis that parental educational attainment would predict adolescents’ and young adults’ conscientiousness. However, in line with previous research, the personality trait of conscientiousness was found to be a predictor of health for adolescents and young adults. Finally, and contrarily to the previous studies, the analysis found that parental educational attainment does not predict self-rated health in adolescents and young adults. As the analysis didn’t find support for all of the aforementioned hypotheses, the effect of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health through adolescent and young adult conscientiousness was not assessed with a mediation analysis. The results of this thesis indicate that, as earlier studies have pointed out, the associations connecting conscientiousness, health and parental socioeconomic position are multifaceted, with many of them being bidirectional or having been indicated to form longer chains of variables acting as mediators and moderators. One reason for the results of this thesis being contrary to earlier studies might be unknown mediating and moderating effects. To increase the understanding of these complex relations in the future, both explorative research and studies that test earlier research are needed. en
dct.abstract Denna avhandling belyser sambandet mellan socioekonomisk status, personlighetsdraget samvetsgrannhet och hälsa. Även om den positiva associationen mellan socioekonomisk status och hälsa har bekräftats, är mekanismerna bakom associationen fortfarande dels okända. Målet för denna avhandling är att empiriskt undersöka effekten av föräldrarnas socioekonomiska status på ungdomars och unga vuxnas hälsa, genom den medierande variabeln samvetsgrannhet hos ungdomar och unga vuxna. För att studera sambanden mellan dessa variabler, utfördes korrelations- och regressionsanalys. Som data i denna avhandling utnyttjas data från Let's Move It -interventionen, vars mål var att öka fysisk aktivitet hos unga studeranden i yrkesskola. Genom att utnyttja datan från Let"s Move It interventionen, skapades en variabel av föräldrarnas högsta socioekonomiska status som den högsta föräldrarnas utbildningsnivå av föräldrarna. För att mäta personlighetsdraget samvetsgrannhet skapades en summavariabel av två frågor från TIPI (ten-item personality inventory) mätinstrumentet för personlighetsdrag. Hälsa mättes med hjäld av självuppskattad hälsa (self-rated health). Korrelations- och regressionsanalys utfördes för att undersöka associationen mellan de tre variablerna. Ingen statistiskt signifikant association hittades för hypotesen att föräldrarnas utbildningsnivå skulle förutsäga ungdomars och unga vuxnas samvetsgrannhet. I linje med tidigare forskning visades personlighetsdraget samvetsgrannhet förutse för hälsa hos ungdomar och unga vuxna. Till sist, och i motsats till tidigare studier, tydde analysen inte på att föräldrarnas utbildningsnivå skulle förutse självuppskattad hälsa (self-rated health) hos ungdomar och unga vuxna. Eftersom analysen inte hittade stöd för alla ovannämnda hypoteser, undersöktes inte effekten av föräldrarnas socioekonomiska status på ungdomars och unga vuxnas hälsa genom den medierande variabeln samvetsgrannhet hos ungdomar och unga vuxna. Resultaten av denna avhandling och tidigare studier tyder på att, sambanden mellan samvetsgrannhet, hälsa och föräldrarnas socioekonomiska status kan vara mångfacetterade komplexa och kan även bestå av kedjor av medierande och modererande variabler. En orsak till att resultatet i denna avhandling är motstridiga jämfört med tidigare studier, kan vara att mekanismerna mellan variablerna innehåller okända medierande och modererande variabler. För att öka förståelsen för dessa komplexa associationer i framtiden, behövs både explorativ forskning och studier som prövar tidigare forskning. sv
ethesis.language.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/languages/eng
ethesis.language englanti fi
ethesis.language English en
ethesis.language engelska sv
ethesis.supervisor Lönnqvist, Jan-Erik
ethesis.thesistype pro gradu -tutkielmat fi
ethesis.thesistype master's thesis en
ethesis.thesistype pro gradu-avhandlingar sv
ethesis.thesistype.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/thesistypes/mastersthesis
dct.identifier.ethesis E-thesisID:a2cde225-45cc-47f1-8239-06a39c79c6ae
ethesis-internal.timestamp.reviewStep 2022-05-13 14:05:11:812
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-202206292973
dct.alternative Associationer mellan föräldrars socioekonomiska status, samvetsgrannhet och hälsa hos studeranden på yrkesskola sv
ethesis.facultystudyline Sosiaalipsykologia fi
ethesis.facultystudyline Social Psychology en
ethesis.facultystudyline Socialpsykologi sv
ethesis.facultystudyline.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/SH70_068
ethesis.mastersdegreeprogram Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper (MSV) fi
ethesis.mastersdegreeprogram Master 's Programme in Social Science in Swedish (MSV) en
ethesis.mastersdegreeprogram Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper (MSV) sv
ethesis.mastersdegreeprogram.URI http://data.hulib.helsinki.fi/id/MH70_007

Files in this item

Files Size Format View
Suominen_Katri_tutkielma_2022.pdf 852.1Kb PDF

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record