Browsing by Subject "representation"

Denna undersökning behandlar representationer av landskap och betydelser kopplade till inhemsk mat i livsmedelsreklam. Nationer och nationella identiteter existerar och återskapas genom vardagliga representationer och handlingar. Dessa nationella representationer och handlingar förekommer även inom kommers och mer specifikt inom livsmedelsindustrin. Genom att beteckna både maten och dess konsument som nationella, återskapas även nationen symboliskt. Finländare föredrar enligt tidigare forskning inhemsk mat, och använder sig av nationalistiskt resonerande då det gäller val av mat. Finländare kopplar ihop närproducerad och inhemsk mat med bland annat lokalitet, tradition, nostalgi, autenticitet, självnärdhet, renhet och naturlighet, vilket i sin tur tyder på en sorts agrar nostalgi. Både landskap och mat innehåller vissa kvalitativa betydelser som anknyter till tid och plats, genom vilka nationen och den nationella identiteten förhandlas och reproduceras. Detta arbete upplyser de sätten genom vilka detta sker. Materialet i undersökningen består av tolv stycken reklamer av företaget Valio, som är det största livsmedelsföretaget i Finland med tanke på omsättning. Genom en analys av dess reklamer kan resultaten reflektera sådana representationer som finländare är attraherade av och anser betydelsefulla. Materialet avgränsades först genom att endast inkludera reklamer som innehöll tydliga finska landskap. Sedan delades de in i tre kategorier: staden, landsbygden och vildmarken, vilka kvantifierades med hjälp av en innehållsanalys. Sedan tillämpades en semiotisk analys för att uppnå en djupare nivå av förståelse. Detta gjordes genom att först identifiera de påtagliga elementen hos landskapen och livsmedelsprodukterna, varefter en djupare analys av dess bibetydelser utfördes. Analysen av reklamerna visar att representationer av landskap till största delen är kopplade till staden och dess symboliska monument, men även till stadens alienation från landsbygden och vildmarkens äkta liv. Detta betonas bland annat genom de andra landskapens symboliska intrång in i staden, och deras drömlika föreställningar. I kontexten av inhemsk mat innebär det att man vill komma närmare så kallad lokal, autentisk och äkta mat, vilket finns på landsbygden och i vildmarken, och uttrycker en sorts agrar nostalgi. Nostalgin uttrycks i reklamerna genom att referera till det förflutna och till tradition, men även till bland annat självnärdhet, enkelhet, lokalitet och ’’äkta’’ mat. Landsbygden presenterades som en idyllisk, traditionell och tidlös plats, medan vildmarken representerade självnärdhet och ihärdighet. Analysen visar att reklamernas representationer av landskap och inhemsk mat, både enskilt och i växelverkan, återskapar vissa kulturella betydelser gällande plats och tid som bidrar till återskapandet av den nationella identiteten, och förankrar nationen i en specifik geografisk plats med sin egen historia.

I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.

The thesis discusses American Chinese ethnic identity and factors affecting it. The thesis also explores whether the American Chinese have assimilated into American society. The theoretical framework of the thesis is formed by Stuart Hall's theory of cultural identity and the theory of assimilation by Peter Salins. The thesis represents conceptual cultural research and its research method is a literature review. The source materials of the thesis are comprised of texts written by American Chinese researchers in which they discuss their experiences in the United States. The findings of the thesis are that the American Chinese ethnic identity is not unified, but within the group there are differences in the form and content of ethnic identity. The thesis reveals that the key features of the American Chinese ethnic identity are pan-Asianism, in which cultural identities based on nationalities are combined with a broader Asian identity, and a hybrid identity in accordance with Stuart Hall's identity theory, which simultaneously contains elements from two or more cultural backgrounds. The Americans Chinese consider it important to preserve Chinese cultural traditions. Factors influencing the American Chinese ethnic identity that arise in this thesis are American Chinese communities, the attitudes of the majority population, and representation, that is, how they are presented in popular culture and media. The study shows that the way of representation of the American Chinese has been stereotypical and scarce, which has affected their ethnic identity. Within the American Chinese group there is also dispersion in assimilation. It can be said that the American Chinese in general have assimilated into American culture and society at least at the level of behavior and adopted superficial aspects of it. Younger age groups have assimilated at a deeper level and embraced American values.

This thesis examines the role of the three female protagonists in Lorraine Hansberry’s 1959 play A Raisin in the Sun. The thesis argues against the interpretation of the play as pro-integration and assimilationist and posits instead that there is an inherent radicalism in the play that reflects the feminist and political views of its author. The purpose of this thesis is to examine how the feminist themes are highlighted through the three female protagonists of Raisin: Ruth, Beneatha and Lena Younger. In order to further assess these themes, the 1959 play is contrasted with three screen adaptations, by Daniel Petrie (1961), Bill Duke (1989), and Kenny Leon (2008). This comparison is carried out with a particular focus on how the protagonists are represented in these adaptations. The thesis begins with a discussion of the historical context in which the play was written, set and performed for the first time. This is followed by a discussion of Hansberry’s biographical background, in order to contextualise and clarify her political beliefs so as to better support the main arguments in the thesis. These arguments are also supported by the works of the Black feminist scholars Patricia Hill Collins, bell hooks, and Tricia Rose. The thesis examines the play and each of the three screen adaptations separately, presenting a close literary analysis of the play before contrasting it with the three films. The literary analysis discusses three core aspects of the play that serve as a rejection of racist and patriarchal values: the rejection of the American dream; the domestic sphere of the play; and the subversion of racialised gender roles and stereotypes. This analysis highlights the ways in which Black women experience a specific form of double oppression due to their race and gender, an experience that is reinforced by the use of racialised gender roles and stereotypes. This thesis argues, however, that Hansberry uses the female protagonists to reject these roles and the racist and sexist ideology from which they stem. The film analysis places the films within their temporal and socio-cultural contexts to observe how they reflect, highlight or undermine the three core aspects discussed in the literary analysis. This analysis reveals the significant role played by context in producing starkly different representations of the female protagonists. The analysis of these works, written and visual, demonstrates the enduring significance of Hansberry’s famous play, which continues to be revived and performed. The conclusion underlines the importance of challenging representations that perpetuate racist and sexist ideologies, and of granting agency to groups that have long been under- or misrepresented across mediums.

Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.

Through the lens of race, otherness, and belonging this research investigates how Muslim Americans are represented in the New York Times and Wall Street Journal between January 2016 and January 2017. By employing content analysis, this research analyzes and compares different tones, frames, messages, and topics used by these two newspapers to create a better understanding of the representation Muslim Americans receive. Through these methods, my research found that there is little difference in the representation of Muslim Americans between two publications with differing political tendencies. Further, the representations given to Muslim Americans in both publications are highly negative with a focus on terrorism and U.S. politics.

I denna magisteravhandling analyserar jag gestaltningen av den funktionsnedsatta karaktären Gudrun Lind i den finlandssvenska författaren Walentin Chorells (1912-1983) skönlitterära roman De barmhärtiga (1962). Jag reflekterar även över hur trovärdig Gudrun och hennes funktionsnedsättning är som litterär representation. Analysen är teoretiskt förankrad i litteraturvetenskapliga begrepp och teorier utvecklade inom disability studies. Metoden är textanalys och jag utgår från ett tidigt 2020-talsperspektiv på litterära karaktärer och funktionsnedsättningar. Min flerdelade analys påvisar att Gudrun Lind är en mångfacetterad och trovärdig litterär representation av en funktionsnedsatt person, trots vissa svagheter. Denna avhandling är ett inlägg i den akademiska diskussionen om hur funktionsnedsatta karaktärer gestaltas i litteraturen samt hur vi som läsare och forskare tolkar dem.

This Master’s Thesis aims to explore evaluative language directed at Chinese culture in an online context upon the appearance of COVID-19. To achieve this objective, this study was guided both theoretically and methodologically by the stance triangle (Du Bois 2007). The stance triangle acknowledges three stance acts—evaluation, positioning, and alignment—that co-occur in each stance. An additional objective of the present study was to gather all info obtained from the stance triangle in order to determine the discursive construction of Chinese culture. Thus, the concrete research questions were as follows: 1. How do Twitter users evaluate Chinese culture on Twitter and position themselves in relation to other Twitter users and Chinese culture? 2. How do interlocutors align with each other's utterances on Twitter? 3. How do interlocutors represent Chinese culture on Twitter at the beginning of the COVID-19 outbreak? As hypothesized at the early stages of this research, in addition to issues within the immediate realm of well-being or survival of people, the emergence of COVID-19 surfaced much fear and confusion online. To inspect the opinions of people regarding Chinese culture upon the appearance of COVID-19 online, Twitter was chosen as the platform of interest. The data consisted of a tweet posted on Bill Maher’s Twitter account, which contained a video clip from YouTube promoting an episode of the late-night tv-show as an addition to the text. Additionally, a total of 52 responses were also included in the study. The results of the present study show that, overall, stances on Twitter were versatile both in their content and intensity. In relation to the first research objective regarding evaluation and positioning, it was observed that even though the stances were versatile, the vast majority evaluated different entities of Chinese culture in a negative manner. In regard to the second research question, the Twitter users sought alignment by referring to statements made beforehand or by high-ranking officials or prestigious institutions. In terms of representation, this thesis argues that Chinese culture is presented as unsanitary, unethical, and as a future threat to the rest of the world.

This thesis examines an open public consultation, Debate on the future of Home Affairs policies, organized by the European Commission in 2013-2014. Moreover, it investigates perceived significance of the consultation, in which several interest organizations took part. Because of its institutional position, The Commission needs input and expertize from interest organizations for both input and output legitimacy aspirations. Moreover, it has developed a consultation regime as part of European Governance. Although prior research exists, relatively little is known about open online consultations. Utiliziing theories of representation and legitimacy, this thesis examines why do interest organizations participate in online consultation, and how and whether are they able to contribute to advance legitimacy in Commission’s decision making processes. To investigate the research problem, semi-structural interviews were conducted in Brussels during spring 2015. The range of respondents consists of a representative of the Commission, and senior officials coming from NGO’s, employers’ interest organizations and trade unions. The interviews are analysed with qualitative content analysis methods, in interaction with the theories of representation and legitimacy. The criteria to assess legitimacy is based on prior research, and consists of responsiveness, representativenes, inclusiveness, transparency, weight of the results and efficacy. Moreover, the analysis is reflected to prior research. Based on the interview data, open online consultation on the future of home affairs policies is perceived as a complementary consultation instument for both the Commission and interest organization. However, interest organizations highlight that although they don’t have high expections in making an impact in open online consultation, participating in them cannot be ignored. Results indicate that when forming a position to online consultation, organizations consult their members, but rarely receive a great deal of input from their members. Interest organizations’ links with their regular members are constant, but in terms of participating in online consultation, the process is Brussels-lead. Moreover, both the Commission and the consultation participants value the consultation culture. Understanding the role of non-electoral representation, and assessing their contribution to democracy or legitimacy is outlined as one of the key research fields in EU studies and this thesis has made a contribution in it. The thesis has also limitations regarding both the data and theoretical frameworks that are to be kept in mind. The interview data consists of individual individual perceptions of respondents and must be treated accordingly. Therefore, far reaching conclusions based on the results ought to be avoided.