Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Norden"

Sort by: Order: Results:

  • Red Norden - The Case of the Scandinavian Communist Federation 
    Hansen, Andreas (2019)
    This study is meant to tell the story of the Scandinavian Communist Federation and its threat to Moscow’s status within the Communist International. An organization of Nordic Communist Parties within the Communist International. The circumstances of its creation in 1924 coincide with the shift of politics within the Communist Party of the Soviet Union and the death of Lenin. The Scandinavian Communist Federation was not organized centrally by the Executive Committee of the Communist International (ECCI) but by the member parties themselves. Forcing the ECCI to change its statutes and creating together with the Balkan Communist Federation a precedent. The initial assessment by the ECCI is that these two federations serve two different purposes. While it was clear that the Balkan Communist Federation longed to create a Yugoslavian/Pan-Baltic superstate, such is not clear for the Scandinavian Communist Federation. The only intent which is clear is the wish to organize as a “Scandinavian Battlegroup” and coordinate one struggle together. The Scandinavian Communist Federation was met with skepticism by the national Communist Parties and was therefore not fully fledged supported by its members. Only the Norwegians seemed seriously committed. Also, on the side of the ECCI, there have been some considerations about an ever-increasing fragmentation of the Communist International, due to contradiction with national ambition by the Communist Party of the Soviet Union and its tighter grip on the ECCI. This paper examines the ideological Realpolitik of the Soviet state and its effect on the Scandinavian Communist Federation, but also the ideological feasibility of a Scandinavian nation-state.
  • The inspirational Nordic region? : —A Critical Discourse Analysis on the Nordic Council of Ministers’ strategic communication of the Nordic region as a place brand on their website The Nordics 
    Grünwald, Sofia (2023)
    This thesis explores the Nordic regional place brand and the place branding communication by the Nordic Council of Ministers (NCM). The aim of the research is to gain an understanding on how Nordic identity is constructed through the external branding communication of the NCM. The aim is also to identify which depictions of the Nordics are created through the branding and how the framework of Nordic exceptionalism is expressed. The research questions are Q1. How is Nordic regional identity constructed in the place branding communication by the Nordic Council of Ministers? Q2. What depictions of the Nordic region and Nordic regional identity does the place branding communication of the Nordic Council of Ministers create? Q3. How is the framework of Nordic exceptionalism conveyed through the branding communication of the Nordic Council of Ministers? The study is qualitative, and the research method used is Critical Discourse Analysis (CDA). The analysis is grounded in Norman Fairclough’s discourse theories as well as Wodak et al.’s theory on the discursive construction of national identity. The NCM’s branding website The Nordics (thenordics.com) is used as the research material for the analysis and the data sample consists of twenty articles from the so-called Traces-page on the website. The data sample was analysed in three steps following Fairclough’s analysis model. Wordings, we-against-them-constructions, and rhetorical tropes were analyzed in the first step. Intertextual relations and presuppositions were explored in the second stage. In the third stage the results from the first two stages were tied to the social context to explore underlying ideologies and hegemonic depictions of the Nordics as well as identify the discursive strategies used in the branding. The analysis results show that the NCM mainly used constructive and transformative macro-strategies to construct Nordic identity in their branding communication. The strategies are employed through comparisons between the Nordics and the rest of the world with word choices, we-against-them constructions, rhetorical tropes, and presuppositions. The results show a depiction of the Nordics as a united region with common features such as moral values. The Nordics is also described as an idyllic place and as an example and an inspiration for other parts of the world. The results of the analysis are in the result discussion tied to earlier research on Nordic place branding and the framework of Nordic exceptionalism. The conclusion was that the NCM through their strategic branding communication of the Nordics as a brand contribute to a simplified depiction of the Nordics as exceptional and superior in relation to other parts of the world. Alternative and more nuanced narratives about the Nordics and Nordic identity is therefore called for in the concluding discussion.
  • The inspirational Nordic region? : —A Critical Discourse Analysis on the Nordic Council of Ministers’ strategic communication of the Nordic region as a place brand on their website The Nordics 
    Grünwald, Sofia (2023)
    This thesis explores the Nordic regional place brand and the place branding communication by the Nordic Council of Ministers (NCM). The aim of the research is to gain an understanding on how Nordic identity is constructed through the external branding communication of the NCM. The aim is also to identify which depictions of the Nordics are created through the branding and how the framework of Nordic exceptionalism is expressed. The research questions are Q1. How is Nordic regional identity constructed in the place branding communication by the Nordic Council of Ministers? Q2. What depictions of the Nordic region and Nordic regional identity does the place branding communication of the Nordic Council of Ministers create? Q3. How is the framework of Nordic exceptionalism conveyed through the branding communication of the Nordic Council of Ministers? The study is qualitative, and the research method used is Critical Discourse Analysis (CDA). The analysis is grounded in Norman Fairclough’s discourse theories as well as Wodak et al.’s theory on the discursive construction of national identity. The NCM’s branding website The Nordics (thenordics.com) is used as the research material for the analysis and the data sample consists of twenty articles from the so-called Traces-page on the website. The data sample was analysed in three steps following Fairclough’s analysis model. Wordings, we-against-them-constructions, and rhetorical tropes were analyzed in the first step. Intertextual relations and presuppositions were explored in the second stage. In the third stage the results from the first two stages were tied to the social context to explore underlying ideologies and hegemonic depictions of the Nordics as well as identify the discursive strategies used in the branding. The analysis results show that the NCM mainly used constructive and transformative macro-strategies to construct Nordic identity in their branding communication. The strategies are employed through comparisons between the Nordics and the rest of the world with word choices, we-against-them constructions, rhetorical tropes, and presuppositions. The results show a depiction of the Nordics as a united region with common features such as moral values. The Nordics is also described as an idyllic place and as an example and an inspiration for other parts of the world. The results of the analysis are in the result discussion tied to earlier research on Nordic place branding and the framework of Nordic exceptionalism. The conclusion was that the NCM through their strategic branding communication of the Nordics as a brand contribute to a simplified depiction of the Nordics as exceptional and superior in relation to other parts of the world. Alternative and more nuanced narratives about the Nordics and Nordic identity is therefore called for in the concluding discussion.
  • Vi lever i världens lyckligaste land – Finland : Ett medieperspektiv på nyheten gällande de nordiska ländernas topplacering i World Happiness Report 
    Londen, Sonja (2023)
    ”Vill du vara glad - Testa på att flytta till Finland”. Det var en uppmaning i The New York Times år 2018 när Finland för första gången rankades som det lyckligaste landet i världen i World Happiness Report. Finland har sedan rankats sex år i rad som det lyckligaste landet i världen. De övriga nordiska länderna har under denna period placerat sig bland de tio bästa länderna. Norden som område har alltså uppnått en hög nivå av lycka och Finland nått den högsta. Föreliggande avhandling undersöker dagstidningarnas rubriker om lyckonyheten i sig men också innehållet i artiklarna. I avhandlingen ingår artiklar i en dagstidning från respektive nordiska land (med undantag för två från Finland) samt i en dagstidning från Storbritannien respektive USA för att få ett mera internationellt perspektiv. Den centrala problemställningen är på vilket sätt Finlands och de övriga Nordens lycka samt hur finländarnas egen upplevda lycka beskrivs i nyhetsrapporteringen. Avhandlingen tar avstamp med en beskrivning av begreppet lycka, eftersom avhandlingens huvudbegrepp är lycka. Paola m.fl. (2020) konstaterar att det finns olika uppfattningar om hur hög nivå av lycka en person kan uppnå och beskriver att lycka kan förstås på tre sätt, påtaglig lycka, affektiv lycka och fridfull lycka. I avhandlingen fokuseras främst på nyhetstexter publicerade år 2018 och 2023 och därmed undersöks även om nyhetsrapporteringen är annorlunda och har förändrats om man jämför rapporteringen mellan dessa år. Nyhetstexterna har publicerats på dagstidningarnas webbplatser och avhandlingen utgår från teorier om medielogik och nyhetstexterna har analyserats utgående från de bedömningsaspekterna som Maria Karidi (2018) har utvecklat. Detta eftersom metoden medielogikanalys är utvecklad för att studera nyhetstexter och för att studera förändringarna i sättet att publicera nyheter och förändringarna i hur nyheterna framställs, dvs, innehållet. Ur resultaten kan man dra slutsatsen att grunden för lyckan i Finland och i de övriga nordiska länderna är välfärdssystemet, tillit till andra människor och myndigheter, sociala nätverk och allt vad naturen kan erbjuda. Finländare har också av pressen intervjuats i syfte att försöka få en förklaring på vad det är som gör Finland till det lyckligaste landet i världen. Finländarna själva beskriver sin egen upplevda lycka med välmående, att ha ett jobb, kärlek, njuta av god dryck, familj, barn och barnbarn. I avhandlingen framkommer också att en avgörande förutsättning att kunna uppleva lycka är att medborgarna stödjer varandra. Att ständigt vara rankad som det lyckligaste landet i världen har också väckt känslor av oro och stress. Dessa mera negativa känslor uttrycks ironiskt nog av finländarna själva.
  • Vi lever i världens lyckligaste land – Finland : Ett medieperspektiv på nyheten gällande de nordiska ländernas topplacering i World Happiness Report 
    Londen, Sonja (2023)
    ”Vill du vara glad - Testa på att flytta till Finland”. Det var en uppmaning i The New York Times år 2018 när Finland för första gången rankades som det lyckligaste landet i världen i World Happiness Report. Finland har sedan rankats sex år i rad som det lyckligaste landet i världen. De övriga nordiska länderna har under denna period placerat sig bland de tio bästa länderna. Norden som område har alltså uppnått en hög nivå av lycka och Finland nått den högsta. Föreliggande avhandling undersöker dagstidningarnas rubriker om lyckonyheten i sig men också innehållet i artiklarna. I avhandlingen ingår artiklar i en dagstidning från respektive nordiska land (med undantag för två från Finland) samt i en dagstidning från Storbritannien respektive USA för att få ett mera internationellt perspektiv. Den centrala problemställningen är på vilket sätt Finlands och de övriga Nordens lycka samt hur finländarnas egen upplevda lycka beskrivs i nyhetsrapporteringen. Avhandlingen tar avstamp med en beskrivning av begreppet lycka, eftersom avhandlingens huvudbegrepp är lycka. Paola m.fl. (2020) konstaterar att det finns olika uppfattningar om hur hög nivå av lycka en person kan uppnå och beskriver att lycka kan förstås på tre sätt, påtaglig lycka, affektiv lycka och fridfull lycka. I avhandlingen fokuseras främst på nyhetstexter publicerade år 2018 och 2023 och därmed undersöks även om nyhetsrapporteringen är annorlunda och har förändrats om man jämför rapporteringen mellan dessa år. Nyhetstexterna har publicerats på dagstidningarnas webbplatser och avhandlingen utgår från teorier om medielogik och nyhetstexterna har analyserats utgående från de bedömningsaspekterna som Maria Karidi (2018) har utvecklat. Detta eftersom metoden medielogikanalys är utvecklad för att studera nyhetstexter och för att studera förändringarna i sättet att publicera nyheter och förändringarna i hur nyheterna framställs, dvs, innehållet. Ur resultaten kan man dra slutsatsen att grunden för lyckan i Finland och i de övriga nordiska länderna är välfärdssystemet, tillit till andra människor och myndigheter, sociala nätverk och allt vad naturen kan erbjuda. Finländare har också av pressen intervjuats i syfte att försöka få en förklaring på vad det är som gör Finland till det lyckligaste landet i världen. Finländarna själva beskriver sin egen upplevda lycka med välmående, att ha ett jobb, kärlek, njuta av god dryck, familj, barn och barnbarn. I avhandlingen framkommer också att en avgörande förutsättning att kunna uppleva lycka är att medborgarna stödjer varandra. Att ständigt vara rankad som det lyckligaste landet i världen har också väckt känslor av oro och stress. Dessa mera negativa känslor uttrycks ironiskt nog av finländarna själva.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO