Browsing by Subject "attityder"

Med avstamp i de snabba förändringarna i medielandskapet är det motiverat att undersöka hur studerande förhåller sig till nyheter. Tidigare forskning visar att ungdomar saknar rutiner i sin nyhetskonsumtion och att de inte skiljer mellan amatörproducerat och professionellt medieinnehåll. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan förhåller sig till nyheter, mot bakgrund av tidigare forskning kring ungdomars attityder till nyheter. En annan frågeställning som besvaras är vilken typ av nyhetsdefinition som aktualiseras bland de studerande och hur den placerar sig i förhållande till mediernas nyhetskriterier. Metoderna som tillämpades var både kvantitativa och kvalitativa. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Efter att innehållet analyserats genomfördes den kvalitativa delen av studien i form av fem strukturerade intervjuer. Det kvalitativa innehållet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att studerande vid Soc&kom har ett mer analyserande och reflekterande förhållningssätt nyheter än ungdomar. Informanterna i denna studie ansåg att nyheter är viktigt och prestigefullt, och de flesta kände att de borde konsumera mera nyheter. Även ungdomar upplever att nyheter är viktigt, åtminstone i teorin. Ungdomar saknar däremot rutin i sin nyhetskonsumtion, medan informanterna i denna studie konsumerade nyheter mer regelbundet. Jämfört med tidigare forskning visar resultaten i denna studie att universitetsstudier har en positiv effekt på nyhetskonsumtionen eftersom man blir mer källkritisk och medveten i sin nyhetskonsumtion. Den andra frågeställningen var hur journalistiken förhåller sig till nyheter jämfört med studenternas förhållningssätt. Det fanns inga märkvärdiga skillnader mellan de journalistiska nyhetskriterierna och de kännetecken som de intervjuade informanterna uppgav att får dem att vilja läsa en nyhet. Vissa nyhetskriterier upplevdes som viktigare än andra, till exempel betonade informanterna att de intresseras av nyheter som erbjuder delade värderingar och erfarenheter, är uppseendeväckande samt ligger nära i fråga om plats och kultur. Nyheter som parodierar, är ofullständiga, kontroversiella, eventuellt osanna eller handlar om kändisar verkade inte intressera de intervjuade informanterna.

Religion väcker nyhetsmediers intresse i en tid när stora konflikter knyts till religioner, när den religiösa mångfalden i samhället ökar och med den kontrasten mellan religiöst och sekulärt. Teorin om medialisering av religion utgår från nordiska kontexter, där banden till religionen försvagas, och hävdar att det är mediernas representationer av religioner som i dag ligger till grund för människors kunskap. Syftet med den här avhandlingen är därför att få kunskap om finlandssvenska journalisters attityder till nyhetsmediernas roll som källa till information om de två största världsreligionerna: kristendomen och islam. Det här uppnås genom att granska hur journalisterna förhåller sig till frågor om representation, ansvar och kunskapsbehov. Metoden som används är kvalitativ attitydforskning, vilken bygger på att människors attityder formas i sociala situationer och kan studeras genom deras ställningstaganden och argumentationer. Materialet består av intervjuer med åtta journalister från finlandssvenska nyhetsmedier. I intervjuerna ställdes informanterna inför 20 påståenden som rör religionerna och det redaktionella arbetet. Attityderna analyserades genom att granska och kategorisera informanternas ställningstaganden och motiveringar. En djupare analys av attitydernas objekt och subjekt gav vidare kunskap om informanternas syn på sitt eget arbete, ansvar och journalistens yrkesroll. Den huvudsakliga slutsatsen är att journalisterna omfattar tanken att nyhetsmedierna har en roll som källa till information om kristendom respektive islam. Den här rollen är ändå sekundär både till principer som karakteriserar journalistrollen och till de praktiska omständigheter som styr arbetet. Synen på nyhetsmediernas roll och porträttering av religionerna är också av distinkt olika karaktär. För kristendomens del är det icke-kontroversiellt att se nyhetskriterierna som den främsta faktorn som avgör dess plats och roll i nyheterna. När det gäller islam finns en annan nivå av känslighet och fokus på korrekthet, bildning och nyans i rapporteringen. Ett centralt drag i attityderna är spänningen mellan inställningen till porträtteringen av religionerna å ena sidan och nyhetsjournalistikens principer å andra sidan. Informanternas attityder uppvisar stora likheter med tidigare studier och det finns klara paralleller mellan attityderna och den dokumenterade bilden av nyhetsrapporteringen om religion. De attityder journalisterna i den här studien uttrycker ger stöd för tesen att medierna har en central roll i att definiera och rama in frågor om kristendom och islam i samhällsdiskussionen. Informanterna tillstår möjliga negativa konsekvenser av hur framför allt islam representeras i olika typer av media. Samtidigt fyller flertalet attityder en funktion av att förklara och rationalisera det redaktionella arbetet. Ur journalisternas synvinkel kan nyhetsmedierna inte beskyllas för att fokusera på negativa nyheter, eftersom yrkets ideologi och mediets logik säger att dessa har prioritet. Det här kan i sin tur antas påverka hur det egna arbetet utförs. Den sammanlagda bilden blir att attityderna till nyheterna som källa till information om kristendomen och islam, bland journalister i västerländska kontexter, i stor utsträckning gynnar status quo i nyhetsrapporteringen.

Samförstådd icke-monogami (SIM) är ett paraplybegrepp för de förhållanden där alla personer i relationen ger sitt samtycke till att parterna får ingå i romantiska och/eller sexuella förhållanden med andra individer. Till SIM-förhållanden för polyamori, swinging och öppna förhållanden. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för (1) hur samhället ser på samförstådda icke-monogama förhållanden, (2) hur det är som individ att vara i ett förhållande som grundar sig på samförstådd icke-monogami samt (3) ta reda på vad det är som påverkar inställningen till dessa förhållanden. Resultaten visar att det finns en hel del fördomar inom samhället gällande SIM-förhållanden samt personerna som ingår i dem. Dock visar nyare studier, utförda med unga deltagare, att attityderna kring SIM-förhållanden är relativt neutrala. En stor del av personer som ingår i SIM-förhållanden rapporterar att de upplevt diskriminering av omgivningen på grund av sin förhållandetyp. Trots att en del fördomar finns kring SIM-förhållanden, rapporterar individer i dessa förhållanden att deras upplevelse av dem skiljer sig på ett signifikant sätt från det en del av omgivningen tror. Personer i SIM-förhållanden upplever att de får ta del av unika fördelar som är en biprodukt av deras förhållandetyp. Hur individer förhåller sig till dessa alternativa romantiska förhållanden verkar påverkas av deras anknytningsstil, karaktärsdrag samt religionstillhörighet. Även kön och sexuell läggning är sådant som påverkar förhållningssättet till SIM-förhållanden. Forskningen tyder även på att den typ av SIM-förhållande personer väljer att ingå i kommer att påverka deras relationsnöjdhet.

Magisteravhandlingen tar avstamp i den tvåsidiga vetenskapliga diskurs som råder kring ungdomars attityder till demokratins organisering. Forskningsämnet och debatten i samhället är allt mera aktuellt, särskilt under de senaste decennierna men där forskningsinriktningen av specifikt den nya generationens ungdomar fortfarande är rätt tunn. Därför finns det skäl att lyfta fram situationen bland de yngre röstberättigade. Den indirekta demokratin som de flesta västerländska demokratier bygger på har legitimitetsutmaningar i samtiden och en del forskare menar att ungdomarna är en stor orsak till detta på grund av deras passiva valdeltagande. På samma gång försvarar andra forskare att den nya generationens ungdomar inte engagerar sig mindre för det utan att de deltar på övriga sätt i egenskap av direkt demokratiska handlingar. Den tidigare forskningen lyfter fram flera centrala bakgrundsfaktorer som denna undersökning ämnar ta del av, nämligen ålder, utbildning, medborgarkompetens, politiskt intresse, nöjdhet med demokratin, partiidentifikation, politiskt förtroende, politisk vänster-högerskala och kön. Syftet är därmed att försöka se närmare på dessa där ålder är av huvudsakligt intresse för att undersöka vilka attityder ungdomar har till demokratins organisering med fokus på Finland. Materialet som används speglar samtliga bakgrundsfaktorer genom att utgå från Finlands senaste riksdagsvalsundersökning från år 2019. Tillvägagångssättet utgår från en kvantitativ metodansats där tvärsnittsdesign tillämpas för att djupgående undersöka situationen och utföra sofistikerade statistiska kontroller. Analysverktygen som används är deskriptiva statistiska analyser, bivariat analys i form av korstabeller och logistisk regressionsanalys. Centrala resultat som framgår i analyserna är att finländare generellt är nöjda med den indirekta demokratin men som den yngre åldersgruppen ungdomar (18–28 år) föredrar i mindre utsträckning än den äldre (29–98 år) när det kommer till att ens röst kan påverka det politiska beslutsfattandet. Däremot visar det sig att åldersgruppen ungdomar i jämförelse med den äldre föredrar direkt demokrati som utgår från folkomröstning i mindre utsträckning. Dessa resultat baserar sig på studiens hypoteser och därmed får studiens första hypotes stöd medan den andra ej får stöd. Slutsatserna visar först och främst på att det finns variationer gällande attityder till demokratins organisering. Dessa insikter öppnar dels upp för att kontrollera för övriga teorier om demokratiska attityder och dels vidare undersöka andra former av direkt demokrati utöver folkomröstning. För fortsatt forskning finns det således motiv att överväga metodologiska val, särskilt vilka variabler och frågor som används eftersom de kan ge helt olika svar. En annan slutledning är att studerandet av nya generationers ungdomar och deras attityder fortsättningsvis kommer att vara relevant, av den orsaken att det berättar om demokratins organisering och vart samhället är på väg i framtiden, som är fundamentalt inom den statsvetenskapliga forskningstraditionen.

Syftet med avhandlingen är att genom litteraturgenomgång kartlägga vilka socialpsykologiska faktorer och grupprocesser kan förklara främlingsfientlighet. Forskning och aktuella rapporter tyder på att främlingsfientlighet är ett omfattande samhälleligt problem som utsätter speciellt nationella minoritetsgrupper för främlingsfientlig diskriminering. Angående den teoretiska bakgrunden av främlingsfientlighet finns det inte något entydigt svar, utan fenomenet förklaras i avhandlingen exempelvis från olika perspektiv både som otillräcklig kontakt med utgruppen, ett hot mot den sociala identiteten, ett materiellt hot och genom perspektivet av ny rasism. Några viktiga teorier som avhandlingen fokuserar på är teorin om social identitet, den realistiska gruppkonfliktteorin och forskning om utgruppshat och ingruppskärlek. Resultaten visar att främlingsfientlighet är ett mångfacetterat problem som har sin grund i socialpsykologiska faktorer som samverkar och förstärks genom grupprocesser. Centralt i främlingsfientlighet är attityder, gruppåverkan, kontexten av in- och utgrupp och hot mot ingruppen. Avhandlingen sammanställer en socialpsykologisk grund av existerande litteratur kring både bakomliggande orsaker och relevanta teorier för att klargöra för fenomenet främlingsfientlighet. Med denna avhandling som en riktgivande grund kunde fortsatta studier kunde bidra med att undersöka djupare i kontexten där främlingsfientlighet uppstår.