Browsing by Subject "daghem"

Ledarskap inom småbarnspedagogik har under det senaste årtiondet ändrat form och karaktär. Ledarskap är något som ständigt utformas i föränderlig värld. Syftet med studien är att undersöka vilka egenskaper som behövs och förväntningar personalen har på teamledaren inom småbarnspedagogik. Genom att ta reda på vilka egenskaper samt förväntningar personalen inom småbarnspedagogik har på teamledaren, kan potentiella svårigheter synliggöras. Vidare granskar jag hur pedagogerna ser på den nya läroplanen i den pedagogiska verksamheten. Mina forskningsfrågor är: Vilka egenskaper behöver en god ledare? Vad förväntar arbetsteamet av en god ledare? Läroplanens betydelse i verksamheten? Avhandlingen är en kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och teori analyseras med inspiration av fenomenografi. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer där fem pedagoger som arbetar på daghem intervjuades. Inspelningarna transkriberades och analyserades. Resultatet visar genom att ledaren inom småbarnspedagogik använder sig av pedagogisk handledning och bryr sig om personalens välmående förbättras arbetsgemenskapen. Vidare framkommer det i resultatet att team-medlemmarna värdesätter öppen dialog, tydlig kommunikation och interaktion i arbetsteamet så att samtliga är delaktiga i hela processen. Resultaten belyser att det behövs mer handledning i hur nya läroplanen skall tolkas och användas i verksamheten.

Syftet för denna magisteravhandling har varit att beskriva och förstå samarbetet mellan daghem och barnskydd ur daghemsföreståndares, specialbarnträdgårdslärares och barnskyddets socialarbetares synvinkel. I denna avhandling betraktas samarbete från ett systemteoretiskt perspektiv som ett utbyte inom och mellan olika system. Hur samarbete sker i praktiken kan beskrivas antingen som en följd av strukturer (samverkan) eller som ett uttryck för den individuella professionellas aktörskap (relationellt aktörskap och växelverkansexpertis). Materialet består av tre transkriberade gruppintervjuer (N=10) där varje grupp var sammansatt av professionella i samma yrkesroll dvs. en grupp med daghemsföreståndare, en med specialbarnträdgårdslärare och en med socialarbetare från barnskyddet. Materialet samlades in i en medelstor stad i Finland. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I magisteravhandlingen besvaras följande forskningsfrågor; 1) Hur beskriver daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare strukturerna för samarbetet mellan daghem och barnskydd? 2) Hur beskriver och upplever daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare sina roller i samarbetet mellan daghem och barnskydd? Det fanns tydliga riktlinjer för daghemmets inledande kontakttaganden till barnskyddet i form av t.ex. barnskyddsanmälningar. Strukturerna upplevdes dock bristfälliga framförallt vad gäller samarbetet i de fall då barnskyddsklientskapen redan är påbörjad. Ett fungerande samarbete kunde bibehållas med hjälp av t.ex. regelbundna nätverksmöten. Informanterna lyfte fram att en hel del står och faller på professionellas eget initiativ för samarbete i brist på klara riktlinjer. Att känna varandra sedan tidigare beskrevs som en stor fördel i samarbetet. Informanterna beskrev en gemensam vilja till att samarbeta som motverkas av faktorer såsom en stor arbetsbörda, personalutbyte, tystnadsplikt och en bristande kunskap om varandras roller. Daghemspersonalen beskrev en maktasymmetri gentemot barnskyddet som upplevdes som en ojämlikhet i rollerna. Barnskyddets socialarbetare upplevde att deras roll ibland innebar att möta en motsträvan från daghemspersonalens håll. Den professionellas aktörskap påverkar hennes roll i samarbetet då samarbetet till viss mån innebär att de hinder och svårigheter som nämns ovan bör övervinnas. Samarbete sågs som värdefullt då det möjliggör utbytandet av information, resurser och perspektiv vilka ansågs bidra till att familjerna blir förstådda och väl bemötta och stödet som erbjuds familjen blir verkningsfullare. I denna magisteravhandlings material framgår ett tydligt missnöje från daghemspersonalen över barnskyddets initiativ till samarbete. Ett viktigt fynd i intervjumaterialet med daghemspersonalen är erfarenheten av att verkningsfullheten av daghemmens stöd till familjerna med barnskyddsklientskap ingalunda är statiskt utan det påverkas av tillgången till information och graden av dialog med familjen och barnskyddet. Socialarbetaren har en möjlighet att för varje klientskap öppna upp en arena för dialog mellan familj, daghem och barnskydd. Materialet tyder på att det största hindret för detta är resursbrist.

The aim of this study is to assess the view of kindergarten teachers on children’s need for physical activity, how they perceive the connection between children’s physical activity and ability to concentrate, as well as the experience they have of this connection. In the theoretical part of the work, I discuss current views on children’s motor development, children’s need for physical activity, children’s cognitive development, and how the regulatory documents deal with physical activity. The qualitative study was carried out by interviewing three kindergarten teachers at three different kindergartens in Helsinki. The interviews were recorded and transcribed, and then analysed. The results indicate that kindergarten teachers perceive a connection between children’s physical activity and ability to concentrate, in agreement with prevailing theories. They realize the importance of physical activity for children’s health and development, and fulfil the official requirements for physical activity. They realize as well the importance of emphasizing the importance of physical activity for health to children as well as to parents and other personnel at kindergartens. With the reservation that only three kindergarten teachers were interviewed, the results of this study indicate that kindergarten teachers at kindergartens realize the importance of physical activity for the development of children, and that great emphasis is placed on satisfying children’s need for activity.

Tiivistelmä – Referat – Abstract This bachelor’s thesis addresses the health of children in day care center age by a study conducted on exercise recommendations for the target group at hand. A general worry and discussion has risen round the health and wellbeing of children in our community. The day care centers, as well as the parents both play a key role when aiming for a sustainable and healthy development. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate to what extent the goals and the new exercise recommendations are met and especially whether the recommended amount of pacey physical activities (1hour/day) for 3 to 6-year-old children are fulfilled at the day care centers as compared to the home. I have produced different research results all of which demonstrates that the worry about the health of children is legitimate and that a discussion around the theme is relevant. For gathering data, I have conducted three interviews with two nursery teachers and one social worker. I observed the environment and equipment at the day care centers in connection with the interviews. In addition to the interviews, I have gathered data from the parents of the children via a questionnaire addressing the children’s leisure time and physical activities. My study shows that there is a general, intentional effort on the promotion on the health of children from various parts. There is, however, a tendency arising showing that some children easily may be passivated in the ever so crucial age and stage of evolvement, which may negatively affect the child’s evolvement and health in the long run.

Background: A few Finnish municipalities have chosen to offer the option of a vegan diet at day-care if the parents request it. The food offered at day-care plays an important part in a child’s nutrition and should be guided by official recommendations. As little evidence exists for the adequacy of a vegan diet for children in day-care more studies on the subject is needed. The food provided by the day-care should cover 2/3 of the daily energy requirements and the quantity of saturated fat, salt and sucrose should be limited. Aim: The aim of this thesis is to compare and analyse the nutritional adequacy of vegan and omnivore meals offered by the municipality of Helsinki. Additionally, to describe the dietary sources of intakes from both meals. Data and methods: This thesis is part of the MIRA Helsinki study, conducted by the University of Helsinki. The objective of the project is to study the impact of a vegan diet on the nutritional status of children in day-care in Helsinki. The data for this thesis was collected through food diaries. The children range in age from one to six years and are divided into two groups based on meals eaten at day-care, vegan meals (n=9) and omnivore meals (n=16). All statistical analyses were done with the SPSS program (version 25). Results: In most cases the dietary intake followed official recommendations. Of concern is that salt intake was high in both groups. The two diets provided similar amounts of energy, carbohydrates and sucrose at day-care. However, protein (p<0,001), fat (p=0,008) and fibre (p<0,001) intakes were significantly more favourable when eating vegan meals. The group eating vegan meals also had a higher intake of monounsaturated and polyunsaturated fat (p=0,007; p<0,001) as well as linolenic acid (p<0,001) and α-linolenic acid (p<0,001) in comparison to the omnivore group. Further, the omnivore group had higher intakes of cholesterol (p<0,001) and saturated fat (p=0,007). There was no dietary intake of EPA and DHA in the vegan meals. Intakes of saturated fat and cholesterol outside the day-care were higher than at day-care. The vegan meal group had significantly higher intakes of folate (p<0,001), iron (p<0,001) and zinc (p=0,001) while lower intakes of iodine (p=0,006) and calcium (p=0,01), were noted in comparison to the omnivore group. Although the intake of vitamin C does not significantly differ between the groups, the intake at day-care is low in both groups (vegan meals 38 %, and omnivore 21 % of total intake). In the diet of the children eating vegan meals at day-care, fortified plant-based milk played a central role as a source of many nutrients. Conclusions: Because of the small sample size no general conclusions can be drawn from these results, but it seems the vegan meals have many positive characteristics compared to the omnivore meals. The results may give an insight to nutritional differences between a vegan and an omnivore diet of under school age children in Helsinki. A more plant-based diet would be a sustainable choice for the future, but supplementation is recommended to guarantee sufficient intakes of critical nutrients. More studies are needed on the long-term effects of a vegan diet on young children and the characteristics of a vegan diet in Finland.