Browsing by Subject "delaktighet"

Min magisteravhandling är en studie om en teaterproduktion av DuvTeatern. Studien fokuserar på jubileumsföreställningen I det stora landskapet – en sagolik familjekrönika, som haft sin urpremiär 26 oktober 2019 på Svenska Teatern. Syftet med den här studien är att beskriva hur man med hjälp av ledarskap kan tillgängliggöra teaterverksamhet för skådespelare med funktionsvariationer. Mina forskningsfrågor är: vilka faktorer är betydelsefulla för att främja tillgänglighet i en teaterproduktion? Hur syns strävan för tillgänglighet i DuvTeaterns arbetssätt under repetitioner och föreställningar? Hurdant ledarskap används i produktionen och vad innebär ledarskap i det här sammanhanget? För avhandlingen har jag använt etnografiska forskningsmetoder. Med hjälp av deltagande observationer, intervjuer och diskussioner med DuvTeaterns ledning har jag samlat in mitt material som jag sedan analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För analysen har jag specifikt letat efter olika arbetssätt som används av DuvTeatern för att göra teaterverksamhet tillgängligt. Jag har också lagt fokus på hur ledningen ser på sitt eget ledarskap och vilken betydelse ledarskapet har då det gäller tillgänglighet. Mina resultat har jag delat in i fem olika betydelsefulla arbetssätt. Jag har också samlat ihop ett sjätte kapitel om övriga arbetssätt. De här kategorierna är tid, grupparbete, samarbete, improvisation och kommunikation. De faktorer som gör ett teaterarbete tillgängligt i DuvTeatern, möjliggörs av ledarskapet i verksamheten. I DuvTeatern kan finns det olika typer av ledarskap. I min avhandling har jag valt att dela in ledarskapet i ledare i det konstnärliga arbetet och assistenter som leder det praktiska arbetet. Det krävs noggrann planering av både det praktiska och det konstnärliga arbetet för att göra teater tillgängligt. Min avhandling är en beskrivning om hur DuvTeatern arbetar för att göra teater tillgängligt. Det viktigaste med min forskning är bidraget till funktionshinderforskningen och en utökad kunskap om vad kan vara bra att tänka på då man leder en teatergrupp med funktionsvariationer.

Barns delaktighet och rätt att bli hörda i sådant som gäller dem själva har fått en större betydelse inom barnskyddsfrågor i Finland i och med att FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft. Finlands barnskyddslag som trädde i kraft den första januari år 2008 grundar sig till stor del på konventionen, och medförde bland annat ett starkare ställningstagande för barns och familjers rättsskydd och delaktighet. En av de för den reviderade barnskyddslagen nya tillvägagångssätten för att trygga barns bästa och delaktighet är förordnandet av en intressebevakare i vårdnadshavarens ställe. Syftet med denna avhandling är att närmare studera intressebevakningens utformning inom barnskyddet i Finland. Genom en systematisk litteraturöversikt av finländska studier strävar avhandlingen efter att kartlägga kunskapsläget kring intressebevakningen inom barnskyddet, och närmare söka svar på: vilken typ av forskning har gjorts, vem har undersökt, vad har man undersökt och inom vilka discipliner? Dessutom: vilka slutsatser kan man dra om intressebevakningens implementering utgående från detta? I denna avhandling utförs en systematisk litteraturöversikt av finländska studier, för att samla in relevant information om forskningsresultat, metoder och teorier som behandlar intressebevakning i barnskyddsärenden. Vid genomförandet av denna systematiska litteraturöversikt, blev det tydligt att intressebevakning inom barnskyddet inte är ett väl utforskat ämne i Finland. En för avhandlingen övergripande slutsats, är att intressebevakningens utformning inom barnskyddet i Finland är diffus. Lagstiftningen lägger en grund för en implementering som tolkas olika på olika håll i landet. Det bristfälliga kunskapsläget försvårar situationen, eftersom till och med den som är intresserad av verksamheten kan ha svårt för att hitta information. Intressebevakning som metod har haft positiva utfall gällande främjandet av barns bästa, delaktighet och rättigheter, både på ett nationellt och internationellt plan. Vad som behöver göras för att få verksamheten att bli mera etablerad i Finland, hur ett gott samarbete mellan barnskyddssocialarbetare och intressebevakare kan gynna barnet, samt vem som på bästa sätt kan utföra uppdraget som intressebevakare, utgör grunder för vidare forskning.

Den här magisteravhandlingen är en kvalitativ analys av barns- och barnfamiljers upplevelser av delaktighet inom funktionshinderservicen. Syftet med avhandlingen är att undersöka om barn med funktionsnedsättning och deras familjer är delaktiga i serviceplaneringsprocessen samt att synliggöra hur man kan göra barn och barnfamiljer mera delaktiga inom funktionshinderservicen. Forskningsfrågorna som jag söker svar på är; Hurudana möjligheter ges barn med funktionsnedsättning och deras familjer att delta i ärenden som rör dem själva? Vad kunde göras för att öka delaktigheten hos barn och barnfamiljer? De teoretiska perspektiven för avhandlingen är barns delaktighet och barnperspektiv. En förutsättning för barns delaktighet är att vuxna har förmåga att se barns perspektiv. Delaktighet och makt har ett samband; delaktighet är barnens och familjernas rätt att vara delaktig i ärenden som rör en själv. Det empiriska materialet består av enkätsvar insamlade av FDUV, en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Enkäterna har besvarats av 17 anhöriga till personer med en intellektuell funktionsnedsättning och av ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet bekräftar sådant som har kommit fram i tidigare forskning och har av mig kategoriserats enligt följande; Ta med barnen, bli tagen på allvar, individanpassade lösningar och de professionellas betydelse. Analysen visar att barnens delaktighet behöver förbättras inom funktionshinderservicen. Familjerna upplever en högre grad av delaktighet jämfört med enbart barnens delaktighet. Det finns utrymme att utveckla service och bemötande av hela familjen.

Delaktighet och självbestämmande är centrala punkter inom funktionshinderservicen. Ett fungerande samarbete mellan klienten, socialarbetaren och det mångprofessionella nätverket inom serviceprocessen är en förutsättning för att klienten ska kunna vara delaktig i ärenden som berör klienten själv. Den finländska välfärdsstatens olika hjälpapparater ska vara hjälpande och stödjande. Inom socialt arbete ska klientens självbestämmanderätt och den egna förmågan att fatta beslut stödjas i alla fall. Klienterna ska ha möjlighet att aktivt delta i både planering och förverkligande av den servicen som berör dem. Här är önskemål och åsikter angående utförandet viktigt för att delaktigheten ska vara så hög som möjligt. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att öka förståelsen i hur självbestämmande och delaktighet ser ut när det gäller funktionshinderservice i kontexten maktförhållanden. Denna kandidatavhandling kan bidra till ett kritiskt perspektiv till hur maktförhållanden möjligtvis kan påverka delaktighet och självbestämmande inom funktionshinderservicen. Avhandlingen utgår från en beskrivande litteraturöversikt. Som forskningsmaterial analyseras 10 artiklar i en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingens resultat visar att stödandet av självbestämmandet och delaktigheten behöver förstärkas ytterligare. Socialarbetarens position och tillgång till kunskap kan ses som en ojämn maktposition i jämförelse till klienten. De förändringsbehov som kom fram i materialet var inte så mycket fokuserad på relationen mellan socialarbetaren och klienten. Det som framgick av materialet var att förändringar behövs på organisationsnivå. Även mera omfattande samhälls- och välfärdspolitiska lösningar krävs för att ytterligare öka självbestämmandet och delaktigheten.

Långtidsarbetslöshet och marginalisering från arbetsmarknaden är problem i dagens Finland. Traditionell aktiveringspolitik har inte kunnat svara på problemet om långtidsarbetslöshet. Det behövs nya interventioner och nytt tänkesätt för att hitta lösningar till långtidsarbetslöshet. Därför har möjligheten till inkluderande social trygghet utretts i Finland. På basen av utredningar utförde Institutet för hälsa och välfärd ett pilotprojekt om inkluderande social trygghet i samarbete med kommuner och social- och hälsovårdsministeriet. Fem olika kommuner deltog i pilotprojektet under åren 2018–2019. Pilotprojektet riktades till vuxensocialarbetet i kommunerna. Syftet med pilotprojektet var att skapa en ny helhet av tjänster inom vuxensocialarbete, där sociala arbetet ges fler verktyg att hjälpa långtidsarbetslösa. Syftet med min avhandling är att undersöka vad inkluderande social trygghet går ut på i pilotkommunerna. Jag är också intresserad över hur man ser på delaktighet i pilotkommunerna och hurdant sektoröverskridande samarbete som krävs för att kunna hjälpa klienterna. Mina forskningsfrågor lyder: 1. Vad betyder inkluderande social trygghet och vad går den ut på i pilotkommunerna? 2. Hur ser man på delaktighet i pilotkommunerna? 3. Hurdant samarbete behövs det för att förverkliga inkluderande social trygghet? Materialet består av fem stycken temaintervjuer med socialarbetare, en från varje kommun. Materialet är analyserat med teoribunden innehållsanalys där tidigare forskning fungerar som stöd för analysen. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Derek Layders forskningskarta och delaktighet. Sammanfattningsvis handlade inkluderande social trygghet om intensivt socialt arbete och en mer holistisk infallsvinkel i klientens situation. Det handlade också om skräddarsydda tjänster som utgick från klienternas individuella servicebehov. Synen på delaktighet var bred och klientens delaktighet var stark i sin egen serviceprocess. Samarbete gjordes med flera olika aktörer. Vuxensocialarbetets roll i samarbetet var ofta koordinerande, eftersom vuxensocialarbete ofta hade bäst information om klientens helhetssituation.

Syftet med denna pro-gradu avhandling är att lyfta fram barnens egna perspektiv på skiftesdagvård och skiftesdaghemmet som miljö. Forskningens syfte är tvådelat. Dels undersöks barnens upplevelse av vardagen i ett skiftesdaghem. Dels undersöks barnens upplevelse av delaktighet i vardagen på skiftesdaghemmet. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur upplever barnen vardagen i skiftesdagvård? Hur förverkligas idéen om barnens delaktighet i skiftesdagvårdens vardag? Det etnografiska materialet består av 15 st. intervjuer med barn i åldern 3–5 år, observationer som utfördes under fyra dagar i skiftesdaghemmets vardag, samt en kompletterande intervju med daghemmets föreståndare. Forskningen utgår från ett modernt barndomsperspektiv. Vidare har begreppen delaktighet och aktörskap en central betydelse. Detta innebär att barnen betraktas som aktiva och kompetenta sociala aktörer, med förutsättningar att vara delaktiga i utformandet av sin vardag i skiftesdagvård. Resultaten presenteras i två delar. Den första delen fokuserar på vardagen i skiftesdagvård medan den andra behandlar delaktighet i skiftesdagvård. Resultaten visar att det i skiftesdagvård finns mer tid för lek och fri aktivitet än i ”vanlig” dagvård. Kvällarna är lugna och avslappnade. Skiftesdaghemmets hemtrevliga stämning och trygga miljö lyfts fram. Kvällstid har personalen tid att leka med barnen och kan vara närvarande på ett annat sätt än under dagen. Nätter på daghemmet beskrivs som spännande men jobbiga p.g.a. mycket oljud. Kompisrelationer och trygga relationer till de vuxna på daghemmet är viktiga komponenter i vardagen. Kompisrelationerna kan enligt resultaten antas utvecklas på ett positivt sätt i och med att man i skiftesdagvård leker också med sådana man inte ännu lärt känna så bra, samt i mer blandade åldersgrupper. Däremot kan det väcka starka känslor om inte ens kompisar är på plats i daghemmet samtidigt som man själv. Resultaten påvisar även ett samband mellan den fysiska omgivningen och barnens upplevda grupptillhörighet. Delaktigheten i skiftesdagvård kan enligt resultaten delas in i social respektive politisk delaktighet. Den sociala delaktigheten kan handla om att vara delaktig i den dagliga verksamheten, konkret deltagande i aktiviteter, samt om relationer och grupptillhörighet. Den politiska delaktigheten handlar dels om att påverka i personliga ärenden och dels om att påverka på ett bredare plan. Enligt resultaten kan denna påverkan ta sig uttryck som förhandlingar, att komma med förslag, valfrihet samt att bli hörd. Enligt resultaten kan barnen inte påverka så mycket i ärenden som gäller hela den egna gruppen. Däremot kan de påverka mycket i personliga ärenden. Enligt resultaten är det också vanligt att barnen får vara med i beslutsfattandet i ärenden som gäller hela daghemmet. Kvällstid är det lättare för barnen att påverka både i personliga ärenden och i ärenden som gäller hela gruppen. Både den sociala och den politiska delaktigheten ökar på kvällar och veckoslut. Slutligen betonas i resultaten delaktighetens känslonivå. En del barn upplever att de vuxna bestämmer allting på daghemmet medan andra upplever att det till allra största delen är barnen som bestämmer.

Bakgrunden till avhandlingen är det nordiska projektet NABO, som är en nordisk jämförelse om ungas upplevelser av delaktighet och inklusion. Syftet med denna avhandling är att bidra till att öka kunskapen om de ungas delaktighet genom att anlägga ett multidimensionellt perspektiv på fenomenet och att granska detta utifrån de ungas egna tankar och erfarenheter om de egna möjligheterna och förutsättningarna till delaktighet. Det empiriska materialet är insamlat i samarbete med det nordiska projektet NABO. Materialet består av sex fokusgruppintervjuer med sammanlagt 26 informanter i åldern 18–29 år. De unga som deltagit i intervjuerna har valts ut enligt kriterier som fastställts av NABO-projektet. Materialet i denna avhandling avgränsas till unga i huvudstadsregionen. I intervjuerna användes en färdig intervjuguide som utvecklats specifikt för projektet. Avhandlingen utgår ifrån ett socialpolitiskt delaktighetsbegrepp med fokus på Martha Nussbaums teori om mänskliga förmågor. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som hjälp i kategoriseringen av det empiriska materialet används tre dimensioner av delaktighet: social-, offentlig-, och individuell delaktighet. Studien visar att de unga har en mångsidig syn på begreppet delaktighet. I analysen framgår att de unga relaterar social delaktighet till tillgången av sociala nätverk, behovet av samhörighet och gemenskap samt upplevelsen av stöd och resurser i form av vänner, familj och olika typer av tjänster och service. Analysen visar att de unga relaterar offentlig delaktighet till de påverkningsmöjligheter man som enskild individ har men också de möjligheter man har att påverka tillsammans med andra individer. Det handlar även om de faktorer de unga anser vara viktiga att påverka samt de påverkningsmöjligheter samhället ger unga. Individuell delaktighet utifrån det empiriska materialet handlar om möjligheten att ta egna beslut. Det handlar även om huruvida man upplever sig ha lika förutsättningar och möjligheter som andra unga som befinner sig i samma situation. Hit relateras även ungas upplevelser av orättvis behandling. Sammanfattningsvis har de unga i denna avhandling en positiv syn på de egna möjligheterna, förutsättningarna och villkoren till delaktighet. De unga tar i likhet med teorin om mänskliga förmågor fasta på ett flertal yttre och inre faktorer som påverkar den egna förmågan både positivt och negativt och som vidare kan öka och begränsa möjligheten till ett helhetsmässigt och fungerande liv och därmed påverka möjligheten till delaktighet.

Denna magisteravhandling presenterar resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att undersöka hur placerade barns rättighet till delaktighet i det egna ärendet förverkligas i praktiken. Studien har två frågeställningar som lyder: 1. Hur beskriver socialarbetare placerade barns och ungas delaktighet? och 2. Hur tillgodoser socialarbetare delaktighet i placerade barns och ungas vardag och konkret med vilka metoder?. Undersökningen är grundläggande då det till stor del saknas undersökning om hur placerade barns delaktighet förverkligas i praktiken Delaktighet under placeringen har stor inverkan för barnets rätt att bli hörd, få tillgång till information och barnets yttrandefrihet (Nordenfors, 2015, 17–19). I denna avhandling har tonvikten lagts på socialarbetarnas perspektiv och hur de resonerar kring delaktighet och beskriver hur det förverkligas i den vardagliga praktiken. Sju (7) intervjuer genomfördes med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet och som har erfarenheter av placering av barn och unga. Intervjuerna ägde rum per videosamtalsforumet Microsoft Teams. Principerna för en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket betyder att analysenheterna ur det insamlade materialet styrs av teorier och tidigare forskning. Som teoretisk referensram fungerar den socialkonstruktionistiska kunskapssynen. Centrala begrepp i den här studien är barns delaktighet och aktörskap. I materialet utmärktes fyra huvudkategorier: 1) Barns delaktighet, 2) Metoder socialarbetare använder för att delaktiggöra placerade barn, 3) Premisser för placerade barns delaktighet och 4) Befrämjande av placerade barns delaktighet. Under huvudkategorin Barns delaktighet utmärktes följande underkategorier: 1) Delaktighet i vardagen och 2) Socialarbetaren ansvarar över delaktigheten. Under huvudkategorin Premisser för placerade barns delaktighet utmärktes följande underkategorier: 1) Relationens betydelse för delaktigheten, 2) Barnets ålders inverkan på delaktigheten och 3) Faktorer som försvårar delaktiggörandet av placerade barn. I resultaten framkommer det att placerade barns delaktighet är väldigt komplext och svårt att definiera. Vad placerade barns delaktighet betyder för de socialarbetare som deltagit i den här studien är kontinuitet, samarbete, hörande av barnet och delaktigheten i vardagen. Socialarbetarna upplever att det är svårt att konstatera om barn blir delaktiga i sina egna ärenden, men socialarbetarna upplever att barnen alltid har möjlighet till att vara delaktiga och att förutsättningarna för att kunna göra barnet delaktigt är mycket bättre i dag än tidigare. Utmärkande faktorer som påverkar möjliggörandet av delaktighet är relationen mellan socialarbetaren och barnet och åldern på barnet.

Fakultet: Pedagogiska fakulteten Översatt titel: The impact of extracurricular activities on student well-being Översatt undertitel: Focusing on the American School system Ämne: Pedagogik Datum: December 2021 Nyckelord: Klubbverksamhet, elevvälbefinnande, delaktighet, skolklimat, elevstöd Keywords: Extracurricular activities, student well-being, belongingness, school climate, student support Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (examensarbeten)