Browsing by Subject "diskursanalys"

The tasks of this research are to identify different types of loneliness among academic students, clarify what kind of meaning loneliness is given in the students life and what kind of interpretation repertoires the student is using when talking about loneliness. In the study was identified social loneliness, emotional loneliness, fenomenological loneliness, normative loneliness, existential loneliness and physical loneliness. Typestories were constructed on the basis of Gergen and Gergens (1988) categorization of development of the plot of the story in regressive, progressive and stable plots. Students used following interpretation repertoires talk about fighting, talk about being a looser, talk about isolating herself and talk about being separated. The data consists of online discussions of loneliness on Nyytis website. Recommended measures are to improve affinity/fellowship among students and to develop activity which could prevent loneliness

Medietexter kan bidra till att föra vidare skadliga eller förtryckande automatiserade normer, inte minst gäl- lande kön och genus. Att synliggöra de här normerna är ett första steg i att försöka åtgärda deras reprodukt- ion i medietexter. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utveckla en eklektisk, kritisk analysmetod för studier av diskursiv genuskonstruktion i personporträtt. Idén till metoden föddes då jag insåg att det finns begränsade mängder forskning om konstruktion av manligt genus i damtidningar och hur det manliga påver- kar det kvinnligt genus som förmedlas i tidningarna. I avhandlingen utvecklar jag en metod som ett redskap för att granska implicita könsnormer i finska damtidningar. För att utveckla metoden undersöker jag vilka teoretiska och metodologiska perspektiv som kan kombineras för att synliggöra genusnormer som styr den diskursiva konstruktionen av genus i personporträtt. Avhand- lingen behandlar de ontologiska problem som uppstår i kombinationen av teoretiska beståndsdelar med olika ontologiska utgångspunkter. I avhandlingen utformar jag en uttryckligen kritisk, feministisk och eklektisk ana- lysmetod med grunder i socialkonstruktivismen, som kombinerar Judith Butlers teori om gender performance med delar av den kritiska diskursanalysen som den har utformats av Norman Fairclough. Tidigare forskning kring genus och personporträtt används för att identifiera de teman som är bärande i konstruktion av genus. Avhandlingen är till stor del teoretisk, men metoden prövas också i en pilotanalys för att avgöra om den kan appliceras som redskap för att granska genuskonstruktion i personporträtt. Metoden granskar porträtten som en andrahandsperformans förmedlad genom ett urval av diskursiva nivåer i en könad kontext. Pilotanalysens resultat tyder på att metoden kan användas för att avslöja hur genus konstrueras, även om resultatet på grund av sampelstorleken kan anses begränsat. Analysen avslöjar starka automatiserade nor- mer för hur män presenteras i en heteronormativ könsdikotomi. Manlighet kopplas starkt till en så kallad offentlig sfär, till arbete och homosociala sammanhang som områden för manligt självförverkligande. Men resultaten tyder också på konflikter i normerna och en mansbild i förändring. Därför ges också exempel på vi- dare studier där analysmetoden kan användas för att ge mer utförliga svar om genuskonstruktion i person- porträtt och den möjliga konflikt och förändring mansbilden, och i förlängningen kvinnobilden, i damtidning- arna genomgår.

I min pro gradu-avhandling undersöker jag hur media bidrar till att konstruera bilden av invandring till Finland. Mitt material består av tre nationella tidningar, varav Helsingin Sanomat och Huvudstadsbladet representerar dagstidningar och Iltalehti kvällspressen. Bakgrunden för undersökningen är en tre månaders period under vintern 2008-2009, då invandring låg högt på den politiska agendan. Under denna period skärptes den politiska retoriken mot invandring. Detta tillskrivs främst sannfinländarnas valframgång i kommunalvalet hösten 2008. Materialet består av s.k. hårda nyheter om invandring från tidningarnas inrikessidor samt åsiktsjournalistik i form av ledare och kolumner. Tidigare forskning i medierapportering om invandring och den finländska politiska debatten om invandring utgör den teoretiska bakgrunden för avhandlingen. Långvariga kartläggningsprojekt av medierapporteringen om invandring har utförts av Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, gällande finlandssvenska tidningar (se Haavisto 2007) och av Journalismin tutkimuskeskus, gällande finskspråkiga tidningar (se Raittila & Vehmas 2005). Dessa utgör bakgrundskunskap som jag bygger vidare på. Andra viktiga källor är Kaarina Horstis (2005) avhandling, som handlar om medierapporteringen om asylsökande och mångkulturalism och Outi Lepolas (2008) avhandling gällande riksdagsdebatter om invandring och mångkulturalism på 1990-talet. I analysen använder jag kritisk diskursanalys, men tar inslag ur ramanalys och retorikanalys. Ett centralt begrepp i min avhandling är nyhetsgenre och jag undersöker hur nyhetens konventioner påverkar sättet på vilket frågor om invandring presenteras. Media bygger upp olika tolkningar av den sociala verkligheten genom att beskriva berättelser. Jag analyserar rapporteringen av den politiska debatten ur detta perspektiv och ser på vilka talarpositioner ges åt de olika politiska aktörerna i debatten. I rapporteringen om invandrargruppers ankomst till Finland var en krisinramning dominerande. Genom negativa metaforer konstrueras invandring som ett hot mot det finska samhället. Frågan om asylsökande, framom andra invandrargrupper, får mycket utrymme i tidningarna och bidrar till att rama in diskussionen om invandring i stort. I rapporteringen om den politiska debatten från perioden förekommer tillspetsad retorik mot invandring också från politiker ur de stora partierna. Genom denna retorik konstruerar man invandring som ett hot. Denna retorik tillhör den invandrarkritiska diskursen. Andra diskurser genom vilka man behandlar invandring i materialet är den arbetsrelaterade diskursen och den mångkulturella diskursen. Argument som stödjer sig mot dessa diskurser är dock mycket färre och hamnar i skymundan av den invandrarkritiska diskursen.

Hälso- och sjukvård är något som berör alla i samhället och är därmed ett återkommande tema inom politiken. Sjukskötaryrket har en genuspräglad historia och många anser att yrket inte får det erkännande som det skulle vara värt. Arbete inom mentalsjukvården är speciellt stigmatiserat. Syftet med den här pro gradu avhandlingen är att undersöka hur kvinnliga sjukskötare inom mentalsjukvården konstruerar sitt arbete och sin identitet genom subjektpositionering. I denna diskursanalytiska fallstudie analyseras semistrukturerade intervjuer med kvinnliga sjukskötare som arbetar inom mentalsjukvården i Finland. I analysen identifierades tre dominerande diskurser om sjukskötararbetet: sjukskötararbetet som tilltalande, sjukskötararbetet som tungt samt sjukskötararbetet som ett arbete i ständig förändring. De intervjuade sjukskötarna konstruerade varierande subjektpositioner i förhållande till de dominerande diskurserna. Subjektpositionen som gruppmedlem i sjukskötarnas arbetsgrupp var speciellt påtagbar och konstruerades i förhållande till två av de tre identifierade diskurserna. Framtida forskning kunde undersöka förhållandet mellan konstruktionen av arbetsgruppen och sjukskötares subjektpositionering.

Den här kandidatavhandlingen är en kritisk diskursanalys av Svenska Yles rapportering om finländska kvinnor i IS-lägret i al-Hol i Syrien. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hur Svenska Yle kan ha bidragit till debatten om de så kallade "IS-kvinnorna" i Svenskfinland och se om rapporteringen följt ett visst mönster. Avhandlingen svarar på den övergripande forskningsfrågan: Hur omtalas de finländska kvinnorna i IS-lägret i al Hol i Svenska Yles rapportering? I uppsatsen analyseras hur kvinnorna beskrivs, deras omtal och vem som hörs i rapporteringen. I den här undersökningen analyseras tre artiklar publicerade på svenska.yle.fi mellan datumen 6 mars 2019 och 23 augusti 2019. Som sökord på svenska.yle.fi har jag använt al-Hol, IS-kvinnor, IS och islamisk. De valda artiklarna har varierande rubriker och olika skribenter, för att analysen ska behandla så varierande texter som möjligt. Huvudfokus i analysen ligger på rubricering, text och eventuella visuella data som kompletterar artikeln. Det har inte forskats mycket om kvinnor och terrorism. De utgör uppskattningsvis 20–30 procent av terrorister i terroristgrupper. Det förekommer ofta könsdiskriminering (eng. gender bias) då medier rapporterar om kvinnliga terrorister. Den här könsdiskrimineringen liknar de inramningar som medier ofta använder då de rapporterar om kvinnliga politiker. Hur världen ser terrorister varierar. Många har en bild av terrorister som psykiskt sjuka individer, men faktum är att merparten terrorister är helt rationella. Vi skapar en bild av de här psykiskt sjuka individerna eftersom det är svårt för oss att förstå eller rättfärdiga de våldsdåd de utför. Medier följer ofta samma diskurs. Men Svenska Yles rapportering om de kvinnliga finländarna i al-Hol bryter mot mönstret. Svenska Yles rapportering om finländarna i lägret i al-Hol i Syrien förändras under den period som artiklarna omfattar. I början omtalas kvinnorna som mammor, fruar och familjemedlemmar. Några månader senare står det skrivet om kvinnor, säkerhetshot och personer med terroristkopplingar. Inramningarna följer samma mönster som ordvalen. I början av nyhetsrapporteringen grupperas kvinnor och barn ihop som en enda kollektiv grupp. Den passiva gruppen kvinnor och barn utvecklas sedan till kvinnor (aktiva aktörer) som radikaliserar barn (offren, de passiva) och utsätter dem för hemskheter. Fastän kvinnorna utvecklas till att agera antagonister i nyhetsrapporteringen kallas de inte terrorister rakt ut. Det antyds i citat och mellan raderna, men det omnämns inte. Kvinnorna i de analyserade artiklarna omtalas allt mindre mänskligt ju längre tiden går och rapporteringen rör sig längre ifrån läsaren. Man kan anta att läsaren får allt svårare att känna sympati för kvinnorna i lägret och mera empati för barnen.

Syftet med forskningen är att skapa kunskap om vilka diskurser gällande fenomenet ungdomsgäng framkommer i HBL? Hufvudstadsbladet (HBL) representerar en liberal syn på etnicitet, invandrarbakgrund och kulturella faktorer som är starkt kopplat till mediadiskussioner om ungdomsgäng, vilket gör HBL:s diskussioner intressanta. I sökandet efter svar på min forskningsfråga riktar jag min uppmärksamhet på hur aktörerna i artiklarna uttalat sig för fenomenet och hur artiklarna hanterar ungdomsgäng utifrån olika diskussionssätt Avhandlingens material består av artiklar från Hufvudstadsbladet under åren 2019–2023. Analysen genomfördes med hjälp diskursanalys. Forskningens teoretiska referensram är socialkonstruktionism. Socialkonstruktionismen utgår från att våra upplevelser av omgivningen är socialt konstruerade. Inom samhällsvetenskapen uppfattas samhället som något som består av konstruktioner. I analysprocessen av materialet fann jag tre dominerande diskurser vilka är: identitetsdiskursen, diskursen om socialt utsatta områden och diskursen om samhällets ansvar. Resultaten visade att ungdomar som tillhör minoritetsgrupper har fler riskfaktorer bakom sig än andra, såsom arbetslöshet, låg inkomst och diskriminering. Bristen på identitetsutveckling, sökandet efter känsla av tillhörighet, känsla av makt och marginalisering är några av de faktorerna som anses vara bakomliggande orsaker till ungdomsgängens bildning. Forskningen är relevant eftersom gängkriminaliteten kommer upp i den finska samhällsdebatten som ett oroväckande fenomen. Även brotten har blivit mer allvarligare bland minderåriga. Ungdomsbrottslighet har varit och är även idag ett uppmärksammat ämne i vårt samhälle, vilket framkommer i HBL:s artiklar. De som fick sina röster hörda i nyhetsartiklarna var bland annat polisen, ungdomsarbetare, frivilligorganisationers arbetare och politiker. Artiklarna lyfte fram problematiseringen gällande samhällets ansvar och beskrev brister i uppfostran och samhällets insatser. Den kriminella identiteten är idag mycket viktigare för unga än tidigare. De unga siktar på någon form av gangsterism med hjälp av kläder, språkanvändning och handlingar. I ett flertal nyhetsartiklar framgår det att rapmusiken och sociala median har ett stort inflytande på de unga, vilket även har en stark koppling till ungdomsgäng. I den offentliga debatten konstrueras invandrare och pojkar som brottslingar. Pojkar gör enligt statistik oftare brott, vilket även mina forskningsresultat visade. Det råder en tydlig samhällsnorm i vårt samhälle, där pojkar är ”bråkiga”.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka problem som konstrueras i plenumdebatter om föräldraledighetsreformen, det vill säga vilka är de problem som man vill åtgärda med föräldraledighetsreformen. I avhandlingen granskas även konstruerandet av könat föräldraskap och jämställdhet i problemrepresentationerna och vilka konsekvenser problemrepresentationerna i fråga kan få. Avhandlingen utgår från problematiken kring den bristande jämställdheten i det finska föräldraledighetssystemet. I många tidigare föräldraledighetsreformer har man försökt öka jämställdheten utan större framgång. Denna avhandling granskar därför den senaste föräldraledighetsreformen som trädde i kraft augusti 2022 och vars huvudsakliga syfte var att öka jämställdheten. Materialet analyseras utgående från Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Forskningsfrågorna och analysen bygger på Bacchis teori samt tidigare forskning i jämställdhet och föräldraledighet, som bland annat visar att jämställdhetsbegreppets vaghet och starka maskulina och feminina ideal har utgjort hinder för att uppnå jämställdhet. Metoden som används för att både besvara och formulera forskningsfrågorna är ett diskursanalytiskt angreppssätt med fokus på konstruerandet av problemrepresentationer. Materialet som undersöks består av tre plenumdebatter om föräldraledighetsreformen. De två mest framträdande problemrepresentationerna som identifierades var pappornas låga uttag och förmynderi, vilka står i konflikt med varandra. Problemrepresentationen om pappornas låga uttag utgår från att staten bär ansvar för att öka jämställdheten, medan problemrepresentationen om förmynderi utgår från att staten inte får styra medborgarna. Övriga problemrepresentationer som identifierades var problemrepresentationen om nativitet, ojämställdhet i arbetslivet och ojämlikhet familjer emellan. Resultatet visar att det finns en variation mellan problemrepresentationerna i konstruerandet av både könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet. Denna avhandling avser bidra till ökad förståelse av konstruerandet av problemrepresentationer, könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet i politiska debatter i Finland. Avhandlingen avser också bidra till statsvetenskaplig feministisk forskning och forskning om jämställdhet och föräldraledighet i Finland.

Att diskursivt granska hur vårdare inom den institutionella äldreomsorgen konstruerar sitt arbete och i relation till det sin yrkesidentitet, har varit av intresse att studera av många olika anledningar. Vårdyrket står inför stora förändringar och det har således varit relevant att fråga sig hur vårdarna som arbetar inom social- och hälsovården konstruerar sig själva och finner sig själva i ett klimat som ständigt förändras. Identitet, identitetskonstruktionen samt hur identitetskonstruktionen sker inom organisationen, har varit av stort intresse inom den socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska forskningen. Tidigare forskning har visat att individen själv och organisationen som individen arbetar inom, på olika sätt deltar i identitetskonstruktionen, samt att det diskursiva landskapet inom organisationen medför olika konsekvenser för på vilket sätt individen konstruerar sig själv utifrån ett yrkesperspektiv. Genom att förstå identitet kan relationen mellan jaget, arbetet och organisationen förstås. Avhandlingen har gjorts som en del av projektet Främjande av social och mänsklig hållbarhet i institutionellt boende, som leds av Helsingfors universitet och gjorts i samarbete med Hanken Svenska handelshögskolan. Materialet för denna avhandling bestod av 18 stycken semi-strukturerade intervjuer, och metodansatsen som tillämpades vid analys var den foucaudianska diskursanalysen, vars intresse främst ligger på att belysa maktstrukturer och problematisera kunskap som tas för givet. Resultaten visade att vårdare som arbetar inom den institutionella äldreomsorgen konstruerade sitt arbete och i relation till det sin yrkesidentitet, på många olika sätt. Vårdarna tillskrev sitt arbete många olika betydelser, både positiva och negativa, och dessa betydelser analyserades genomgående. Resultaten visade även att vårdarna genom subjektspositionering konstruerade sin yrkesidentitet på många olika sätt, vilket medförde olika konsekvenser för vårdaren och hur vårdaren såg på sig själv ur ett yrkesperspektiv. Avhandlingen avslutades med en diskussion beträffade avhandlingens styrkor, svagheter och kontribution till forskningsområdet.