Browsing by Subject "genus"

Syftet med denna studie är att få en klarare bild hurdana sånger olika sångböcker innehåller, speciellt med tanke på genus och könsstereotyper: innehåller sångerna stereotyper och ifall de innehåller, hurdana och på vilket sätt framträder de? Syftet är också att ta reda på om det skett en förändring i stereotyper över tid. Studien är en kvalitativ analys med hermeneutisk ansats. Materialet består av fyra olika sångböcker från Finland och Sverige, alla publicerade mellan 1995 och 2016. Studiens resultat visar på att det skett en förändring över tid när man granskar böckerna ur ett genusperspektiv men alla sångböckerna innehåller stereotyper. Överlag finns det ändå överraskande lite könsstereotyper jämfört med antalet sånger per bok

Tämä pro-gradu tutkielma selvittää uudehkon sukupuolineutraalin pronominin hen kirjallista käyttöä ruotsin kielessä Suomessa. Selvitys on tehty pääasiassa analysoimalla pronominin hen esiintymistä Hufvudstadsbladet-lehdessä sekä etsimällä ja arvioimalla sanan yleisyyttä ja käyttöä muista lähteistä. Selvitys sisältää katsauksen siitä, käytetäänkö muita sukupuolineut-raaleja ilmaisuja yhä sellaisissa tapauksissa, joissa muun pronominiviittauksen voisi korvata pronominilla hen. Taustaosuudessa kuvaillaan hen-pronominin syntyhistoriaa ja käyttöönottoa. Osuudessa tut-kitaan niitä olemassa olevia tieteellisiä tutkimuksia ja selvityksiä, joita voidaan käyttää pro-nominin yleisyyden, käytettävyyden ja levinneisyyden arviointiin. Tuloksia yhteensovitetaan muista lähteistä löytyvään informaatioon ja tätä kaikkea käytetään hyväksi kvantitatiivisessa ja kvalitatiivisessa hen-pronominin käytön sekä sen vaihtoehtoisen käytön analyysissa. Analyysi vuodelta 2019 pohjautuu kirjoittajan aiempaan tutkimukseen samasta aiheesta vuodelta 2016 ja vertailee tuloksia keskenään. Tutkielman lopputuloksena vahvistetaan sama käyttötapa, kuin aiemmassa tutkimuksessa ja todetaan, että hen-pronominin käyttö on yleistynyt hitaasti. Nyt todennettiin myös, että muita sukupuolineutraaleja ilmaisuja kuin hen käytetään yhä paikoissa, joissa vaihtoehtoisesti voi-taisiin käyttää hen-pronominia. Näyttää kuitenkin siltä, että hen-pronominin käyttö yleistyy ja hiljalleen korvaa muut ilmaisut, jotka näyttäytyvät pitkinä ja hankalina.

Syftet med denna avhandling är att granska könsskillnaderna mellan manliga och kvinnliga superhjältar i filmer och tv-serier. Frågorna jag ville ha svar på var om de kvinnliga och manliga hjältarnas dygder och karaktärsdrag skiljde sig från varandra och på vilket sätt i så fall. Som material fungerar 20 stycken superhjältefilmer och tv-serier, med både en manlig och en kvinnlig superhjälte i huvudrollen. Superhjältarnas karaktärsdrag analyserades med hjälp av fyra assistenter som skattade filmkaraktärernas egenskaper. Därefter följde en variansanalys av hjältarnas karaktärsdrag för att undersöka hur de manliga hjältarna skattades i jämförelse med de kvinnliga hjältarna. Avhandlingen tar avstamp i Susan Fiskes Stereotype Content Model, enligt vilken kvinnor kan antingen skattas som varma eller kompetenta, men inte både och, medan män kan uppfattas som både varma och kompetenta. Utgående från denna teori var mina förväntningar att de manliga hjältarna skulle skattas positivare i alla karaktärsdrag. Mina hypoteser var följande: 1. Män skattas som varmare än kvinnor. 2. Män skattas som mer kompetenta än kvinnor. Resultaten i avhandlingen visar att de manliga superhjältarna skattas positivare än de kvinnliga superhjältarna. Männen skattas som varmare och mer kompetenta än kvinnorna.

Purpose. The law on equality between women and men forms the basis of the schools' gender equality work. The law also aims to prevent discrimination on the grounds of gender identity or expression. Previous research has shown that to conduct successful gender equality work it is not sufficient that teachers have a personal interest in gender equality since this often leads to temporary and random efforts and great confusion about how gen-der equality work should be done. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how gender is expressed in schools' gender equality plans, as both the Act on Gender Equality and the curriculum foundations can be considered to require a diverse gender perspective in all school activities. Methods. The survey was conducted as a critical discourse analysis by analyzing the gender equality plans of seven Finnish Swedish primary schools. As an analysis model, Fairclough's three-dimensional analysis model was used. Results and conclusions. The survey culminated in three gender discourses: the gender inequality discourse, the two-gender discourse and the discourse of fear. The texts showed a clear division between girls and boys and a lack of gender diversity. A fear of making mistakes in the work on gender equality also emerged. The survey shows that gender equality work focuses on girls and boys and that those who do not identify themselves as girls or boys remain invisible.

Mål: Syftet med avhandlingen var att se och jämföra likheter och skillnader i läroplanerna i Finland och Sverige. I frågor som berörde bland annat genus och jämställdhet och ämnen kopplat till det. Genom att se hur sådana frågor togs upp visar det i sin tur hur skolan förebygger fördomar och motverkar diskriminering. Sverige kändes öppnare inom ämnet genus. Målet var att kunna jämföra resultaten och föra fram en slutsats och diskutera det. Metoder: Avhandlingen har använt sig av en komparativ metod och därmed jämfört Sveriges och Finlands läroplaner i vad gäller jämställdhet, genus och diskriminering. Analysen var en komparativ, jämförande analys. Resultat och slutsatser. Som helhetssyn kunde man se att likheterna var fler än skillnaderna. Båda ländernas läroplaner hade ett liknande sätt att hantera frågorna. Diskriminering togs dock inte upp särskilt mycket i någon av läroplanerna. Det finns mycket likheter i läroplanerna men även skillnader där till exempel Finland beskriver ämnena i inledningen och Sverige i specifika ämnen. Genus nämns inte i någondera och bland annat i den frågan finns det förbättringspotential till framtida läroplaner.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur public service-mediebolaget Yle porträtterar kvinnor och män i bild på bolagets svenskspråkiga nyhetswebb. Detta eftersom tidigare forskning visat att stereotyp representation av kvinnor och män påverkar tittarens syn på både omvärld och egen identitet och att fortsatt reproduktion av könsstereotypierna i bild upprätthåller en världsbild av manlig dominans. Avhandlingen utgår från representationsteori och feministisk teori, där representationen av kön, könsidentitet, klass, etnicitet, religion och sexuell läggning i medier påverkar självbilden och genom det påverkas patriarkala samhällsstrukturers fortbestånd och förändringen av dem. Metoden är kvalitativ semiotisk bildanalys med stöd av kvantitativ innehållsanalys. Bildmaterialet består av 32 bilder insamlade under 5 dagar. Hela bildmaterialet har analyserats kvantitativt för att hitta mönster i vilka ämneskategorier och vilka kön i bild inom dem som får utrymme på Svenska Yle:s ingångssida. Utav materialet på 32 bilder har 7 utvalda bilder analyserats kvalitativt för att djupare undersöka hur genus porträtteras i bild på ingångssidan. Undersökningen visar att Svenska Yle reproducerar en stereotyp bild av kvinnor och en stereotyp bild av män, där män ofta porträtteras som aktiva makthavare och kvinnor ofta porträtteras som passiva bihang. Männen talar, gestikulerar och gör saker i bild, medan kvinnorna porträtteras i en lyssnande position medan mannen i samma bild för talan. Kvinnor och icke-vita är underrepresenterade i bild på Svenska Yle:s ingångssida, medan vita män är överrepresenterade i alla ämneskategorier. Av bilder med människor i ger Svenska Yle under undersökningsveckan bilder med endast män i bild hela 63 procent av utrymmet, medan bilder med endast kvinnor i bild får 14 procent av utrymmet. En kvinna fick aldrig självständigt vara i bild högst upp på ingångssidan under undersökningsveckan, där fick hon endast vara om hon är i samma bild som en man. Om en kvinna och en man finns i samma bild är det oftast mannen som får uttala sig i rubriken.

Avhandlingens mål är att definiera hurdan typs man det är som gestaltas i Kents rocktexter. Forskningen baserar sig på analys av fem rocktexter från olika skivor i Kents repertoar. Analysen utgår från tre tematiska kategorier som vanligtvis förknippas med en stereotyp västerländsk syn på mannen. Dessa kategorier är våld, kropp och sexualitet samt rädsla och andra känslor. Textjaget är i samtliga rocktexter en man men gestaltas inte som samma individ från sång till sång. Man kan utgå från att det är varierande individer som innehar textjagets roll i de analyserade rocktexterna. Min analys visar på att textjaget främst gestaltas genom dennes förhållande och reaktioner till sin omgivning. Händelser och personer runt omkring textjaget får honom att reagera och visa sin personlighet. Undersökningsesultatet i forskningen tyder på att det manliga textjaget i Kents rocktexter är en icke-stereotyp man. Det manliga textjaget går i huvudsak emot den manliga stereotypa normen och visar tecken på en vilja att bryta sig loss från en stereotyp bild. Mannen lånar karaktärsdrag som anses vara typiskt kvinnliga och påminner mera om ett androgynt textjag. Mannen i Kents rocktexter är varken våldsam eller sexuellt aktiv och visar tecken på att vilja bli ett med sina känslor, ofta känslor som anses vara förbjudna för män som t.ex. rädsla. Ytterligare är det manliga textjaget relativt konsekvent genom låtlistan. Textjaget genomgår inga stora förändringar när det gäller våldet och håller sig passivt till sin omgivning. Likaså är textjagets passivitet och ambivalens då det kommer till sexuella scenarion oföränderlig oberoende vilken rocktext som analyseras och dennes förhållande till kroppen är också likadan fastän denna relation inte utskrivs allt för ofta. Även i förhållande till känslor så är textjaget relativt konsekvent genom hela materialet. Här uppstår kanske den största icke-konsekventa delen eftersom att textjagets vilja att uttrycka känslorna kan variera från sång till sång men en tydlig bild av en mera känslosam man som är medveten om sitt känsloliv är tydligt porträtterad.

Mål. Normer gällande kön och genus samt stereotypier om hur man kan och får vara som kvinna eller man finns i flera aspekter av samhället, till exempel kläder, yrken och litteratur. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik ska pedagogerna se till att barnen får en genussensitiv undervisning och ges möjligheter som inte är styrda av barnets kön. Det här kan till exempel göras genom att erbjuda varierande barnlitteratur. Syftet för den här studien är att undersöka hur de olika könen beskrivs i barnlitteraturen samt om det förekommer normativt tänkande kring dem. Forskningsfrågorna som ställs är: 1. Hur beskrivs könsroller i barnlitteraturen? 2. Hur beskrivs könsuttryck i barnlitteraturen? 3. Hur ser fördelningen mellan könen ut i barnlitteraturen? Målsättningen för studien är att få en bättre bild av hur utbudet av litteratur på daghem kunde utvecklas för bredare mångfald. Metoder. Studien är kvalitativ och gjordes som en systematisk litteraturstudie. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet kön/genus och barnlitteratur. Materialet hittades och analyserades systematiskt utgående från de forskningsfrågor som hade ställts för den här studien. Resultat och slutsatser. Resultatet visade att kvinnliga och manliga karaktärer ofta beskrivs på olika sätt i barnlitteraturen och ofta med stereotypa könsroller och könsuttryck. Fördelningen av karaktärer är också ofta ojämn. Beskrivningarna gäller till exempel vilka yrken och aktiviteter som karaktärerna gör i böckerna och hur de ser ut. Det här resultatet kan användas för att granska hurdana bilder av pojkar/män och flickor/kvinnor som visas i barnlitteraturen.

Medieinnehåll, såsom texter och fotografier, kan bidra med stereotypa normer gällande kön och genus. Genom att synliggöra dessa normer kan man förhoppningsvis åtgärda reproduktionen och spridningen av dem i medier. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur tidningen Hufvudstadsbladet (HBL) porträtterar män och kvinnor i fyra bilder. Avhandlingen utgår från att det finns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i bild och därför görs en jämförelse mellan könen i totalt fyra fotografier. Bakgrunden till avhandlingen har att göra med forskning om att kvinnor är underrepresenterade i nyheter och att männen tenderar att få dominans och makt i sättet hur de porträtteras. Mängden finländsk forskning i ämnet är bristande och därför har jag valt att fokusera på sättet hur män och kvinnor porträtteras på i stället för mängden synlighet de får – ett område som är relativt välutforskat både globalt och i Finland. Metoden för utförandet är bildanalys. Materialet består av fyra fotografier från år 2018 som insamlats från HBL:s webbplats, hbl.fi. Samtliga fotografier är tagna av sammanlagt tre fotografer som arbetar vid HBL och fotografierna är nya – det är alltså inte fråga om arkivbilder. Bildmaterialet analyseras kvalitativt skilt för sig och jämförs sedan med varandra för att hitta mönster i porträtterandet av de två binära könen, män och kvinnor. Materialet är fördelat jämnt så att nyhetssubjektet i två av fotografierna som analyseras är kvinnor och i de övriga två fotografierna är nyhetssubjekten män. Analysen utförs genom att jämföra fotografier av en kvinna och en man där de har en liknande position. Två fotografier av nya verkställande direktörer jämförs med varandra där den ena vd:n är en man och den andra kvinna. I de två andra fotografierna är de fotograferade experter – en man och en kvinna. Undersökningen visar att det finns en tydlig skillnad i hur könen porträtteras i dessa fyra fotografier, trots att nyhetssubjekten har en liknande position. HBL reproducerar en stereotyp bild av män och kvinnor i de här fyra fotografierna – männen uppfattas som mäktiga, starka och viktiga personer som är upptagna med annat, medan kvinnorna porträtteras som mer mottagliga och vänliga personer som söker kontakt.

Medietexter kan bidra till att föra vidare skadliga eller förtryckande automatiserade normer, inte minst gäl- lande kön och genus. Att synliggöra de här normerna är ett första steg i att försöka åtgärda deras reprodukt- ion i medietexter. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utveckla en eklektisk, kritisk analysmetod för studier av diskursiv genuskonstruktion i personporträtt. Idén till metoden föddes då jag insåg att det finns begränsade mängder forskning om konstruktion av manligt genus i damtidningar och hur det manliga påver- kar det kvinnligt genus som förmedlas i tidningarna. I avhandlingen utvecklar jag en metod som ett redskap för att granska implicita könsnormer i finska damtidningar. För att utveckla metoden undersöker jag vilka teoretiska och metodologiska perspektiv som kan kombineras för att synliggöra genusnormer som styr den diskursiva konstruktionen av genus i personporträtt. Avhand- lingen behandlar de ontologiska problem som uppstår i kombinationen av teoretiska beståndsdelar med olika ontologiska utgångspunkter. I avhandlingen utformar jag en uttryckligen kritisk, feministisk och eklektisk ana- lysmetod med grunder i socialkonstruktivismen, som kombinerar Judith Butlers teori om gender performance med delar av den kritiska diskursanalysen som den har utformats av Norman Fairclough. Tidigare forskning kring genus och personporträtt används för att identifiera de teman som är bärande i konstruktion av genus. Avhandlingen är till stor del teoretisk, men metoden prövas också i en pilotanalys för att avgöra om den kan appliceras som redskap för att granska genuskonstruktion i personporträtt. Metoden granskar porträtten som en andrahandsperformans förmedlad genom ett urval av diskursiva nivåer i en könad kontext. Pilotanalysens resultat tyder på att metoden kan användas för att avslöja hur genus konstrueras, även om resultatet på grund av sampelstorleken kan anses begränsat. Analysen avslöjar starka automatiserade nor- mer för hur män presenteras i en heteronormativ könsdikotomi. Manlighet kopplas starkt till en så kallad offentlig sfär, till arbete och homosociala sammanhang som områden för manligt självförverkligande. Men resultaten tyder också på konflikter i normerna och en mansbild i förändring. Därför ges också exempel på vi- dare studier där analysmetoden kan användas för att ge mer utförliga svar om genuskonstruktion i person- porträtt och den möjliga konflikt och förändring mansbilden, och i förlängningen kvinnobilden, i damtidning- arna genomgår.