Browsing by Subject "identitet"

Enligt Eriksons (1979) utvecklings- och socialisationsteori genomgår de flesta ungdomar en identitetskris. Marcia (1966; 1993a) har operationaliserat identitetsutveckling genom att mäta engagemang i och utforskande av olika ideal, mål och värden. Enligt Marcia är utforskande av olika identitetsaltemativ centralt för en optimal lösning på identitetskrisen. Senare forskning har försökt precisera Marcias empiriska modell genom att skilja mellan olika typer av engagemang och utforskande (Bosma, 1985, ref. Luyckx m.fl., 2006; Meeus, ledema och Maassen, 2002, ref. Luyckx m.fl., 2006; Schwartz, 2001). En oklarhet som dock konstant påträffats i forskningsresultat är varför utforskande kan associeras såväl med glädje som med ångest (Luyckx, Schwartz, Berzonsky, Soenens, Vansteenkiste, Smits & Goossens, 2008a). Luyckx m.fl. (2008a) har försökt besvara frågan med hjälp ett nytt mätinstrument för identitetsutveckling — Dimensions of Identity Development Scale [DIDS]. DIDS mäter identitetsutveckling ifråga om framtidsplaner på fem kontinuerliga skalor— engagemang och identifikation med engagemang, vidsträckt och fördjupat utforskande samt grubblande utforskande. DIDS bidrag ligger i att den skiljer mellan ett utvecklingsbefrämjande och -hämmande utforskande. DIDS har till idag använts med framgång med holländska unga vuxna (bl.a. Luyckx m.fl., 2008a). Den föreliggande undersökningens syfte var sålunda att pröva och validera DIDS i en finländsk universitetsmiljö och samtidigt ge en bild av unga vuxnas identitetsutveckling. Undersökningen utfördes som en enkätundersökning med 214, finsk- och svenslcsprildga studerande vid Helsingfors universitet. Alla skalor utom fördjupat utforskande uppfyllde reliabilitetslcraven. Reliabilitetsvärdet på skalan för fördjupat utforskande försvagades klarast av två item som inbegrep diskussion med andra människor om egna planer. Antingen var itemen dåligt översatta, eller så implicerade resultatet att det förelåg en eventuell kulturell skillnad mellan holländska och finländska ungdomars sätt att tolka itemen. Explorativ faktoranalys gav inte stöd för en identitetsmodell bestående av fem faktorer. Högst tre faktorer — engagemang, utforskande och grubblande utforskande — skulle ha varit den lämpligaste lösningen för materialet. Ifråga om inre begreppsvaliditet var resultaten hypotesenliga förutom vad gällde fördjupat utforskande. Ifråga om yttre begreppsvaliditet så kunde endast grubblande utforskande förutsäga psykisk hälsa och självfokus. Resultaten visade inte på några könsslcillnader men däremot nog på starkare engagemang med högre ålder. Även om DIDS gav många teoribaserade och hypotesenliga resultat, bidrog den svaga reliabiliteten för fördjupat utforskande till att DIDS som helhet inte kunde beaktas som ett helt pålitligt mätinstrument. Resultatens implikationer för framtida forskning diskuteras.

Alexitymi kan definieras som ett personlighetsdrag där individen saknar ord för känslor, och således har brister i förmågan till empati och mentalisering. Som begrepp är alexitymi tämligen okänt, trots att omkring 10 % av befolkningen uppskattas lida av störningen. En övervägande majoritet av forskning som finns att tillgå kring alexitymi utgörs av kvantitativa studier. Denna avhandling svarar på behovet av ett kvalitativt bidrag till utökad vardaglig kunskap om alexitymi utöver den biomedicinska aspekten, genom syftet att undersöka hur personer som antas vara alexitymiska konstruerar alexitymi, och hur dessa personer positionerar sig i dessa konstruktioner. Avhandlingens forskningsmaterial utgörs av det öppna webbforumet Alexithymia online, där användarna delar sina personliga erfarenheter. Som teoretiskt ramverk tillämpas kritisk diskursiv psykologi, (eng. critical discursive psychology, CDP), som i denna avhandling i praktiken omsätts till identifiering av tolkningsrepertoarer respektive subjektpositioner. Avhandlingens resultat visar att personer som antas ha alexitymi uppfattar alexitymi på olika sätt, men att majoriteten upplever omvärldens sociala koder och krav som betungande. Flera personer uppger att de har svårt att leva upp till dessa (o)uttalade krav om att ge känslomässiga gensvar, och använder sig av låtsade och simulerade känslor för att vara omgivningen till lags. Tolkningsrepertoarer som identifierats är således olycklighetsrepertoaren, den avvikande repertoaren, den känslokalla repertoaren och den empatiska repertoaren. Ett urval av subjektpositioner som urskiljts utgående från dessa tolkningsrepertoarer är otillräcklig, frustrerad, kritisk och ointresserad. Slutsatsen är att alexitymi bekräftas få avsevärda konsekvenser för psykiskt välbefinnande och sociala relationer, och resultatet bidrar till att förmedla en betydelsefull inblick i personliga och sociala funktioner kring alexitymi – en inblick tillhandahållen av alexitymiska personer, återgivna i denna avhandling. Ytterligare kvalitativ forskning kring alexitymi i förhållande till mätverktyg som TAS-20 efterfrågas.

The purpose of this survey was to analyze teachers' perceptions and experiences of the current teaching model for studies in religion and secular ethics in primary school, as well as how it supports the students' identity development and learning. The goal was also to analyze whether the teachers have suggestions for changes to the current teaching model of studies in religion and ethics. Studies in religion and ethics has been a debated topic throughout the existence of primary schools. Previous research has shown that a large proportion of Finns, as well as teachers and principals, would like to see a change to the current model. Previous research has shown that students begin their identity development at a young age. Religion and different worldviews are one of the most important building blocks of identity. This means that both school and religious education have an influence on the students' identity development. The survey was conducted as a qualitative study. The data collection took place through five semi-structured interviews with teachers in Nyland. The data was analyzed using content analysis. The results showed that the majority of teachers are not satisfied with the current teaching model. The teachers believed that an intergrated teaching model, may it be secular ethics or a completely new subject, most benefits the students identity development. Arguments raised for an intergrated model were that it favors the students capacity for emphaty, morality, ethics and understanding of other people, culture and religions. Arguments that the teachers raised agains an intergrated model were that the students with minority religions could feel left out, and lose interest in their own religion.

Utgångspunkten för den här studien är att Finlands invandrarbefolkning har ökat fort under de senaste åren, detta har fört med sig en offentlig diskussion samt forskning om integrationen av invandrare, men fokus har främst legat på arbetsmarknadsintegration, språkkunskaper samt tillägnandet av den lokala kulturen. Däremot finns det relativt lite forskning som behandlar den politiska integrationen, även om ämnet på sistone har fått mer uppmärksamhet. I dagsläget är personer med invandrarbakgrund underrepresenterade inom det politiska systemet och röstar mer sällan än personer som tillhör majoritetsbefolkningen, vilket kan ses som ett demokratiskt problem. Studiens huvudsakliga syfte är att studera uppfattningar av och resonemang kring politisk representation bland utlandsfödda kommunalpolitiker som var uppställda som kandidater i kommunalvalet 2012 i Helsingfors. Den huvudsakliga frågan är vilka samhällsgrupper och intressen kandidaterna ser sig själv som representanter för. Dessutom studeras även varför och hur kandidaterna har valt att aktivera sig inom politiken och deras synpunkter på eventuella specifika invandrarintressen. I och med att integrationen under de senaste åren har politiserats och på grund av att debatten främst har initierats av aktörer som förhåller sig negativt till invandring och månkulturalism är det även av intresse att studera hur politikerna har reagerat på debatten och huruvida den har påverkat deras politiska engagemang. Den huvudsakliga teoretiska referensramen utgörs av teorier om minoritetsrepresentation och framför allt av Anne Phillips idé om närvarons politik som utgår från att en ökad representation av olika minoriteter är viktig för att uppnå ett mer jämlikt system som i högre grad beaktar olika politiska intressen. Dessutom används olika perspektiv på social identitet och tillhörande samt politisk integration och mobilisering av personer med invandrarbakgrund. Studien vägleds av en förståelse att förhållandet mellan politisk representation och sociala identiteter är komplext, vilket innebär att politikernas representationsuppfattningar kan vara mycket mångskiftande. Studiens empiriska del består av 10 semistrukturerade samtalsintervjuer av utlandsfödda kandidater som var uppställda i 2012 års kommunalval i Helsingfors. Intervjuerna genomfördes mellan oktober 2012 och januari 2013. Till sin natur är studien en beskrivande fallstudie och i analysen av materialet har ett teorikonsumerande tillvägagångasätt använts. Analysen av materialet har genomförts med hjälp av programmet Atlas.ti. Resultaten visar på att kandidaterna ser sig själv som representanter för ett flertal olika grupper och intressen, men också på att många av dem vill föra invandrarnas talan inom politiken. Men det förkommer även politiker som tar avstånd från idén att de på grund av sin bakgrund ska fungera som representanter för invandrare och minoriteter, medan andra politiker använder sig av sin etniska bakgrund för att profilera sig politiskt. Resultaten speglar att Helsingfors har en allt större befolkning med invandrarbakgrund och att integrationspolitiken mer än tidigare har kommit upp på den politiska agendan. Men på grund av förväntningar från partierna, medierna och det omgivande samhället ser det även ut att finnas ett tryck på politiker med invandrarbakgrund på att de ska arbeta med minoritets- och integrationsfrågor och därför tvingas de inom politiken förhålla sig till sin bakgrund på ett eller annat sätt. Ofta har något specifikt samhällsproblem motiverat kandidaterna att aktivera sig inom partipolitiken även om det också i varierande grad förekommer olika ideologiska motiv för den politiska aktiviteten. Olika organisationer inom tredje sektorn har fungerat som en viktig rekryteringskanal av kandidaterna. Ett intressant resultat är att somliga kandidater ser sin politiska aktivitet som ett sätt att motverka ett samhällsklimat som blivit mer fientligt gentemot invandrare och olika minoriteter. Det finns en utbredd uppfattning om att det finns somliga specifika invandrarintressen som främst hänger ihop med integrationspolitiken. Men det förekommer även många reservationer gentemot uppfattningen i och med att personer med invandrarbakgrund utgör en så heterogen grupp att det inte är meningsfullt att tala om specifika invandrarintressen. Studiens resultat visar på idén om en mer deskriptiv politisk representation under de senaste åren har haft inflytande på hur man i Finland ser på representation. Det här syns bland annat i ett ökat fokus på inkluderandet av minoriteter i beslutsfattandet, vilket ur demokratisynpunkt kan ses som en positiv utveckling. Men samtidigt finns en risk att man överbetonar politikers bakgrund och samtidigt för fokus bort från deras handlingar och åsiktsöverenstämmelsen mellan dem och deras väljare.

Aim. Bullying at school is a perennial problem. Bullying is a phenomenon that always leaves traces and which have long-term negative consequences. Bullying affects the individual, relationships people between, the school and also society. During the fall of 2022, it has been reported in the media cases of bullying in Finland that have ended in serious acts of violence. When the students find themselves a significant part of their everyday life at school, it is important that they enjoy school and want to go there. In addition, the school has statutory obligation to intervene immediately in the event if bullying, violence, racism or other discrimination occurs. The purpose of my study was to investigate how bullying affects students' identity and identity construction. The research questions were the following: 1) How does bullying affect students' identity? 2) How does bullying affect students' identity construction? Methods. I have carried out my study as a qualitative literature review. The featured articles were included according to predetermined selection criteria. The final research material consisted of five scientific articles that I analyzed through thematic content analysis and two different steps. In the first step I have analyzed and summarized the research material according to an article summary and in the second step I then made a meaningful summary where I categorized the central content of the articles in relation to my research questions. Results and conclusions. In the final analysis process, five main theme areas emerged on how bullying affects students' identity and identity construction. Thematic areas were the following;appearance and body hatred, self-esteem and sense of worthlessness, closeness and social relationships, normal and deviant, socially interacting and personal characters. The results show that exposure to bullying affects students' identity and identity construction in a very negative way . The participants in the studies stated that exposure to bullying led to problems with the identity construction in the form of insecurity, feelings of inadequacy, body hatred, anxiety and depression. In summary, the results demonstrate that loss of belonging, self-loathing and identity struggle followed close to the feeling of being socially discredited by classmates. The results also show that the social identity was negatively affected in that the vulnerable were often excluded from friend groups and was labeled as deviant.Bullying continued to lead to impaired adaptation to the adult role,including forming lasting relationships,integrating into working life and being financially independent .

Under 1900-talets första årtionden utvandrade många finländare till Förenta staterna i hopp om att finna förutsättningar för ett bättre liv. När migranterna lämnat sitt hemland och sitt gamla sammanhang var de tvungna att skapa en ny identitet åt sig. Tidningen Finska Amerikanaren blev en kär vän och ett viktigt redskap i det nya landet för många svensktalande immigranter från Finland. Avhandlingens källmaterial består av de mycket populära insändarsidorna ”Våra vänners afdelning”. Efter första världskrigets utbrott 1914 skärptes den amerikanska allmänhetens attityd mot immigration och en aktiv amerikanisering av nykomlingarna inleddes på flera fronter. Så väl skandinaviska som finska immigranter blev impopulära på grund av att de associerades med Tyskland och den kulturella identiteten bland de svensktalande immigranterna från Finland blev följaktligen ytterst problematisk. Avhandlingens syfte är att undersöka hur immigranternas identitet manifesterades på insändarsidorna och hur amerikanisering och politiska förändringar påverkade diskussionen. Jag inleder analysen med en genomgång av hurudana insändarbrev som publicerades under den aktuella perioden. Vidare har jag också undersökt vilka tecken på amerikanisering som kunde utläsas ur exempelvis språket i breven och de attityder som framlades. Jag behandlar också hur nationalismen och Finlandsbilden utvecklades. En uppfattning bland migranter har varit att Finska Amerikanarens attityd till finska inbördeskriget gjorde att tidningen tappade en stor mängd läsare. Därför har jag också i den här avhandlingen studerat hur insändarskribenterna uppfattade tidningens inställning till arbetarrörelsen och socialism innan första världskriget samt hur man diskuterade finska inbördeskriget på insändarsidorna. Eftersom pressen på immigranterna var hård att vara lojal gentemot Förenta staterna var immigranttidningarna ständigt under lupp och allt för radikala åsikter kunde inte framföras riskfritt. Även diverse myndigheter utfärdade bestämmelser som gjorde det svårt och dyrt för immigrantpressen att i allmänhet fortsätta sin verksamhet. Den här avhandlingens visar att det skedde en förändring i hur nöjda immigranterna var med sin tidning. Tidningens nedgång berodde bland annat på att immigrationspolitiken ledde till en minskad invandring, vilket i sin tur ledde till att tidningens naturliga tillväxt också tog slut. Det är ändå klart att vissa immigranter, speciellt sådana som var aktiva i arbetarrörelsen, mot slutet av 1920-talet upplevde att Finska Amerikanaren inte längre kunde möta deras tidningsbehov. Detta berodde främst på att de kände en större gemenskap någon annanstans, exempelvis med arbetarrörelsen, än med sin egen språkliga och kulturella gruppering.

Hälso- och sjukvård är något som berör alla i samhället och är därmed ett återkommande tema inom politiken. Sjukskötaryrket har en genuspräglad historia och många anser att yrket inte får det erkännande som det skulle vara värt. Arbete inom mentalsjukvården är speciellt stigmatiserat. Syftet med den här pro gradu avhandlingen är att undersöka hur kvinnliga sjukskötare inom mentalsjukvården konstruerar sitt arbete och sin identitet genom subjektpositionering. I denna diskursanalytiska fallstudie analyseras semistrukturerade intervjuer med kvinnliga sjukskötare som arbetar inom mentalsjukvården i Finland. I analysen identifierades tre dominerande diskurser om sjukskötararbetet: sjukskötararbetet som tilltalande, sjukskötararbetet som tungt samt sjukskötararbetet som ett arbete i ständig förändring. De intervjuade sjukskötarna konstruerade varierande subjektpositioner i förhållande till de dominerande diskurserna. Subjektpositionen som gruppmedlem i sjukskötarnas arbetsgrupp var speciellt påtagbar och konstruerades i förhållande till två av de tre identifierade diskurserna. Framtida forskning kunde undersöka förhållandet mellan konstruktionen av arbetsgruppen och sjukskötares subjektpositionering.

Besides the knowledge-based learning, the school plays a central role in students' identity formation. The study aims to analyze girls' appearance and style related options in the ninth grade in a Swedish-speaking high school, and to examine how this is connected with identity formation. The research questions are: How do girls use clothing and style related choices in shaping their own identity? What aspects of appearance do the girls perceive as important in school? What affects one's own style? The study was ethnographic, the collection of data began in the autumn of 2010 and lasted until spring 2011. The core of the material for this study consists of a diary project conducted with 12 girls in grade nine. Semi-structured interviews were carried out based on the diaries. A thirteenth girl further contributed in an interview, though lacking the diary. The material has been analyzed with the use of thematic analysis, as well as content analysis regarding the images in the diaries, and partly also discourse analysis. The theoretical perspectives set out for the study examines issues concerning the perception of girls' roles, positions and importance in girlhood studies, youth studies and in the public discourse. The issue of different interpretations and definitions of girlhood is also outlined in the study. The matter of status groups' influences in schools in terms of inclusion and exclusion for the yet accurate and vague, but unspoken rules existing within the school creates a framework for this study. This set of codes often takes place beyond the actual teaching. The identity in relation to clothing and style in both the school and the students' private life, is seen as a complex network, where social class, gender, friends, media, popular culture and status group membership, all have an impact on the individual. Identity is created and shaped through interplay with others. When the individuality and uniqueness are compounded with the social mechanisms of fashion, the individual faces a struggle of standing out or fitting in. The classic sociologically orientated ideas of fashion and taste are of great importance in this study, since social class plays a significant role in terms of clothes, style and identity. The result of the study clearly shows that the school has a central role in girls' identity making, where questions about self-identification, group identity and alienation constantly are present. The girls' construction of style took place in an interaction between the school and other elements, such as friends, family, home and spare time activities. One of the key findings in the study is the dualism which prevailed in the matter of the girls balancing between fitting in with the crowd and the urge to be unique, constantly confronted with the peer pressure that was present in school. As their biggest source of inspiration for their own style the girls' mentioned fashion blogs, music, magazines, television shows, friends and oneself. The diaries functioned as a space where the girls could reflect upon different notions about girlhood through literary and visual expression. The diaries conveyed opportunities in showing the contrasts and the complexity in being a girl. Also, the study exhorts for further discussion according to the use of creative and multidisciplinary approaches to the field for educational research. The girls' use of clothing and style as means of expression embodied meanings, dreams, fantasies, and worked as extensions of their identity. This study shows that there is a certain style among the girls that is considered typical for Swedish-speaking Finns. The style has been influenced by upper class style, with roots in the more exclusive sports and recreational activities such as golf and sailing. The style influenced by the upper class, were considered worth striving for. The girls willingly bought certain garments and accessories, which can be seen as a form of symbolic capital. The need for conformity was vital and few students differed radically with regard to their appearances in the school. The study seeks to demonstrate the importance of the identity formation processes taking place in schools. The identity formation processes are essential in the lives of young people. Therefore, it would be important to consider both the problems and opportunities that exist in these identity making processes, and also to include them to a larger extent to the everyday life in schools.

Mål. Målet med kandidatavhandlingen var att undersöka hur två- och flerspråkighet och identitet behandlas i sex nyländska tvåspråkiga kommuners lokala läroplaner. I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) står det målsättningar om flerspråkighetens vikt för både gemenskapen och individen. Två- och flerspråkighet bör ses som en positiv sak och som en resurs. Dock visar tidigare forskning lärares oro för två- och flerspråkiga elevers bristfälliga språkkunskaper. Avhandlingen och undersökningen skulle utreda på hurdana sätt två- och flerspråkighet beskrivs kopplat till elevernas identitetsutveckling i de lokala läroplanernas allmänna del. Undersökningen bygger starkt på begreppen identitet samt två- och flerspråkighet. Identitet kan vara både personlig och social. Identiteten bygger på flera tillskrivna och frivilliga kategorier. Tvåspråkighet är ett mångtydigt begrepp men i denna avhandling behandlas det främst ur ett individuellt perspektiv. Individuell tvåspråkighet kan delas i fyra kategorier: ursprung, identitet eller attityd, funktion och kompetens. Individuell tvåspråkighet kan även klassas som frivillig eller ofrivillig. Metoder. Undersökningen är en kvalitativ dokumentanalys var analysmetoden är tematisk analys enligt Braun och Clarkes (2006) artikel. Dokumenten som undersöks är Borgås, Esbos, Grankullas, Kyrkslätts, Lovisas och Vandas lokala läroplaner. Kommunerna valdes från Nylands femton tvåspråkiga kommuner enligt läroplanernas format och omfattning. De relevanta delarna från dokumenten kodades till 43 citat, vilka användes i analysen. Teman producerades utgående från tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsatser. Analysen gav fyra nyckelteman: 1) språk som kategori för identitetsformande på personlig nivå, 2) språk som social kategori för identitet, 3) andrafiering av flerspråkiga elever samt 4) två- och flerspråkighet som kompetens. I resultaten framkom även att två- och flerspråkighet och identitet behandlas i de övriga läroplanerna tämligen ytligt och att identitet i samband med två- och flerspråkighet inte behandlas alls i Borgås och Vandas lokala läroplaner.

Syftet med min pro gradu är att granska unga flyktingars sociala nätverk efter att de fått uppehållstillstånd. Mitt intresse ligger i hur de upplever att nätverken utvecklats och vilken betydelse de fått. Forskningsfrågorna är: 1) Hur ser de ensamkommande unga flyktingarnas sociala nätverk ut? 2) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna sina sociala nätverk för hur vardagen i det nya landet formas? och 3) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna de lokala och transnationella sociala relationerna för utvecklandet av identiteter? Materialet utgörs av 6 narrativa intervjuer med 4 unga i åldern 19–21. De kommer från Somalia, Syrien, Angola och Irak och har bott i Finland 2–6 år. Informanternas nätverk består av familj, vänner, varav de flesta är av invandrarbakgrund, och formella relationer, så som socialarbetare, företrädare och handledare. Familjen är viktigast, men alla har inte kontakt med dessa. Vännerna står för en stor del av det emotionella stödet, medan det formella nätverket har en viktig roll i att erbjuda praktisk hjälp. Informanterna har svårt att komma i kontakt med finländska jämnåriga. Kontexten är här central och de unga upplever det vara lättast att lära känna finländare i skolan. Ett annat centralt tema i informanternas berättelser är det finska språket, vilket är en utmaning främst i skolan och i arbetslivet. Även för detta har omgivningen och de sociala relationerna en betydelse. De sociala nätverken är också av betydelse för hur de ungas identiteter utvecklas. Avståndet till föräldrarna har lett till att de måste ta mer ansvar och dessutom har de utmaningar som kommer av att vara ensam i ett nytt land, fått dem att bli vuxna. En viktig slutsats är att oron för familjen gör att det svårt att leva i nuet. De unga har ett starkt aktörskap som blir synligt när de reflekterar kring sina erfarenheter. Därtill visar informanternas upplevelser att de ännu efter flera år i Finland kan uppleva svårigheter och ha behov av stöd både av de lokala och de transnationella relationerna.