Browsing by Subject "innehållsanalys"

Tutkielma käsittelee ruotsin kielen nominilausekkeen käyttöä. Tavoitteena on selvittää, millaisia nominilausekkeita pohjoismaisten kielten opiskelijat käyttävät, ja kartoittaa niissä esiintyviä virheitä. Perustana tutkimukselle on toiminut Helsingin yliopiston vieraiden kielten taitotasoja kuvannut TAITO-hanke. Tutkimuksen tueksi vertaan tuloksiani aiemmin tehtyihin tutkimuksiin ja niiden tuloksiin. Tutkielman aineisto koostuu TAITO-hanketta varten kerätyistä lyhyistä kirjoituksista. Informanttien tehtävänä on ollut tuottaa 1–2 sivun pituinen pohdiskeleva essee omista tavoitteista ja suunnitelmista opintojen saralla. Kirjoitustehtävä on osa pohjoismaisten kielten opintoja mutta sen käytöstä tutkimuksessa jokainen opiskelija on saanut päättää itse. Kaikki tutkimukseen osallistuneet opiskelevat pohjoismaisia kieliä toisen kotimaisen kielen linjalla, joten kaikilla informanteilla äidinkielen voidaan olettaa olevan suomi. Tässä tutkimuksessa analysoidaan kahdeksaa tutkimusta varten kerättyä tekstiä niiden kieliopillisen sisällön perusteella. Työssä osoitetaan, että nominilauseketta käytetään paljon ja että niissä esiintyvien virheiden määrä on muihin tutkimuksiin verrattuna alhainen. Aineiston 1467 nominilausekkeen joukko on rajattu 485:een määritteiseen lausekkeeseen. Etumääritteistä eniten käytetään adjektiivilausekkeita, kun taas jälkimääritteistä suosituimpia ovat prepositiolausekkeet. Etumääritteissä esiintyvien virheiden määrä on 29, mikä prosentuaalisesti vastaa alle kymmenosaa aineiston 388 etumääritteisestä lausekkeesta. Yhdellä opiskelijalla virheitä ei esiintynyt yhtään, mikä voi johtua opiskelijan korkeasta kielellisestä tasosta tai tuttujen rakenteiden käyttämisestä. Tulokset osoittavat, että suomessa eri tavalla esiintyvä määräisyys aiheuttaa ruotsia toisena kielenä opiskeleville eniten ongelmia. Virheiden vähäisyydestä ja säännönmukaisuudettomuudesta voidaan kuitenkin jokaisen informantin taitavan nominilausekkeen muodostukseen liittyvän teorian – ainoastaan sen omaksumisessa esiintyy eroja. Aineiston vähäisyydestä huolimatta tarjoaa tutkielma katsauksen suomenkielisten yliopisto-opiskelijoiden ruotsin kielen osaamiseen. Nominilausekkeiden suuri määrä osoittaa, että nominilausekkeen osaaminen on keskeinen osa ruotsin kielioppia. Tutkimuksesta ilmenee myös, lausekkeiden sisäisessä kongruenssissa määrällisyys aiheuttaa edelleen valtaosan nominilausekkeissa esiintyvistä virheistä. Näin ollen tutkielma vahvistaa aiemmin tehtyjen tutkimusten tuloksia.

Syftet med denna kandidatavhandling är att skapa en tydligare uppfattning av socialarbetares roll och uppgifter är i arbetet på sjukhus med somatiska patienter. Detta för att skapa en klarare bild av vad arbetet innebär och hur det definieras, för att som följd kunna utreda vilka aspekter av arbetet som fungerar bra och vilka behöver utvecklas. Jag har valt att närma mig socialarbetet på sjukhus med mångprofessionellt arbete som teoretisk referensram för att se hurdan socialarbetarens roll är i förhållande till de andra yrkesgruppernas. Metoderna jag använder är litteraturöversikt och innehållsanalys. Litteraturen jag analyserar innefattar en bok, en artikel i en bok, två artiklar i vetenskapliga tidskrifter och sex magistersavhandlingar som är publicerade mellan år 2016 – 2021. Innehållsanalysen svarar på två olika frågeställningar: vad socialarbetarens roll är och vad deras arbetsuppgifter är. Utgående från resultaten delas socialarbetarens roll in i fem olika kategorier och uppgifterna i tre kategorier. Rollerna är stödperson, advokat, koordinator, team worker och sakkunnig. Uppgifterna är att stöda, att koordinera och att handleda. Socialarbetarna i de olika studierna analyserade i avhandlingen beskriver liknande uppgifter och roller i arbetet men det finns variation i vilka uppgifter de utför mera och mindre av. Resursbrist och dålig kommunikation lyfts fram som utmaningar i rollfördelning, uppgiftsfördelning och det mångprofessionella samarbetet i studierna. Även andra professionellas okunskap om socialarbetarna framhävs.

Den finländska vårdpolitikens målsättning har sedan 1990-talet varit att minska på antalet vårdplatser och öka på närståendevård. Samtidigt föråldras befolkningen kraftigt. Behovet av närståendevårdare ökar för att täcka de allt färre vårdplatserna. Syftet med denna avhandling är att undersöka närståendevårdares copingstrategier för att hantera stress. Materialet som analyseras är närståendevårdares svar på en öppen fråga som samlats in från en tidigare postenkät om närståendevård. Svaren i denna undersökning analyseras med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Teorin som tillåts styra analysen är Lazarus och Folkmans teori om stress i samband med problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. Närståendevård är en tung uppgift som leder till stress i samband med den vårdade och omgivningen. Närståendevårdare har många känslomässiga upplevelser som inverkar negativt på hälsa- och välmående. För att bli av med stressen använde sig närståendevårdare i undersökningen av både problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier eller båda samtidigt. De nämnde ofta att de använde sig av problemfokuserad coping som socialt stöd från familj och vänner. De nämnde också om att de på olika sätt försökte styra sina känslor för att bli av med stressen i form av emotionsfokuserad coping. Undersökningen visar att hjälp från familj och vänner är viktiga resurser för närståendevårdare.

Studien undersöker socialarbetarens uppfattning kring utkomststödsreformen, ifall det skett en förändring i yrkesrollen och handlingsutrymmet. Det grundläggande utkomststödets behandling överfördes från kommunernas till FPA:s ansvar den 1.1.2017 och ett av målen med reformen handlade om att det skulle bli mer tid för det sociala arbetet. Studiens syfte är att bidra med kunskap hur det sociala arbetet med vuxna på Esbo vuxensocialbyrå har påverkats av utkomststödsreformen och hur socialarbetarna ser att reformen påverkat på deras yrkesroll och handlingsutrymme. Avhandlingens forskningsfrågor är; Hur uppfattar socialarbetare vuxensocialarbetet och sitt handlingsutrymme efter utkomststödsreformen? Hur ser socialarbetarna på sin yrkesroll efter reformen? Som teoretisk utgångspunkt har jag valt handlingsutrymme, yrkesroll och organisationsteori. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer för att samla in materialet, sammanlagt har jag intervjuat sex socialarbetare på Esbo vuxensocialbyrå. Då socialarbetarens yrkesroll och handlingsutrymme till stor grad styrs av organisationen, har jag valt att utföra intervjuerna på enhet inom organisationen då svaren då kan förknippas lättare med organisationen. Som analysmetod har jag valt att använda mig av innehållsanalys, då den lämpar sig för syftet att lyfta fram socialarbetarnas uppfattningar och erfarenheter kring forskningsfrågorna. Socialarbetarna ser i storhet att utkomststödsreformen är rätt beslut och ser reformen som en möjlighet att skapa en ny profil för det sociala arbetet med vuxna. Inom organisationen skedde det en del förändringar men socialarbetarna såg dessa förändringar aningen olika, vilket kan tyda på att arbetssätten och metoderna ännu söker sig den nya situationen. Utkomststödet och det sociala arbetet med vuxna är förknippade med varandra i olika grader. Då utkomststödet är den sista förmånen en person kan få, är aktiveringen av klienter inom utkomststödet en av uppgifterna inom socialvården. Det är viktigt att lägga uppmärksamhet att alla som är klienter inom utkomststödet inte är eller har behov till klientskap inom socialvården. Utkomststödet har i regel sätts som ett bra arbetsredskap att känna igen personer som är i behov av socialvård. Behovet kunde bli synligt i till exempel hyresskulder och spelberoende då dessa syntes på kontoutdragen. I och med reformen har det lett till att dess vissa synliga problem inte framkommer till socialarbetarens kännedom lika snabbt som tidigare. Reformen har även lätt till att de som inte haft dessa synliga problem men varit i behov av socialvården nu fått mer synlighet, då FPA informerar kommunerna kring de klienter som är i behov av en aktiveringsplan i lagen om rehabiliterande arbetsverksamhet (189/2001). Ett av de främsta resultaten kring yrkesrollen var att socialarbetarna efter utkomststödsreformen såg sig själv fungera som klientens advokat gentemot andra instanser. Då socialarbetarna tidigare upplevt att klienterna ser på socialarbetarna som de som gör besluten och vaktar klienternas penga-affär, har det skapat möjlighet till att klienter i större grad kan lita på arbetarna vilket leder till en bättre relation till klienterna och socialarbetarna. Handlingsutrymmet kom fram under intervjuerna speciellt angående vid börjar av reformen. Det framkom mycket problem inom besluten för det grundläggande utkomststödet och den egna organisationens riktlinjer och ramar begränsade socialarbetarna för att handla enligt de behov klienten hade.

Syftet med denna magistervhandling är att utreda ifall unga finlandssvenskar använder webbsidan Youtube som ett socialt medium eller inte. Samtidigt ska den undersöka ifall rådande definitioner av sociala medier är tillräckliga för att verkligen beskriva den användning av sociala medier och andra webbsidor som förekommer i dag. Avhandlingens huvudfråga lyder: i vilken mån använder unga finlandssvenskar Youtube som ett socialt medium? Tre huvudsakliga definitionspunkter för sociala medier används i avhandlingen; värde måste dras från användargenererat innehåll och användarna måste uppleva att de interagerar med andra användare, eller så ska tjänsten användas för att upprätthålla och eventuellt skapa nya sociala nätverk. Materialet samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var byggda på de tre definitionspunkterna, och tangerade informanternas användning av Youtube på olika sätt. Sammanlagt svarade 165 personer på enkäten. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys, genom att kategorisera de olika svaren baserat på hurdana teman och ämnen de tangerade. Avhandlingens analys tyder på att unga finlandssvenskar inte använder Youtube som ett socialt medium. Youtube användes inte för att upprätthålla sociala nätverk. Informanterna upplevde i viss mån att interaktion uppstod mellan dem och kanalerna som laddade upp videor, men inte mellan sig själva och användare som kommenterade på videor. Gällande det användargenererade innehållet, visade sig definitionen vara otillräcklig. Informanterna såg främst på videor från stora kanaler, och uppskattade i många fall specifikt ett högt produktionsvärde. Frågan om ifall värde fås från användargenererat innehåll eller inte blev därmed oklar, eftersom det är svårt att avgöra ifall dessa Youtube-kanaler kan räknas som användare eller som produktioner. Resultaten tyder på att det finns en avsaknad av gemensamma sätt att kommunicera kring sociala medier, och att sådana måste utvecklas i framtiden. Resultaten visar också att det finns en skillnad mellan definitioner som är baserade på teknik och sådana som är baserade på användning, och ifall vettiga diskussioner ska kunna föras kring sociala medier i framtiden, måste ett gemensamt sätt att kommunicera kring dem utvecklas.