Browsing by Subject "ledarskap"

Due to advanced technology and globalization people have greater physical flexibility which also applies to workplaces. Employees in offices can work in more flexible ways which makes distance work even more common. The traditional office environments that we have been using for a long time are making way for more flexible offices, the most flexible of them is called agile workplace. Everyone is located in the same space, both leaders and workers, in the agile workplace office. Distance work is more common and the hierarchy be-tween the leader and the workers is smaller. The aim for this study is therefore to take a closer look at what challenges and possibilities the leaders experience in the agile workplac-es as well as how leaders experience stress and well-being in these offices. The purpose is also to study how the situation with the virus covid-19 year 2020 affected the leaders and their experience of stress and well-being during this time. Nine (9) interviewees participated in the study. The informants were leaders in agile work-places. The study used a qualitative research method with phenomenological semistructured interviews. The interviews were then analysed by a thematic analyse method with an induc-tive approach. Results indicate that challenges occur regarding the noises and disturbances in the offices. There also occur challenges regarding tasks that demand concentration and when dealing with confidential material. Possibilities was found in the environment itself as well as the freedom and flexibility in the office environment. The agile workplace created possibilities regarding quick and effective communication, great social interaction and the office contrib-uted with great ergonomics. The interviewees had good well-being and did not experience stress due to the office environment. Covid-19 had not affected the informants significantly. Some experienced occasional stress due to the virus. They had more leisure time which af-fected their well-being positively while the social contacts had been erased which had a neg-ative effect on their well-being.

Virtuella team är arbetsenheter som blir allt vanligare i organisationer. Ledarskap i virtuella team är ett växande intresseområde för forskning och i studier strävar forskare ofta efter att hitta det goda ledarskapet för dessa team. Det finns dock i forskningen delade meningar kring hur ledarskapet bör definieras i dessa team som ofta beskrivs som autonoma team. Den så kallade språkliga revolutionen har bidragit till ökad förståelse för att språket har en betydande roll i att konstruera den sociala verkligheten, och ur detta perspektiv förstås ledarskap som något som skapas i mänsklig interaktion; som sociala konstruktioner. Det finns ändå endast ett fåtal studier som undersökt ledarskap i virtuella team ur ett diskursivt eller socialkonstruktionistiskt perspektiv. För att illustrera hur ledarskapet i virtuella team konstrueras samt hurdana maktrelationer som skapas har jag i denna avhandling valt ett socialkonstruktionistiskt närmandesätt. Syftet med denna pro gradu -avhandling är att analysera hur ledare och teammedlemmar i virtuella team konstruerar ledarskap, hur de förhåller sig till konstruktionerna och hurdana maktrelationer som konstrueras i relationen. Jag intervjuar teammedlemmar och ledare från två virtuella team från ett IKT-serviceföretag i Finland. Med hjälp av diskursanalys analyserar jag hur parterna positionerar sig själva och varandra i förhållande till konstruktionerna. För att illustrera konstruktionerna identifierar jag även så kallade tolkningsrepertoarer i analysen. Två tolkningsrepertoarer som parallellt genomsyrar parternas konstruktioner är ledarskapet på avstånd och det tillgängliga ledarskapet. Ledarna strävar i deras identitetsförhandlingar efter att vara människonära och inspirerande för att styra teamet mot effektivt håll. Teammedlemmarna strävar i deras identitetsförhandlingar efter frihet och autonomi för att arbetet för dem ska upplevas som meningsfullt. Ledare konstruerar mer asymmetriska maktrelationer, men båda parterna konstruerar både symmetriska och asymmetriska maktrelationer i relation till varandra. Avhandlingens relevans diskuteras. Alltfler arbetar i virtualiserade och distribuerade sammanhang, så en ökad förståelse för språkets konstruerande roll och dess konsekvenser i virtuella ledarskapsrelationer är aktuellt för många.

Mål. Forskningsobjektet för detta examinationsarbete är ledning av pedagogiska processer i företag. Dagens snabbt föränderliga arbetsmarknad sätter krav för kontinuerligt lärande i organisationer samt kunskapshantering, den här undersökningen strävar att bidra till forskningen inom dessa utmaningar. Denna undersökning utgår från tidigare forskning inom pedagogik i företagsverksamhet, mera specifikt undersöker studierna ledarskapets roll i pedagogiska processerna i företags kontext. Genom att undersöka tidigare studier har undersökningen som mål att hitta konkreta förslag för hur pedagogiska processer kan ledas på ett framgångsrikt sätt. Metoder. Arbetet genomförs som en beskrivande litteraturstudie på åtta forskningar inom temana ledarskap, kunnande, lärande och resultatskapande. Forskningarna som analyserats för detta arbete är kvantitativa, och har genomförts på olika geografiska områden under de senaste tio åren. Forskningarna är akademiska och de har valts genom specifika sökord från diverse journaler och Google Scholar. Kvaliteten av källorna har analyserats systematiskt med tanke på år, plats och tema. Forskningarna har först grundligt analyserats och sedan har dess resultat jämförts för att hämta fram svar på forskningsfrågan i detta arbete. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att pedagogiska processer kan ledas på ett framgångsrikt sätt i företag då ledarna är kompetenta inom sin uppgift. Det visade sig att en förståelse för pedagogik är till nytta i värdeskapande. Det visar sig också att företag vilkas ledarskap använder kunskap som ett verktyg inom sin praxis är ofta framgångsrika på marknaden. Som ett tredje resultat kommer den här undersökningen fram till att transformativt ledarskap har visat sig korrelera positivt med att skap värde ur pedagogiska processer. Som slutsats kommer det här arbetet fram med att ledning av pedagogiska processer bör vara systematiskt, planerat och reflekterande till sin natur.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Ledarskap inom småbarnspedagogik har under det senaste årtiondet ändrat form och karaktär. Ledarskap är något som ständigt utformas i föränderlig värld. Syftet med studien är att undersöka vilka egenskaper som behövs och förväntningar personalen har på teamledaren inom småbarnspedagogik. Genom att ta reda på vilka egenskaper samt förväntningar personalen inom småbarnspedagogik har på teamledaren, kan potentiella svårigheter synliggöras. Vidare granskar jag hur pedagogerna ser på den nya läroplanen i den pedagogiska verksamheten. Mina forskningsfrågor är: Vilka egenskaper behöver en god ledare? Vad förväntar arbetsteamet av en god ledare? Läroplanens betydelse i verksamheten? Avhandlingen är en kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och teori analyseras med inspiration av fenomenografi. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer där fem pedagoger som arbetar på daghem intervjuades. Inspelningarna transkriberades och analyserades. Resultatet visar genom att ledaren inom småbarnspedagogik använder sig av pedagogisk handledning och bryr sig om personalens välmående förbättras arbetsgemenskapen. Vidare framkommer det i resultatet att team-medlemmarna värdesätter öppen dialog, tydlig kommunikation och interaktion i arbetsteamet så att samtliga är delaktiga i hela processen. Resultaten belyser att det behövs mer handledning i hur nya läroplanen skall tolkas och användas i verksamheten.

The aim of this study is to establish an understanding of how early childhood education and care (ECEC) leaders and employees describe the pedagogical leadership, as well as how they would develop the leadership. In addition to that the aim is to establish an understanding of how the ECEC leaders’ description of the pedagogical leadership relates to the employees’ description. Previous studies show that ECEC leaders do not seem to have enough working hours for the pedagogical leadership although it is considered to be an important part of their job. The previous studies that have been found for the theoretical references of this study seem to mostly focus on either ECEC leaders’ or employees’ experiences of the ECEC leadership. Hence, this study aims to compare the experiences of the leaders and employees while trying to create an overall picture of the pedagogical leadership in ECEC. It is also relevant to look into the informants’ suggestions for leadership development because of the current situation where the ECEC has reached a point where changes in working conditions are necessary. Based on these aims the following four research questions were formulated; how do ECEC leaders describe the pedagogical leadership, how do ECEC employees describe the pedagogical leadership, how do the ECEC leaders’ descriptions relate to the ECEC employees’ descriptions and how would the informants develop the leadership in the ECEC? The study was conducted as qualitative research with a phenomenographic research approach. The data was collected through semi structured interviews with ECEC leaders and employees. Five leaders and three employees participated in the study. The interviews were later transcribed, and these transcripts were then analyzed with a phenomenographic analysis method. ECEC leaders and employees had very similar descriptions of pedagogical leadership on several points. In the descriptions, policy documents and visions were mentioned as essential parts of pedagogical leadership. In addition, reflection, the leader’s availability, and the offer of tools for the pedagogical activities were highlighted as important aspects. Regarding the development proposals the informants wished for more ECEC leaders, a change in the number of employees and guidance at work.

En organisations framgång påverkas alltid av ledarskapet, av de beslut som fattas inom organisationen och av chefers personliga värdegrund och tankevärld. Både operativa mindre beslut som allmänna stora linjedragningar, påverkar organisationens slutresultat. En chef har med andra ord ett stort ansvar för organisationen. Magisteravhandlingen fokuserar på ledarskap inom den tredje sektorns barnskyddsorganisationer. Genom att rikta fokus på ledarskap inom den tredje sektorns barnskyddsorganisationer har strävan varit att bidra med sådan kunskap som behövs för att kunna stöda ledarskap inom social- och hälsovårdens organisationer, specifikt inom barnskyddsorganisationer. Vilka egenskaper är viktiga för en bra ledare inom en barnskyddsorganisation? Vilka faktorer stöder ledarskapet? Vad skiljer detta ledarskap från ledarskapet i andra kontexter? Genom empirisk analys närmas frågan om det är möjligt att beskriva ledarskap inom social- och hälsovården, och då ännu specifikt inom den tredje sektorns barnskyddsorganisationer, genom att relatera till den allmänna litteraturen om ledarskap. Materialinsamlingen är utförd genom en semistrukturerad fokusgruppintervju. Avhandlingens syfte och forskningsfrågor har besvarats genom tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av abduktiv innehållsanalys. Avhandlingens övergripande slutsatser visar att barnskyddsorganisationernas ledarskap kännetecknas av att ledarskapserfarenhet och kännedom om organisationsfältet framstår som viktigare och uppskattas i större utsträckning än substanskunnande inom området eller formell utbildning. Stödet för ledarskap består av välfungerande samarbete med styrelser, styrelseordförande, ledningsgrupper och formella och informella nätverk. Vidare visar undersökningen också att det samtidigt som framtiden för organisationen uppfattas som osäker och det är svårt att balansera i ett välfärdslandskap präglat av krav på ekonomisk effektivitet, den ekonomiska resursering är osäker och samhällets värderingar hårdnar, är alla informanter eniga om att själva grunduppgiften och uppdraget med att hjälpa barn motiverar mest och ger arbetsglädje. Att ”missionen bär” trots allt karaktäristiskt för arbetet inom den tredje sektorn.

Globalization is changing and challenging our society. As a result of this change, there is also a growing possibility to develop well-functioning multilingual environments. In the future, teachers and leaders of different associations may often work in environments where two languages are used in parallel with one another. This leads us to the question, how to lead and communicate pedagogically using multiple languages? Multilingualism and multilingual schools, along with their potential, have been discussed in the Finnish media, which makes the discussion about multilingual practices relevant. This study’s aim is to examine how football coaches in a multilingual environment communicate and lead while using multiple languages. The thesis has been written in collaboration with the project UPS-HIFK, a cooperation between the University of Helsinki, FSI (Finlands svenska idrott) and the football club, HIFK. UPS-HIFK was part of a study project called “Ung på Svenska” which was financed by Kulturfonden. The study is inductive and qualitative and data has been gathered through both video and interviews. Moreover, the main participants consisted of four football coaches who were observed in their natural working environment. The coaches were also interviewed to get a deeper understanding of their experiences of the multilingual practice. The coaches’ leadership was examined through Chelladurai’s (2017) multidimensional leadership model as well as through transformational leadership theory; while the multilingual working methods were studied through García’s (2009) multilingual strategies. The results demonstrate a complex leadership role that is shaped by context, as well as players- and coaches’ characteristics. Furthermore, the coach and the environment supported the players' individual growth in many areas, including language development. The coach altered his language depending on the players' language skills and who he was communicating with. The multilingual strategies used could occasionally work as resources for the coaches’ leadership and communication. The coaches showcased a flexible and dynamic communication style that was supported by body language. Every coach had developed their own micro practice to cope in the multilingual working environment. The conditions were given, but every coach’s varying level of language skills and leadership style shaped the outcome of the praxis. The results show that a multilingual approach could be incorporated in other similar environments. However, leaders in these environments need to put effort into planning the work and language acquisition, while maintaining a positive an open mindset to reassure that the environment is pedagogical and developing for the participants.