Browsing by Subject "mångfald"

Avhandlingen behandlar nyhetsreportrars och redaktions- och nyhetschefers (nyhetsskapares) synpunkter på att främja jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet. Nyhetsjournalistik har en stor diskursiv makt i samhället och påverkar människors uppfattningar om verkligheten. Flera tidigare studier visar att nyhetsrapporteringen är skev i och med att de som syns och hörs i nyheterna oftast är en liten och likartad grupp människor. Därmed speglar nyheterna inte samhällets mångfald, även om journalisterna i många fall uppger att de strävar efter att göra det. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur nyhetsskapare förhåller sig till inkluderande journalistik med hjälp av sammanlagt tolv kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer med nyhetsreportrar och nyhets- och redaktionschefer vid Helsingin Sanomat, Aamulehti och Hufvudstadsbladet. Den teoretiska diskussionen kretsar kring inkluderande perspektiv på journalistik- och medieforskningen, nyhetsarbetets logiker och praxis samt journalistiska representationers makt i verklighetsskapandeprocessen och relationen mellan samhället och nyhetsmedierna. Av resultaten framgår det att nyhetsskaparna upplever att främjandet av jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet ska vara en naturlig del av arbetsprocessen. Konkreta och systematiska sätt för inkluderande journalistik saknas delvis vid de valda dagstidningarna, men samtidigt är nyhetsskaparna tveksamma till behovet av att inrätta sådana i och med att det antas färga journalistiken med en tydlig agenda. Nyhetsskaparna ser ändå behovet av att se över de redaktionella rutiner och den journalistiska praxis som gör att nyheterna fortsätter spegla samhället på ett ensidigt sätt. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om jämställdhetsarbete vid nyhetsredaktioner i Finland i och med att intervjustudien tar fram nyhetsskapares åsikter och uppfattningar om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet. För att förstå hur jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklas inom mediefältet behöver man en ökad förståelse om nyhetsjournalisternas åsikter och uppfattningar och förhoppningen är att denna avhandling kan sporra till diskussion om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet och dess mångfald. I och med att inkluderande journalistik i Finland är ett relativt outforskat område inom journalistikforskningen finns det många möjligheter för fortsatt forskning inom ämnet. Ett intressant studieupplägg för fortsatta studier i ämnet skulle vara att bredda respondentskaran till andra journalister än de som arbetar med nyhetsrapportering vid dagstidningar. På så sätt skulle man kunna få en mer heltäckande uppfattning om hur de som arbetar inom det finländska mediefältet uppfattar och förhåller sig till inkluderande journalistik. För att undersöka hur journalisternas arbetsverklighet lämpar sig för skapandet av inkluderande journalistik kunde etnografiska observationer i en redaktionsmiljö också vara givande.