Browsing by Subject "nationalism"

Våren 1906 organiserades en kampanj av aldrig tidigare sedd storlek för förfinskningar av släktnamn. Namnförfinskningskampanjen fick sitt startskott med författaren Johannes Linnankoskis tal i mars och kulminerade i en massförfinskning på Snellmansdagen den 12 maj, då tiotusentals personer förfinskade sina släktnamn. Under våren debatterades ämnet aktivt i såväl den finskspråkiga som den svenskspråkiga pressen. Denna avhandling behandlar aktörer, målgrupper, argumentation, retorik, ideologi och politisk agenda i den finsksinnade namnförfinskningskampanjen och den svensksinnade kritik som kampanjen gav upphov till. Det teoretiska ramverket för avhandlingen är nationalism, identitet och språk. Kampanjen och dess motreaktion speglas mot teorier om konstruerandet av en nationell identitet och ett folk och byggandet av en nationell historia. Betydelsen av ett gemensamt språk för inkluderande i och exkluderande från imaginära gemenskaper spelar en central roll i förståelsen av fenomenet. Avhandlingen baserar sig på ett brett källmaterial bestående av såväl ca 500 tidningsartiklar som arkivkällor. Källorna behandlas såväl kvantitativt som kvalitativt. Med hjälp av statistik belyses olika aktörers engagemang, centrala teman i argumentationen samt målgrupper för namnförfinskningskampanjen och den svensksinnade motreaktionen. Den kvantitativt baserade analysen fördjupas genom en djupare kvalitativ analys och rikliga exempel från källmaterialet. Namnförfinskningskampanjen var en produkt av flera centrala aktörers samarbete. Kampanjen startades av det vetenskapliga sällskapet Kotikielen seura och studentföreningarna Suomalainen Nuija och Ylioppilaiden Keskusteluseura. Skriftställaren Johannes Linnankoski hade också en central roll, då hans brandtal för massförfinskningen av släktnamn var startskottet till kampanjen och publicerades i största delen av de finskspråkiga tidningarna i landet. Utöver dessa hade dock även de politiska partierna och deras tidningar en stor inverkan på att kampanjen blev så stor. Speciellt det gammalfinska partiet och dess ledande tidningar Uusi Aura och Uusi Suometar agiterade mycket aktivt för namnförfinskningarna. Den svensksinnade motkampanjen koncentrerade sig däremot främst runt kvällstidningen Nya Pressen och dess chefredaktör Axel Lille, som samtidigt arbetade för att omforma det svenska partiet. Argumentationen för namnförfinskningarna innehöll en bred spridning av olika slags argument. Både argument om praktiska problem som uttalssvårigheter och emotionella argument som att finska släktnamn var ett tecken på fosterländskhet figurerade. En del argument fick oproportionerligt stor synlighet på grund av att de användes av ett fåtal skribenter vars inlägg publicerades flera gånger om. Sist och slutligen var det en liten krets personer som ledde agitationen i pressen. Den svensksinnade kritiken koncentrerade sig främst på rationella argument, trots att försök att förlöjliga namnförfinskningskampanjen också var vanliga. Målgruppen för namnförfinskningskampanjen var på ytan hela folket. Den viktigaste gruppen var dock den bildade klassen som enligt snellmanska tankebanor måste förfinskas. Likaså koncentrerade sig den svensksinnade motkampanjen på att förmå den bildade klassen att inte delta i kampanjen. De politiska partierna tävlade redan om sina målgruppers gunst inför lantdagsvalet som skulle gå av stapeln följande år. Förutom en språkfråga, var debatten om namnförfinskningar i allra högsta grad en politisk fråga.

At the the heart of this study can be seen the dual concern of how the nation is represented as a categorical entity and how this is put to use in everyday social interactions.This can be seen as a reaction to the general approach to categorisation and identity functions that tend to be reified and essentialized within the social sciences. The empirical focus of this study is the Isle of Man, a crown dependency situated geographically central within the British Isles while remaining political outside the United Kingdom. The choice of this site was chosen explicitly as ‘notions of nation’ expressed on the island can be seen as being contested and ephemerally unstable. To get at these ‘notions of nation’ is was necessary to choose specific theoretical tools that were able to capture the wider cultural and representational domain while being capable of addressing the nuanced and functional aspects of interaction. As such, the main theoretical perspective used within this study was that of critical discursive psychology which incorporates the specific theoretical tools interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions. To supplement these tools, a discursive approach to place was taken in tandem to address the form and function of place attached to nationhood. Two methods of data collection were utilized, that of computer mediated communication and acquaintance interviews. From the data a number of interpretative repertoires were proposed, namely being, essential rights, economic worth, heritage claims, conflict orientation, people-as-nation and place-as-nation. Attached to such interpretative repertoires were the ideological dilemmas region vs. country, people vs. place and individualism vs. collectivism. The subject positions found are much more difficult to condense, but the most significant ones were gender, age and parentage. The final focus of the study, that of place, was shown to be more than just an unreflected on ‘container’ of people but was significant in terms of the rhetorical construction of such places for how people saw themselves and the discursive function of the particular interaction. As such, certain forms of place construction included size, community, temporal, economic, safety, political and recognition. A number of conclusions were drawn from the above which included, that when looking at nation categories we should take into account the specific meanings that people attach to such concepts and to be aware of the particular uses they are put to in interaction. Also, that it is impossible to separate concepts neatly, but it is necessary to be aware of the intersection where concepts cross, and clash, when looking at nationhood.

This thesis will explore the variance in support of the European Union between Scotland and England and explain the Brexit referendum vote through a focus on identity and nationalism. A theory of allegiance is developed to explain the linkage between Scottish and English nationalism and opinion formation vis-à-vis the European Union. The paper finds that national identity played a key role in how people voted in the Brexit referendum as it shapes where individuals locate the terminal political community.

This thesis explores representations of Brazil in Argentine print media coverage of the 2014 World Cup. In Argentina, and generally throughout Latin America as a whole, the game of football transcends the boundary of sport and has a significant effect on a societal level. Therefore, what is said within the context of sport can be then analyzed as potentially having significance on a more expansive, profound level. This thesis analyzes statements and portrayals of Brazil made within the context of a sporting competition-the 2014 World Cup- and examines if and how these statements cast Brazil as an inferior Other to Argentina. Theoretically, this thesis uses Edward Said’s Orientalism as a starting point with which to explore how an opposing group can be represented in such a way as to dominate it. Negatively stereotyping and essentializing an opposing group, as outlined by Said in Orientalism is applied to the Latin American context with the help of previous works by Latin American social scientists who have previously decontextualized Said’s work from the Orient and applied it specifically to the case of Argentina and Brazil. With his concept of ‘’banal nationalism’’, Michael Billig describes a type of nationalism which is almost constant and nearly undetectable. This proved highly relevant in relation to Argentine coverage of the World Cup, and also provides a theoretical basis for this thesis. Fieldwork was carried out in Buenos Aires, Argentina in 2014, where ethnographic fieldnotes and print media articles were collected, and semi-structured interviews were conducted. Qualitative content analysis and the application of coding frames to the collected print articles allow for the content of hundreds of articles to be reduced to pertinent reoccurring themes, which are then analyzed in relation to the research questions of this thesis. Within the data several reoccurring trends are found which contribute to the identity of a dominant or superior Argentina and a weak Brazil. Dominant and militaristic language, referred to as ‘’colonizing discourse’’ within this thesis, is employed to describe the interaction Argentine fans have with Brazilians and Brazilian space during the 2014 World Cup. The trend of speaking for the other by defining their mental state and applying negative emotional characteristics to the entire populations of Brazilian cities or even the entire country itself is also found, and it is argued that the assignation of negative emotions or a damaged psyche casts Brazil as weak, and thus, Argentina as strong.