Browsing by Subject "stigma"
Now showing items 21-28 of 28
-
(2021)Merkintä eri viranomaisten rekistereissä on yksi laittomien päihteiden käyttöön liittyvistä kysymyksistä. Sosiaali- ja terveydenhuollon toimijoiden tiedossa oleva huumeidenkäyttö saattaa vaikuttaa asiakkaan asiointikokemuksiin. Huumeita käyttävän asiointikokemusten näkökulma tuo lisävalaistusta ajankohtaiskeskusteluun eri päihteiden käytön rangaistavuuden muutoksista. Maisterintutkielman tarkoituksena oli selvittää, millaisia kokemuksia huumeita käyttävät kuvailevat, kun aiheena on huumeiden käytöstä kertominen sosiaali- ja terveydenhuollon asioinneissa. Tutkielmassa tarkasteltiin, mitä tosiasiallisia seurauksia huumeiden käytöstä kertomisella on huumeita käyttävän identiteetille ja oikeudenmukaisuuden kokemukselle asioinneissa sekä sitä, miten seuraukset käytännössä tulevat näkyviin kokemuskertomuksissa. Tutkielman teoreettisena näkökulmana toimi Dorothy Smithin kehittämä institutionaalinen etnografia, jonka pääpiirteinä ovat huomion kiinnittäminen ihmisten kanssakäymiseen erityisesti institutionaalisissa kohtaamisissa. Painopisteenä on kokija itse, kokijan "standpoint". Huumeita käyttävien kokemusta tavoiteltiin keräämällä vastauksia verkkokyselyyn facebookin ja Tor-verkon keskustelupalstoilta. Kyselyssä oli sekä strukturoituja että avoimia kysymyksiä. Aineisto koostui 86 vastauksesta kyselyyn. Avointen kysymysten tarjoamaa ainestoa käytiin läpi laadullisen sisällönanalyysin keinoin. Vastaukset koodattiin ja teemoiteltiin. Strukturoitujen kysymysten vastausten avulla saatiin kuvailevaa taustatietoa vastaajien tilanteesta. Kyselyyn vastanneet kokivat, että kun sosiaali- ja terveystoimen asiakastietojärjestelmiin oli kerran merkitty tieto siitä, että asiakas on käyttänyt huumeita, asia mainittiin tilanteissa, joiden asiakas ei kokenut liittyvän huumeiden käyttöön. Maininnan koettiin säilyvän pitkään ja leviävän monelle eri toimijalle. Huumeidenkäyttö koettiin nähtävän instituutioissa ongelmana riippumatta asiakkaan omasta määritelmästä. Huumeiden ongelmakäyttäjäksi leimautumisen koettiin vaikuttavan palveluiden saatavuuteen sekä asiakaskohtaamisiin. Käytännön vaikeuksia mainittiin erityisesti mielenterveyden hoidon ja lääkkeiden saatavuuden sekä ajo-oikeuden osalta.
-
(2023)During its history HIV has changed from a death sentence to a medical condition manageable with treatment. As knowledge about the virus has spread it has brought about a change in attitudes. Knowledge promotes understanding and does away with fear. However, in China awareness about HIV/AIDS remains to be lacking among ordinary people. Non-governmental organisations have an important role as norm adapters. What is the role of NGOs in China in relation to HIV/AIDS advocacy? Arguments for further inclusion of civil society organisation in HIV/AIDS policy making is supported by UNAIDS. A human rights framework has entered the global discourse around the topics of AIDS prevention and reducing the stigma related to the disease. The aim of this thesis is to explore the manifestations of stigma and the reasons behind it. This is done through looking at the history of the HIV/AIDS epidemic in China and how it has shaped the image Chinese people have about individuals living with the disease. These constructed, discriminatory attitudes affect the lives of people living with HIV/AIDS negatively in numerous ways. They also endanger the realisation of the human right to health. Effects of the COVID-19 pandemic on the overall HIV/AIDS situation in the country are examined as a phenomenon not void of stigma. While it affected the whole population, its effects on the individuals living with HIV/AIDS was amplified by previous discriminatory practices. Research done in this thesis supports the notion that the continuous discrimination and stigmatisation of HIV/AIDS and the people living with the disease sustains an environment where further infections can not be avoided. To address this situation the Chinese government should focus on stigma reduction in combination with long-term treatment plans.
-
(2023)During its history HIV has changed from a death sentence to a medical condition manageable with treatment. As knowledge about the virus has spread it has brought about a change in attitudes. Knowledge promotes understanding and does away with fear. However, in China awareness about HIV/AIDS remains to be lacking among ordinary people. Non-governmental organisations have an important role as norm adapters. What is the role of NGOs in China in relation to HIV/AIDS advocacy? Arguments for further inclusion of civil society organisation in HIV/AIDS policy making is supported by UNAIDS. A human rights framework has entered the global discourse around the topics of AIDS prevention and reducing the stigma related to the disease. The aim of this thesis is to explore the manifestations of stigma and the reasons behind it. This is done through looking at the history of the HIV/AIDS epidemic in China and how it has shaped the image Chinese people have about individuals living with the disease. These constructed, discriminatory attitudes affect the lives of people living with HIV/AIDS negatively in numerous ways. They also endanger the realisation of the human right to health. Effects of the COVID-19 pandemic on the overall HIV/AIDS situation in the country are examined as a phenomenon not void of stigma. While it affected the whole population, its effects on the individuals living with HIV/AIDS was amplified by previous discriminatory practices. Research done in this thesis supports the notion that the continuous discrimination and stigmatisation of HIV/AIDS and the people living with the disease sustains an environment where further infections can not be avoided. To address this situation the Chinese government should focus on stigma reduction in combination with long-term treatment plans.
-
(2022)Stigmatisering av mentala sjukdomar har såväl sociala som psykologiska komponenter och opererar på strukturella, mellanmänskliga och individuella nivåer. Stigma i koppling till mentala sjukdomar innebär en negativ social stämpling av en person eller grupp som har blivit diagnostiserad med eller uppvisar symptom på en psykisk sjukdom. Det här åtföljs i sin tur av negativa kognitiva, affektiva och beteendemässiga reaktioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att granska stigma i koppling till mentala sjukdomar på olika nivåer och behandla fenomenet i ungdomens kontext. I samband med det här lyfter avhandlingen även fram stigmats konsekvenser för hjälpsökande beteende hos en individ med en mental sjukdom. Behandlingen av nivåer och processer av stigma tar utgångspunkt i offentlig-, själv-, associerad-, och strukturellt stigma. Därtill fungerar socialpsykologiska komponenter, så som fördomar, stereotyper och innehållande kategoriseringsprocesser, som ramar. Resultaten visar att vanliga negativa reaktioner mot individer med mentala sjukdomar är bland annat socialt avståndstagande, skuldbeläggning, ogillande, ilska och rädsla. Forskning visar därtill att mentala sjukdomar ofta framträder för första gången i ungdomen och som en naturlig följd blir stigma närvarande i ett tidigt livsskede för unga med mentala sjukdomar. Stigmaforskningen har i stort fokuserat på vuxna individer. Nyare forskning visar att ungdomens många utvecklingsområden, framförallt identiteter, kognitiva förmågor och självkoncept kan komma att påverkas negativt av omgivningens stigmatiserande syner och beteenden. Det här riskerar i sin tur att internaliseras hos den sjuka individen, vilket förstärker självstigmat, som i sin tur identifierats som en av de största barriärerna mot hjälpsökande beteende bland unga. Att bredda förståelsen för stigmatisering av mentala sjukdomar och belysa dess roll i ungdomen samt vilka konsekvenser det får för en ung persons hjälpsökande beteende är en viktig komponent i såväl minskandet av stigma kring mentala sjukdomar som ökandet av ungas benägenhet att söka vård. Detta gynnar individer som är direkt drabbade av en mental sjukdom och stigma, samt deras närmaste krets och samhället i stort.
-
(2021)Mitt syfte med denna litteraturavhandling är att undersöka (1) hur stigmatisering av personer med psykisk sjukdom uppkommer och (2) vilka konsekvenserna stigmatiseringen har. Psykiska sjukdomar är relativt funktionsnedsättande, och trots att beslutsfattare fokuserar allt mer på allmänhetens psykiska hälsa, blir personer med psykisk sjukdom ofta utsatta för stigmatisering. Avhandlingen är en litteraturgenomgång baserad på samtida forskning och litteratur om stigmatisering av personer med psykisk sjukdom vilken utvecklats från Erving Goffmanns teori om stigma. Litteraturgenomgången visar att stigmatiseringen är ett mångfacetterat fenomen som inkluderar diskriminering, stereotypisering och generalisering, och sker på en individuell, mellanmänsklig och samhällelig nivå. Stigmatiseringen går att förklaras som en socialt konstruerad företeelse, samt som kognitiva processer. Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom har förklarats bland annat med hjälp av Gordon Allports samt Henri Tajfels teorier om in- och utgrupper, där individen delar in sig själv och andra in i grupper bestående av ”oss” (ingrupp) och ”dem” (utgrupp). Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom har ett flertal konsekvenser för den stigmatiserade. Konsekvenserna är bland annat marginalisering, en ovilja att söka vård, självstigmatisering och att den stigmatiserades självkänsla påverkas. Medierna spelar en stor roll i att avbilda en felaktig bild av personer med psykisk sjukdom och kunde ha en verklig möjlighet att påverka allmänhetens uppfattningar om personer med psykisk sjukdom. Detta kunde eventuellt kunna bidra till att minska stigmatiseringen.
-
(2020)Migraine was ranked as the second largest cause of disability in 2016 in the Global Burden of Disease (GBD) study. People with migraine have a greater disability and a lower health-related quality of life than those of the general population. Many migraine patients experience functional and emotional impairment due to their disease. Migraine can limit their daily activities and impact their private, professional and social life. Migraine affects the patient also in between the attacks and can impact their education, career and their family and loved ones. Comorbid diseases and failed treatment lines add to the burden of migraine. Furthermore, migraine also imposes an economic burden. Stigma is described as the hidden burden of disease. Chronic migraine patients have been found to have higher stigma than episodic migraine patients. Even though migraine is one of the most common disabling headache disorders, it is still both under-recognised, under-diagnosed and under-treated. The objectives of this study were to determine the extent of the burden and the stigma of migraine in adult Finnish migraine patients. This study aimed to produce comprehensive and current information about migraine and its severity in Finland, highlighting the burden it poses on the migraine patients as well as on society. Migraine is most prevalent among the working aged population, which increases the societal burden of the disease. This study was conducted as a cross-sectional electronic survey amongst adult Finnish migraine patients. The participants were contacted through the Finnish Migraine Patient Advocacy Group. The questionnaire consisted of the already existing and validated Migraine Disability Assessment (MIDAS) Questionnaire and of measures developed by the author. The final data consisted of 608 responses. Of all respondents with 8 or more headache days a month, over 90% were categorised in the severe disability group (MIDAS grade IV), thus having similar disability to those with 15 or more headache days a month (i.e. respondents with probable chronic migraine). The proportion of respondents with severe disability (MIDAS grade IV) was greater in the present study (65.0%) than in a study conducted in Finland in 2000 (47%), indicating that migraine disability in Finland might have become more severe during the past two decades. The mean level of headache pain in the present study was 6.2 (on a scale of 0-10) and pain was the aspect that most respondents viewed as the worst aspect of migraine. This highlights the importance of proper pain management in migraine care. Many of the respondents were also at risk for medication overuse, which highlights the importance of monitoring medication use and informing the patients about possible risks. Stress was reported as the most common migraine trigger, and reducing stress at the workplace was also reported as the most important way of how migraine could better be managed at the workplace. Almost half (44.4%) of all respondents felt stigmatised due to their migraine. Reasons for this stigma and suggested solutions on how to reduce/manage the stigma were quite similar. The ignorance of others was the most reported reason for their migraine stigma, and increasing awareness and correct information about migraine was the most reported way of reducing the stigma. Many of the respondents had faced, due to their migraine, belittlement at work, from family and friend and from healthcare professionals. Facing belittlement from healthcare professionals was reported to have happened often by 11.5% and sometimes by 34.7% of all respondents. Of all respondents, 55.6% worried often and 29.8% worried sometimes about the onset of the next migraine attack. The majority of the respondents had severe disability based on their MIDAS grades. Many other aspect of the burden were reported as well, inculding stigma, reported by almost half of the respondents. Further and future studies need to be conducted to get an even better understanding of the burden and stigma of migraine experienced by adult Finnish migraine patients. This includes further and more intricate quantitative and qualitative analyses of the data from this study, as´well as studies with new perspectives based on the results found in this study.
-
(2019)ABSTRACT Självmord är en vanlig dödsorsak och påverkar varje år många finländare. Jag har velat ta reda på vilka upplevelser personer har efter att de förlorat en familjemedlem i självmord. Syftet med min avhandling är att undersöka uppevelser efter en familjemedlems självmord. Min avhandling kommer att koncentrera sig på dessa upplevelser utgående från copingteorin och teorin om stigma. Jag har intervjuat fyra informanter för att analysera hurdana upplevelser dessa personer har. Jag är intresserad av om de upplevt stigma och på vilka sätt de har handskats med sorgen. Studien visar att stigman har varit närvarande i en del av sorgeprocesserna på olika sätt. Stigman har uttryckts på olika sätt, t.ex. genom att informanten har valt att hålla självmordet hemligt. Det har också visat sig att en av informanterna har blivit behandlad mycket annorlunda efter förlusten och informanten har känt att hen inte vill vara känd som den som förlorat en familjemedlem i självmord. Vanliga upplevelser under sorgeprocessen har varit skuld och skam, dessa känslor går hand i hand med stigma. Informanternas upplevelser av stigma är mycket annorlunda, man kan tänka sig att relationens karaktär har ett samband med känslorna av stigma. Informanternas sätt att hantera sorgen har varit mycket varierande. Vanliga copingstrategier i studien har varit undanflykt, självsamtal, socialtstöd, meningsskapande och stöd av professionella. Informanterna lyfter fram ett stort missnöje med den psykiatriska vården som de själva och deras anhöriga har fått både före och efter förlusten. Copinstrategierna är närvarande i informanternas vardag. Som resultat i min avhandling kan man se att det inte finns ett enda rätt sätt att handskas med sorgen efter en förlust. Det visar sig att personerna har haft olika upplevelser efter förlusten och även olika copingstrategier. Man kan se att stigman har varit närvarande i tre av fyra informanters sorgeprocesser. Alla informanter har använt sig av olika copingstrategier för att hantera sorgen, bland annat undanflykt och socialt stöd. Som socialarbetare möter man personer i olika kriser och därför är det viktigt att förstå hur olika sorgeprocessen kan se ut. Det är viktigt att det finns olika former av stöd i olika situationer i sorgeprocessen. Nyckelord: självmord, sorg, upplevelser, coping, stigma
-
(2017)Schizofreni är en allvarlig stigmatiserad psykisk sjukdom. Personer med schizofreni kan bli diskriminerade pga. sjukdomen, och allmänheten kan ha stigmatiserande och stämplande attityder mot dessa personer. Också personal inom social – och hälsovården kan ha stigmatiserande attityder mot personer med schizofreni. Syftet med denna kandidatavhandling är att studera hurdana upptäckter man i färsk forskning gjort kring stigmatisering och stämpling som påverkar personer med schizofreni, samt att identifiera åtgärder som kan användas för att ändra på attityderna till och minska stigmat av schizofreni. Stämplingsteorin, stigma och socialt avstånd utgör grunden för avhandlingen. Varför personer blir stämplade och hur stigmatiserande attityder uppkommer beskrivs. Genom en selektiv litteraturgenomgång studeras studerandes attityder inom social – och hälsovårdsbranschen, samt allmänhetens attityder mot schizofreni. Resultaten visar att ökad kunskap om schizofreni som sjukdom samt ökad personlig kontakt med personer med schizofreni leder till de bästa resultaten gällande attitydförändring. Det är inte helt klart att ökad kunskap i sig har stor effekt, men kombinerat med personlig kontakt har det en positiv effekt i att förändra attityder. Erfarenhetsexperter kunde vara en åtgärd som kunde användas t.ex. i utbildningen inom social – och hälsovårdsbranschen.
Now showing items 21-28 of 28