Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "tvåspråkighet"

Sort by: Order: Results:

  • Heikkilä, Aleksi (2023)
    Språkbad är en mångsidig, intensiv och stimulerande språkinlärningsmetod, som har sitt ursprung i Kanada. I tidigare forskning har man konstaterat att språkbad är ett effektivt sätt att lära finskspråkiga barn svenska. För språkbadselever ger språkbadet omfattande språkliga möjligheter inför framtiden. I dag studerar en del tidigare språkbadselever i svenskspråkiga utbildningar på andra eller tredje stadiet och en del arbetar i svenskspråkiga arbetsmiljöer. Därtill konsumerar flera tidigare språkbadslever svenskspråkig litteratur och populärkultur i sina vardagar. I denna magisteravhandling är mitt syfte att utreda hurdana erfarenheter tidigare språkbadselever har kring språkbad. I avhandlingen kartläggs hurdana språkkunskaper tidigare språkbadselever har i svenska språket. I avhandlingen utreds också hur mycket och i vilka situationer tidigare språkbadselever använder svenska språket. Därtill kartläggs hur tidigare språkbadselever identifierar sig språkligt. Materialinsamlingen har gjorts genom en elektronisk enkät. Enkäten består av totalt tolv frågor varav fyra är flervalsfrågor och åtta är öppna frågor. Totalt 30 tidigare språkbadselever som har avlagt ett svenskspråkigt språkbadsprogram i Finland svarade på enkäten. Min undersökning visar att tidigare språkbadselever huvudsakligen har positiva erfarenheter av språkbadsundervisning. Språkkompetenserna i svenska språket är på en hög nivå hos de flesta tidigare språkbadselever. Majoriteten av tidigare språkbadselever använder svenska språket aktivt i varierande situationer. Därtill identifierar över hälften av de tidigare språkbadseleverna sig som tvåspråkiga utifrån språkbadserfarenheten.
  • Sahi, Annika (1999)
    Avhandlingen behandlar tidigt fullständigt svenskt språkbad i Esbo. Arbetet utreder vad tidigt fullständigt språkbad innebär samt vad språkbadsföräldrars och språkbadslärares åsikter om språkbadet i Esbo är. Undersökningen omfattar 60 familjer samt samtliga lärare (14 st) som arbetar med språkbad i Esbo. Undersökningen består av två enkäter; en till språkbadsföräldrar och en tillspråkbadslärare. Av de 60 enkäter som sändes ut till språkbadsföräldrarna besvarades 45, dvs. 75%. 12 lärare av 14, dvs. 86%, besvarade den andra enkäten. Det är viktigt att känna till centrala begrepp i anslutning till tvåspråkighet, då man talar om andraspråkstillägnandet i språkbad. I detta arbete presenteras en modell (Sahi, 1999) som åskådliggör centrala begrepp i anslutning till tvåspråkighet. Tidigtfullständigt språkbad är ett program som är planerat att omfatta hela grundskolan. Språkbad är ämnat för enspråkiga majoritetsbarn i ett tvåspråkigt land. Dessa barn tillägnar sig minoritetsspråket i skolan. Språkbadet är inte enbart ett program, utan även en metod. Skillnaden mellan språkbad och traditionell undervisning i språk är att man i språkbadet betonar kommunikation framom grammatik. Målet medspråkbadet är funktionell tvåspråkighet. Många faktorer inverkar på andraspråkstillägnandet i språkbadet. I detta arbete betonas attitydernas och motivationens betydelse. Språkbad kräver en medveten och aktiv insats av föräldrarna. Vidare betonar litteraturen som behandlar språkbad undervisningsmetodernas betydelse samt språkbadslärarens viktiga roll. Föräldrarna är nöjda med språkbadsprogrammet, eftersom det givit goda resultat och motsvarat förväntningarna. Enligt föräldrarna är språkbad ett mjukt, modernt och effektivt program. Föräldrarna anser att barnen lär sig badspråket på ett naturligt sätt och även får en öppnare inställning till språk och kulturer. Föräldrarna betonar lärarnas viktiga insatser samt kontinuitetens betydelse. Vidare tycker föräldrarna att språkbadet borde inledas i ett tidigare skede och att eleverna borde ha mera kontakt med badspråket utanför skolan. Målet med att barnen går i språkbad är, enligt föräldrarna, att barnen ska förstå och tala språket flytande samtkänna kulturen som hör ihop med språket. Både föräldrarna och lärarna tycker att språkbadsklasserna är för stora och att det är brist på material. Lärarna anser att man mer än tidigare borde informera allmänheten, beslutsfattare samt föräldrar om verksamheten. Därtill tycker lärarna att samarbetet mellan daghem och skola samt specialundervisningen borde utvecklas. Lärarna betonar att språkbad inte lämpar sig för alla barn. Lärarna anser sig främst behöva praktiska råd av andra som arbetar med språkbad samt teoretisk kunskap. Både föräldrarna och lärarna tycker att språkbadsverksamheten i Esbo borde koordineras och att språkbadselevernas prestationer noggrant borde följas upp.
  • Tiilikainen, Sonja (2017)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling är att utreda hur tvåspråkighet kommer till uttryck i översättarutbildning, närmare bestämt i fem översättningsämnen vid Helsingfors universitet. Undersökningen utgår från en jämförelse mellan å ena sidan svensk översättning vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen och å andra sidan engelsk översättning, fransk filologi (översättarlinjen), rysk översättning och tysk översättning vid Institutionen för moderna språk. En annan utgångspunkt är översättarstudenternas tankar och upplevelser, vilket motiverar metodvalet enkätundersökning för materialinsamling. I enkäten utreds vilken språkpraxis som tillämpas i översättarstudierna, dvs. hur de två arbetsspråken (språkparet finska och svenska eller finska och engelska/franska/ryska/tyska) används i studierna. Syftet är att se om den språkpraxis som tillämpas stöder studenterna i att upprätthålla och utveckla sina kunskaper i båda arbetsspråken. Vidare gäller det att utreda om studenterna upplever att tvåspråkighet som en egenskap hos studierna är relevant med tanke på översättaryrket. I avhandlingens teoretiska referensram redogörs för tvåspråkighet och översättarutbildning. Tvåspråkighet behandlas i första hand enligt den allmänna indelningen individuell tvåspråkighet och samhällelig tvåspråkighet. Även översättningsvetenskapliga synpunkter på begreppet blir synliga då förhållandet mellan tvåspråkighet och översättning diskuteras. Översättarutbildning behandlas utifrån de funktioner utbildningen har. Också översättarens kompetenser diskuteras med särskild fokus på språklig kompetens, eftersom en av översättarutbildningens viktigaste funktioner är att bidra till dessa kompetenser. I avhandlingen diskuteras också tvåspråkighet i kontexten av Helsingfors universitet med utgångspunkt i tre nivåer: läroämnesnivån, institutionsnivån och universitetsnivån. Syftet är att förankra tvåspråkighet i den verklighet som avhandlingen hänför sig till och ge en vidare uppfattning (utöver studenternas upplevelser) om hur tvåspråkighet (potentiellt) kommer till uttryck i studierna. Läroämnesnivån behandlas i första hand utifrån webbplatser med information om de fem läroämnen som undersökningen gäller, institutionsnivån utifrån verksamhetsplanerna för de två jämförda institutionerna samt universitetsnivån utifrån universitetets strategi och språkprinciper. Av de 25 enkätsvaren från studenter i engelsk översättning, fransk filologi (översättarlinjen), rysk översättning och tysk översättning (s.k. EFRT-studenter) kan dras den slutsatsen att finskan är det språk som används mest inom dessa fyra läroämnen. De 13 enkätsvaren från studenter i svensk översättning (s.k. S-studenter) tyder å sin sida på att svenska används mest inom läroämnet. EFRT-studenterna verkar inte i lika hög grad som S-studenterna uppleva att studierna erbjuder en möjlighet att operera och kommunicera på båda arbetsspråken och därigenom utveckla och upprätthålla kunskaperna i språken. Såväl EFRT-studenterna som S-studenterna ser emellertid användningen av två språk som en viktig och ändamålsenlig egenskap hos studierna med tanke på översättaryrket. Enkätens svarsprocent är mycket låg, vilket har en inverkan på undersökningens reliabilitet. Undersökningen är dock i första hand kvalitativ och syftar till att ge en djupgående beskrivning och tolkning av översättarstudenters tankar och upplevelser. I synnerhet informanternas svar på de öppna frågorna ger en omfattande bild av deras tankar om och upplevelser av tvåspråkighet och språkpraxis i översättarstudierna.