Browsing by Subject "Gunnar Finne"

I denna avhandling studeras uppkomsten av de två Topeliusmonumenten, Saga och Sanning samt Topelius och barnen, i Helsingfors under tidsperioden 1929–1932. År 1928 utlyste Svenska litteratursällskapet en skulpturtävling, där Gunnar Finnes bidrag Saga och Sanning fick första plats. Bidraget väckte stor diskussion i pressen 1929–1931 och motförslag, främst på grund av formspråket. En medborgarkommitté bildades år 1931 på initiativ av en grupp Topelius-intresserade personer. Medborgarkommittén arbetade för att få Ville Vallgrens Topelius och barnen uppförd i huvudstaden. Båda monumenten blev avtäckta under året 1932, i maj Topelius och barnen och i oktober Saga och Sanning. Monumenten härstammar från 1930-talets skifte, från ett ungt, självständigt Finland där språkstrider och ett försämrat ekonomiskt tillstånd tärde på befolkningen. Avhandlingens syfte är att studera denna brytningstid, som karaktäriserades av en tudelad offentlighet och olika, konkurrerande värderingar. I avhandlingen granskas de bakomliggande aktörerna, Svenska litteratursällskapet och medborgarkommittén, och deras processer och sätt att arbeta. I studien diskuteras monumentens avtäckningar och hur deras budskap kommunicerades. Utöver behandlas hurdana idéer och värderingar som fanns med i monumentprojekten, i diskussion om projekten och i diskussion om Topelius. Undersökningen bygger på nyheter, reportage, konstrevyer och insändare i tidningarna Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat, Svenska Pressen och Uusi Suomi. Genom artiklarna åskådliggörs den offentliga debatten, sakinformation, attityder och värderingar. Ytterligare bygger avhandlingen på arkivmaterial ur Svenska litteratursällskapets arkiv, Finska litteratursällskapets arkiv, medborgarkommitténs arkiv och det Journalistiska bildarkivet. Materialet som granskas består bland annat av mötesprotokoll, program, tal, föredrag och fotografier. De slutsatser som presenteras i avhandlingen utmanar den tidigare forskningens resultat om de bakomliggande aktörerna, de språkliga inriktningarna var inte så absoluta. Bakom Saga och Sanning fanns inte en enhetlig, svenskspråkig grupp, utan den var åsiktsmässigt delad. Svenska litteratursällskapets verksamhet präglades av den offentliga, negativa opinionen runt Saga och Sanning. Medborgarkommitténs drivkraft var snarare gemensamma värderingar och en gemensam syn på Topelius än finskhetsideologi. Medborgarkommittén inkorporerade båda språkgrupperna i sin verksamhet, till exempel i avtäckningarna, och tilltalade alla topelianska fosterlandsvänner. Värderingarna och idéerna som förekommer i monumentprojekten och i diskussion är fosterländska. Idén om Topelius som framkommer i diskussionerna är starkt kopplad till den upplevda rollen som sagofarbror och den offentliga bilden som skapats runt honom. Topelius beskrivs som en stor skald, folklig fosterlandsvän, barnens och ungdomens diktare. Idéerna och värderingarna inom projekten och om Topelius dikterade monumentprojektens gång och processer.