Browsing by Subject "HBTIQ"

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka vilka erfarenheter skolkuratorer som arbetar inom elevvården har av att bemöta HBTIQ-ungdomar. samt deras syn på vilket stöd de upplever att de behöver för ökad kunskap. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter och kunskaper när det kommer till att arbeta med HBTIQ-ungdomar inom elevvården? Vilket stöd upplever skolkuratorerna att de skulle behöva för att arbeta med HBTIQ-ungdomar på bästa sätt? Hur tar sig den heteronormativt dominerande diskursen sig uttryck i skolvärlden, och vilken betydelse får den när det kommer till skolkuratorers arbete med HBTIQ-ungdomar? Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, som sedan har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Urvalet har bestått av sju skolkuratorer verksamma runtom i Finland, och intervjuernas längd sträckte sig från 18–32 minuter. Som teoretisk referensram har använts socialkonstruktionism (Burr, 2015) samt teori med fokus på sexualitet och heteronormativitet. (Mattson, 2021, Lykke, 2003, Rich, 1980). Resultaten visar att alla skolkuratorer hade erfarenheter av att arbeta med ungdomar som identifierade sig som HBTIQ, och att deras erfarenheter alla var varierande; vissa hade mer negativa erfarenheter, medan andras erfarenheter var mer positiva. Det fanns svårigheter att stödja ungdomen i att våga vara sig själva och vara öppna med sin sexuella läggning, när föräldrar, släktingar, eller andra auktoriteter uppvisade klart negativa attityder mot andra sexuella läggningar utöver heterosexualitet. Andra utmanande faktorer som skolkuratorerna lyfte upp när det kom till att arbeta med HBTIQ-unga var okunskap, fördomar och negativitet som kunde florera inom lärarkåren, samt elevers ofta nedsättande språkbruk och kränkningar om HBTIQ-personer, vilket kunde ses som ett hinder för vissa ungdomar att våga vara öppna med vem de är. I skolan ansågs elever och lärare hos vissa skolkuratorer som en av de största utmaningarna att jobba med; kuratorerna upplevde sig ofta ha tillräcklig kompetens för att arbeta med HBTIQ-unga, men fördomar och negativa attityder bland både lärare och elever försvårade arbetet. Alla kuratorer var nöjda med sin nuvarande förmåga att bemöta och arbeta med HBTIQ-ungdomar, men uttryckte ändå att de önskade sig mera kunskap i form av olika kurser och fortbildningar, för att stärka självkänslan och öka kunskapsnivån.

Diskriminering mot sexuella- och könsminoriteter är fortfarande vanliga, och det förekommer diskriminering även inom hälso- och socialvården. Även hatbrott och hatretorik mot sexuella- och könsminoriteter är fortfarande ett signifikant problem. Det behövs mera kunskap kring tematiken även inom socialt arbete. Syftet med denna magisteravhandling har varit att både bidra med kunskap om, samt att synliggöra könsnormer. Jag utgick från en frågeställning: Hurudana upplevelser relaterade till könsnormer kan förekomma bland HBTIQ-personer? Som material har jag använt färdigt, offentligt publicerat material i form av tre självbiografiska verk av HBTIQ-personer. Materialet analyserades med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Analysen medförde tre större tematiska helheter, som användes som en stomme vid presentationen av resultaten. Dessa helheter var: förväntningar och ideal, antaganden och ifrågasättanden samt acceptans och bekräftelse. Kritiskt socialt arbete samt intersektionalitet utgjorde avhandlingens teoretiska utgångspunkter. Resultaten tyder på att det finns en mängd utseendemässiga faktorer och ideal om det hur en människa förväntas se ut. Dessa kan utöver utseendemässiga faktorer även beröra olika slags egenskaper och beteende. Ett stereotypiskt utseende som sitter in i normer kan ses som en skyddande faktor, och världen kan vara brutal för de personer som inte passar in i den binära könsuppfattningen, eller de ideal som den binära könsuppdelningen har. Resultaten tyder även på att desto bättre man passar in i normen, desto bättre blir man bemött av omgivningen. Resultaten tyder på att olika slags ideal och normer kommer oftast från omgivningen, samhället och andra människor. De människor som inte passar in i ideal och normer som omgivningen ställer på en, kan hamna ut bland annat för olämpliga frågor, olämpliga kommentarer, diskriminering på olika arenor och att bli felkönad. Resultaten tyder på att förutsättningar för att en människa kan känna sig fri och leva ett lyckligt liv, är bland annat på det att kunna vara sig själv, och förutom att acceptera sig själv, även bli accepterad av omgivningen. Det är inte enkelt att välja ens egen väg och frigöra sig från omgivningens krav, speciellt i situationer där man möter motstånd och inte blir accepterad av omgivningen. Trots positiva förändringar både i fråga om attityder och lagstiftning, behövs det fortfarande mera diskussion kring mångfald av kön och sexualitet, samt normer. Förutom en öppen och genuin diskussion, behövs det mod, ett kritiskt och reflektivt förhållningsätt, samt en intersektionell förståelse, för att kunna förändra samhället till ett samhälle som accepterar människor som de är, och som inte dömer och diskriminerar bland annat personer som inte passar in i trånga könsnormer, och den binära könsuppdelningen.