Browsing by Subject "Ledarskap"

Interaktionen mellan ledarskap och arbetshälsa är ett mindre utforskat område och speciellt studier om ledarskap inom socialt arbete är ovanliga. Socialbyråns arbetsmiljö är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Tidigare forskning är inriktad på hur de anställda på socialbyrån hanterar den utmanande arbetsmiljön och de problem som finns där. Intresset för välbefinnandet hos personer i arbetslivet har ökat samtidigt som psykisk ohälsa blivit allt vanligare. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att undersöka arbetshälsa och gott ledarskap inom vuxensocialarbete samt vilka positiva effekter ett gott ledarskap kan ha på anställdas arbetshälsa. Genom att tillämpa positiv psykologi som perspektiv i avhandlingen möjliggörs ett fokus på det som är bra och gott i denna interaktion mellan ledarskap och arbetshälsa utan att helt förbise de utmaningar som finns. Forskningsfrågorna som ställs är 1: Hur beskrivs bra arbetshälsa inom vuxensocialarbete? 2: Hur beskrivs bra ledarskap inom vuxensocialarbete? och 3: Vilken betydelse tillskrivs ett gott ledarskap för en god arbetshälsa? Att studera ledarskapets positiva inverkan på arbetshälsan hos de anställda i kontexten av en socialbyrå ökar förståelsen för hurdant ledarskap de anställda anser att är gott. De anställda på en socialbyrå består av socialhandledare, socialarbetare och ledande socialarbetare. Materialet består av fyra gruppintervjuer med anställda på en socialbyrå, totalt åtta informanter. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har visualiserats i tre bilder enligt de forskningsfrågor som ställs i föreliggande avhandling. Fyra aspekter som informanterna i avhandlingen anser höra till en bra arbetshälsa är kompetens, arbetsgemenskap, flexibilitet och autonomi. I ett gott ledarskap ser de substanskunskap, flexibilitet, närvarande och förtroende som centrala aspekter. Slutligen i ett gott ledarskap för arbetshälsan återfinns fyra aspekter: flexibelt, skapar arbetsgemenskap, närvarande och kompetent. Resultaten visar på betydelsen för de anställdas arbetshälsa då en socialbyrå som arbetsplats har en funktionell dialog och närvarande kolleger och närchefer. De kontinuerliga förändringarna i samhället gör också att det sociala arbetets utformning ständigt förändrar sig. Det medför nya utmaningar för den offentliga socialservicens arbetsprocesser och socialbyråns anställda. De anställda på socialbyrå behöver tillräckligt med tid för sina egna relationer med sina kolleger och närchefen, inte enbart tillräcklig tid för arbete med klienter. Den ledande socialarbetaren har möjlighet att utgöra ett stort stöd och starkt bidra till sina medarbetares arbetshälsa om den ledande socialarbetare får tillräckligt med tid och utrymme för det. Ett gott ledarskap tillskrivs en stor betydelse för en bra arbetshälsa.

Fungerande ledarskap har en koppling till högre kvalitet inom verksamheten för småbarnspedagogik. I studien ville jag granska vad lärare inom småbarnspedagogik gör för att utveckla sitt ledarskap. Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom småbarnspedagogik ser på teamledarskap i sitt arbetslag och hur de gör för att upprätthålla en välmående arbetsgemenskap. Jag valde att studera ledarskap på grund av mitt intresse för ämnet och för att i utbildningen i kandidatprogrammet i pedagogik erbjuds ingen ledarskapsutbildning. Samtidigt förväntas lärare inom småbarnspedagogik arbeta som teamledare i arbetslaget inom det småbarnspedagogiska fältet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där teori och tidigare forskning granskas med inspiration av den hermeneutiska analysmetoden. Undersökningsgruppen bestod av tre lärare inom småbarnspedagogik som arbetade med olika ålders barn inom småbarnspedagogiken. En av informanterna arbetade med yngre barn och den andra informanten med äldre barn på daghem. Den tredje informanten arbetade med barn som deltog i förskoleundervisning. Resultatet visar att kvaliteten på verksamheten höjs då ledarskapet fungerar. Läraren förväntas ta tillvara och förverkliga det teoretiska i styrdokumenten till daghemmets och förskolans praktik. Lärarna sätter krav på sig själva för ansvarandet av den pedagogiska verksamheten. Det här uppmuntras av föreståndaren med att hen är delaktig i processen. Slutsatsen är att det behövs öppen dialog, tydlig kommunikation och gemensamma reflektionsstunder i arbetsteamet så att hela teamet är delaktiga och får möjlighet att utvärdera och utveckla verksamheten. Mentorskap för nyutexaminerade lärare kan bidra till en bättre start i början av deras karriär.

Syftet med min avhandling är att genom en litteraturgenomgång studera (1) ledarskapets roll i krishanteringsprocessen, (2) aspekter i ledarskap som underlättar eller försvårar krishantering, (3) vilka följder aspekterna har samt (4) lösningar till aspekter som försvårar krishanteringen. Kriser har under de senaste åren förekommit väldigt ofta och på grund av globaliseringen sprids de lätt så att de påverkar hela länder och industrier. Därför är det viktigt för organisationer att ha en plan för krishanteringen. En ledare i en organisation har en stor roll då en kris inträffar. Ledaren har ansvar bland annat för att krishanteringsprocessen ska komma igång och att medarbetarna vet vad deras roll är. Det finns vissa aspekter hos en ledare som kan underlätta krishanteringen. Till exempel ledarskapsstilar som karismatiskt ledarskap och stärkande ledarskap har enligt forskning varit fungerande vid kris. Viktiga karaktärsdrag hos en ledare som vill lyckas med krishanteringen är till exempel öppenhet och snabb reaktionsförmåga. En ledare som saboterar krishanteringen genom sitt beteende kan kallas för en destruktiv ledare. Exempel på dessa destruktiva beteenden är undvikandet av ansvar och dåliga kunskaper i kommunikation och samarbete. Det finns inte ett rätt sätt att leda en organisation ur en kris men forskning visar att olika aspekter kan antingen underlätta eller försvåra krishanteringen. Litteraturgenomgången har visat att till och med motsatta ledarskapsstilar eller särdrag kan fungera vid krishantering. Detta bevisar att processen är mångfacetterad och komplicerad.

Mål. Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka egenskaper som krävs hos ledaren för att hantera krissituationer och vilken roll ledarskapet har spelat för de anställdas välmående under coronapandemin. Detta för att utveckla en djupare uppfattning om ledarskap under kriser. Teoridelen baserar sig på definitioner av centrala begrepp, vilka i detta fall är kris, Covid-19, krishantering inom organisationer, psykisk hälsa och ledarskap. Utöver dessa diskuteras välmående på arbetsplatsen, ledarskap under kriser och ledaregenskaper i krissituationer. I samband med välbefinnande på arbetsplatsen behandlas även psykosociala riskfaktorer och stress på arbetsplatsen samt JDR- modellen. I analysen behandlas ledarskap under coronapandemin utifrån dessa teoretiska ramverk. Metoder. Denna studie utfördes i form av en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Avsikten med studien var att skapa en bred helhetsuppfattning om avhandlingens tema, som också innefattar en kritisk granskning. Det analyserade materialet bestod av åtta vetenskapliga artiklar, som utvalts genom systematiska sökningar i forskningsdatabaser. Resultat och slutsatser. Resultaten i studien visade att det finns diverse ledaregenskaper som krävs för att hantera krissituationer. Resultaten indikerade även att ledarskapet generellt har spelat en viktig och betydelsefull roll för de anställdas välmående under coronapandemin. Ytterligare visade studiens resultat att majoriteten av undersökningarna visar på att ledarskapet har varit bristfälligt under krisen. Slutsatsen som kan dras utifrån studiens resultat är att det förekommer ett signifikant samband mellan ledarskap och välmående.