Browsing by Subject "Nyheter"

Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.

Kvinnliga mördare porträtteras i media ofta som antingen onda eller galna (Berrington & Honkatukia, 2002) medan mäns våld ofta normaliseras (Venäläinen, 2016). Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på kategoriseringen av antingen manliga eller kvinnliga mördare. Syftet med denna avhandling var att granska diskurserna kring manliga och kvinnliga mördare i media i jämförande syfte, för att se hur porträtteringen av manliga och kvinnliga förövare skiljer sig åt (om alls). Avhandlingen strävar till att svara på två forskningsfrågor: 1) vilka diskurser används då det talas om manliga och kvinnliga mördare i media? och 2) Finns det någon skillnad i hur man talar om kvinnliga respektive manliga mördare i media, och vad är dessa skillnader? Materialet utgjordes av artiklar från Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat från tidsperioden 2007-2018. Artiklarna behandlade mord och dråp som skett i Finland och analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys. Analysen av materialet delades upp i två delar. I första fasen gjordes en heltäckande analys av materialet för att identifiera ofta förekommande diskurser. I den andra fasen gjordes en djupare analys av några utvalda artiklar. Ur materialet identifierades fyra ofta förekommande diskurser: 1) Tragedi diskursen, 2) Förövaren som känslokallt monster, 3) Mental instabilitet som förklaring till våldet, samt 4) Våld som ett samhälleligt problem. Medan det inte förekom några tydliga skillnader i framställningen av manliga och kvinnliga förövare bekräftade analysen ändå delvis tidigare forskningsresultat. Kvinnorna saknade ofta handlingsutrymme och porträtterades ofta som antingen mentalt instabila eller tragiska, och mäns våld normaliserades.