Browsing by Subject "Sverige"

Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.

The study explores the educational debate in Sweden by analysing how Finnish education and the Finnish school is discussed in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. The aim is to investigate how education is discussed in Dagens Nyheter and in what way Finland is highlighted in the debate and what is said. The purpose is to clarify what Finland's function in the debate is. Is Sweden compared to Finland and if so, in what way? Is Finland seen as a role model or as something antiquated or something completely different? The dissertation is based on a general theory, Niklas Luhmann's systems theory and on the research theories, externalization, reference society and the role of the media in education policy by opening the contemporary diagnostic phenomenon, the Finnish school in Swedish media commentary. Previous studies have shown that it is common in today's globalized world to look at other countries in education policy and that large-scale international comparisons of education systems such as PISA (Programme for International Student Assessment) have led to other countries' results becoming reference points and legitimizing arguments in global education policy. For the empirical study, data was collected from Dagens Nyheter's digital service and archive. The material consisted of a total of 38 articles published between 2010-2018 and the news source's own search engine was utilized by using the keywords "education", "school" and "Finland". During this period, two PISA results were published in 2012 and 2015, which also significantly "heated up" the debate. After the material collection, a thematic content analysis was performed of the identified articles. The articles that highlighted Finland and Finnish education could be categorized according to three different main themes that were recurring and central to the Dagens Nyheter debate. The articles covered in Theme 1: Swedish school policy and reform debate, Theme 2: Teachers, teacher training and teacher salaries and Theme 3: PISA, learning outcomes and assessment. In addition, the function of Finland in the debate could be categorized by subcategories in which Finland's function was seen as either 1) a role model, 2) something antiquated or 3) a reference but not an influence. The study's results suggest that when Finland is seen a role model, Finland's function is a positive reference in which various good aspects of the Finnish educational system are presented and projected against the Swedish system. In addition the results show that when Finland is seen as something antiquated, it is not about Finland's function being a negative reference but more about how Sweden makes excuses to Finland's PISA success in legitimizing its own decisions. Finally, the results show that Finland's function can also be seen as a reference but not an influence when observing Finland and comparing but neither in a positive or negative sense or that Finland is seen as one among other reference countries. One can also distinguish that the education debate was "heated up" especially when new PISA results have been published and that the debate in Dagens Nyheter has been most lively during the years 2011-2012. In summary, the study results indicate that Finland is raised in the debate and has a function as a reference but that the degree of intensity varies and that it is always linked to the ever-changing dynamic between countries and who is the one referred to at that particular moment.

Denna magisteravhandling undersöker hur Charles Emil Hagdahls kokbok Kok-konsten som vetenskap och konst från år 1879 påverkades av fransk matlitteratur och på vilka sätt den skiljer sig från samtida svenska kokböcker. Hagdahls kokbok anses allmänt vara unikt inom den svenska matlitteraturen och var den mest betydelsefulla svenska kokboken före 1900-talet. C.E. Hagdahl var medicine doktor och skrev sin kokbok på ett avvikande sätt från de samtida svenska kokboksförfattarna. Syftet med detta arbete är att reda ut vilka franska verk som inspirerade Hagdahl, hur de påverkade hans skrivande och på vilka sätt hans kokbok till följd av de utländska inspirationerna och hans bakgrund som medicine doktor skiljer sig från tidigare och samtida svenska kokböcker. Svenska kokböcker som publicerades fram till 1900-talet skrevs främst av professionella kockar och hushållerskor. De följde ofta samma mönster och böckernas innehåll bestod enbart av recept och tillredningsanvisningar. Hagdahls kokbok var unik i att den också behandlade bland annat kokkonstens historia, ekonomiska aspekter av matlagning och hälsoeffekterna av födan. Dessa nya egenskaper för den svenska matlitteraturen fanns redan delvis i den franska matlitteraturen som Hagdahl använde som inspiration för sin kokbok. Utvecklingen inom den svenska matlitteraturen som Hagdahl satte igång påverkade senare svenska kokböcker på ett avgörande sätt. De franska källorna som används i avhandlingen har valts på basen av Hagdahls egna texter om kokbokens inspirationer samt forskningslitteratur om Hagdahl och hans kokbok. Till dessa hör bland annat böcker av gourmeten Jean Anthelme Brillat-Savarin och kocken Jules Gouffé, som skrivit om matkulturella utvecklingar och 1800-talets mat trender. De svenska kokböckerna som i detta arbete jämförs med Hagdahls verk är bland de mest betydande inom genren från 1800-talet och början av 1900-talet. Dessa är skrivna av Margareta Nylander, Gustafva Björklund och Elisabeth Östman. Avhandlingen består av en kvalitativ undersökning av Hagdahls kokbok som visar vilka egenskaper den fått av den franska matlitteraturen och hur den skiljer sig från de andra svenska kokböckerna samt en komparativ undersökning mellan Kok-konsten som vetenskap och konst och de andra svenska kokböckerna som visar avvikande egenskaper i Hagdahls kokbok och hur dessa påverkade senare svensk matlitteratur. Studien visar hur Hagdahls kokbok påverkats av den franska matlitteraturen och hur den i sin tur påverkade den svenska matlitteraturens utveckling.

Syftet med avhandlingen är att med hjälp av en enkätundersökning se hur väl elever i årskurs nio i Sverige och Finland stavar ett visst antal svårstavade ord. Orden i enkätundersökningen är ett urval från en större lista över svårstavade ord i svenskan, sammanställd av Nordstedts i samarbete med Språkrådet. Mitt material består av 30 enkätsvar från 15 elever i Finland och från 15 elever i Sverige. Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. Till en början analyseras enkäterna kvantitativt, sedan lyfts ett antal svårstavade ord ut för att analyseras med en kvalitativ analys. I min avhandling har jag ställt upp tre forskningsfrågor: Vilka är de mest utmärkande felen elever från Sverige och Finland har i fråga om rättstavning? Vilka skillnader finns det mellan elever i Sverige och elever i Finlands rättstavning av ett antal svårstavade svenska ord, och vad beror de på? Vilken roll spelar flerspråkighet för resultaten? Resultaten visar att de mest utmärkande felen hos elever i både Sverige och Finland gäller avsaknad av en bokstav i de felstavade orden, och att de här stavfelen kan kopplas till problematik rörande dubbelteckning och morfologisk medvetenhet. I Finland är det mest felstavade ordet abonnemang, medan det för Sveriges fel rör sig om ordet noggrann. Gällande den andra frågan, skillnader i stavning mellan eleverna i de två länderna, konstateras att eleverna i Finland tenderar att stava mer ljudenligt, då finlandssvenskt uttal ligger närmare den skriftliga representationen än det rikssvenska uttalet. Eleverna i Finland visar inte heller lika tydliga drag av reduktion i skrift som eleverna i Sverige gör. Ytterligare visar det sig att eleverna i Sverige inte har lika svårt med orden abonnemang och giftermål, vilket kan vara en indikation på att finlandssvenska elever lever i ett samhälle som är mer dominerat av ett annat språk, finskan, och därför inte stöter på traditionella eller ovanliga ord lika ofta som rikssvenska elever. Min tredje och avslutande forskningsfråga handlar om vilken roll flerspråkighet spelar. Resultaten visar att de flerspråkiga eleverna i Finland presterar bättre än flerspråkiga i Sverige och enspråkiga i Finland, och lika bra som enspråkiga elever i Sverige. Det här resultatet ger en indikation på att flerspråkiga elever har en god morfologisk medvetenhet, något som är viktigt för att kunna stava rätt på svenska. Förslag för vidare forskning kunde vara att i framtiden inkludera variabeln läsförståelse, och undersöka hur eller om svaga resultat i läsförståelse korrelerar med svaga resultat i stavning.

Previous study shows that reading motivation among Finnish children and youth has diminished. Recreational reading is known to be an essential factor in literacy development. With support of the Finnish Ministry of Education and Culture, new ways of promoting reading are being developed. In Sweden, the municipalities formulate plans of reading promotion with the collaboration of various operators. In Finland, there is no similar system. There are no previous studies or reports to be found on the topic in Finland or in Sweden. This study examined the methods of reading promotion presented in the plans and their justification. The study aimed at considering whether there is something to be learned from the Swedish system in Finland. Plans of reading promotion of 17 Swedish municipalities were chosen as the data of this study. The method chosen was inductive content analysis. The actions of reading promotion described in the plans could be portrayed as efforts between four factors: the professionals, the parents, the children and the material. The professionals aim at both having an impact directly on the children, using methods that take place in children's groups, and indirectly by informing and supporting the parents. They try to improve the achievability of the material by bringing the library close to the children and by offering reading that is suitable by its contents and suitably easy for each reader. The professionals also aim at improving their own actions and cooperation. The viewpoint of the librarians stands out in the plans. Cooperation with the educationalists does not seem to be widely used in planning, purchasing material or agreeing on the distribution of work. The methods are usually adult-centered. The methods, where the child becomes a subject instead of being an object, stood out clearly: the children were given an opportunity of either collaborating in purchasing the material and making it achievable or influencing each other by developing the library environment and by networking. Significant qualitative variation was found in the plans. This report offers ideas of reading promotion for an elementary school teacher and can be helpful in formulating plans of cooperation of school and library. Comparing the reading interest of Finnish and Swedish children and finding out the effects of planning on reading motivation would further contribute to the findings of this study. That information would make it more possible to evaluate if the Swedish system is worth introducing in Finland.

Försvarssamarbetet på EU-nivå har tagit enorma sedan 2010-talet. Den rådande försvarsintegrationen i EU är ett ytterst aktuellt ämne inom EU-politiken. År 2017 ratificerades en permanent försvars- och säkerhetsstruktur för EU, nämligen Pesco. Den nya samarbetsstrukturens mål är att utveckla EU:s operativa kapacitet för militära krishanteringsuppgifter och erbjuder en permanent struktur för till exempel. Försvarssamarbete faller nära med frågor gällande suveränitet och autonomi. Forskningens syfte är att kritiskt granska mindre medlemsstaters roll i EU:s beslutsfattning med fokus på säkerhets- och försvarspolitik. Målet är att bättre förstå deras möjligheter och utmaningar i ett föränderligt samarbetsområde och vad som förklarar deras policyval samt förhållningssätt inom försvarspolitik. Det huvudsakliga temat är mindre medlemsstaters förhållning till säkerhets- och försvarspolitiken och vilka intressen de har i fördjupat försvarssamarbete. Det andra fokusområdet är deras inflytande i denna försvarsutveckling och EU:s beslutsfattning Forskningens analysdel granskar strategier och utmaningar i mindre medlemsstaters påverkansarbete samt jämförande fallstudier om hur tre mindre medlemsstater – Finland, Sverige och Irland - förhåller sig till rådande försvarsutvecklingen. Teoribasen för avhandlingen består av två EU-integrationsteorier, nämligen liberal intergovernmentalism och multi-level governance. De förklarar medlemsstaters roll i EU-integration och förklarar hur samarbete skapar synergifördelar och beskriver det komplexa beroendeskapet mellan medlemsstater. Fallstudierna genomfördes med en systematisk innehållsanalys av de valda ländernas policydokument om säkerhet och försvar. I kvalitativa innehållsanalysen jämfördes samtliga centrala ställningstaganden i de tre valda mindre medlemsstaternas policydokument. Innehållsanalysen granskade och jämförde hur de tre länder betonar EU:s försvarspolitik i sina policydokument och hur de förhåller sig till fortsatt utvecklande av policyområdet. Innehållsanalysen kompletterades med ECFR:s expertsurvey från 2018. Surveyns resultat visade hur medlemsländer prioriterar försvars- och säkerhetspolitik och hur andra medlemsstater beaktar mindre medlemsstater i EU-politiken. Utifrån analysens inledande del samt den tidigare forskningen kan vi dra slutsatser att mindre staters enda effektiva sätt för att öka inflytandet är att använda sig av kommunikativa handlingar och immateriella resurser. Analysen visade också att förmågan att samarbeta, prioritera, vara responsiv och förhandla kompromisser som leder till koalitioner är effektiva sätt för att öka inflytande. Resultaten av fallstudierna visar att Finland är mest positiv av de tre mindre medlemsländerna för fördjupat försvarssamarbete på EU-nivå. Sverige förhåller sig också positivt men Irlands position är mycket annorlunda till de två nordiska länderna. Med stöd av tidigare forskning och teoribasen kan vi anta att Finland och Sverige har bättre förutsättningar än Irland att påverka hur försvarssamarbetet formas i EU. Finland och Sverige prioriterar också försvarspolitik mycket högre än Irland i EU-politiken.

I undersökningen granskas den savolaxiska expansionens (år 1570–1660) påverkan på ortnamn i svenska Finnskogen. Tjugo ortnamn som har sitt ursprung i finska språket identifierades i ett område i Vämland som omfattar 69,5 km². Jag analyserar ortnamnen ett i taget. Namnen är delats i olika grupper: Namnens stuktur (inklusive sammansättningar, epexegetiska namnled, finskans och svenskans plats i namnet och namnsuffix), fonetisk anpassning (inklusive fonetiska lånord och diftonger) och finska namn som inte har ändrats. Resultaten visar att finska och svenska språket har förenats i skogsfinnarnas ortnamn. Oftast förenas finska och svenska fonetiskt. Det innebär att de finska namnen skrivs med svensk ortografi och utta-las med svenskt uttal. I vissa av namnen finns det även ett epexegetiska namnled, vilket innebär att namnets suffix ges på svenska efter det finska namnet. Dessa epexegetiska namnled berättar för svenskspråkiga vad platsen är. Bland de tjugo undersökta namnen finns det namn som inkluderar namnlederna -lamp, -lamm, -la och -so, vilka kommer från finska språket. Bland ortnamnen finns också ett ortnamn som är helt finskt. I materialet ingår även en intervju med en kvinna som bor i Finnskogen. Med hjälp av henne granskas hur ortnamn uttalas i dag i Finnskogen. Enligt henne är de flesta i Finnskogen vana med finska ort-namn, men de förstår ändå inte vad de finska ortnamnen betyder. De ortnamn som analyseras jämförs med ortnamn som finns i den norska Finnskogen och studerats i en doktorsavhandling. Det finns ett identiskt ortnamn, åtta ortnamn som liknar varandra och ett namn som har samma namnled i norska och svenska Finnskogen.

I denna pro gradu avhandling granskas flyktingkrisen år 2015 och dess inverkan på den nordiska flyktingpolitiken från en konceptuell synvinkel. Mera specifikt ligger avhandlingens tyngdpunkt på en granskning av debatterna och argumenten i de nordiska parlamenten under en tidsperiod mellan 2014 och 2015. Syftet med denna tyngdpunkt är värderingen av argumentationen och dess förändringar så att man kan dra slutsatser om ifall ett konceptuellt skifte har ägt rum i det hegemoniska tankesättet på grund av flyktingkrisen. Som teoretiskt tillvägagångssätt har denna avhandling använt Quentin Skinners iakttagelser om hur konceptuella förändringar kan ses via en granskning av argumentationen och dess kontext då man talar om ett visst ämne. I praktiken betyder detta att avhandlingens fokus har legat på identifieringen av de olika tankesätten inom flyktingpolitiken samt argumenten och de retoriska medel som utnyttjats via de olika tankesätten. Då denna teoretiska referens tillämpades på flyktingpolitikdiskursen i de nordiska parlamenten kan man dra följande slutsatser om den hegemoniska diskursen före flyktingkrisen år 2015. Alla nordiska länder följer en restriktiv multikulturalistisk flyktingpolitik där den humana restriktiva tolkningen var den allmännaste (Norge och Finland), medan Danmark representerade en strängare tolkning av restriktiviteten och Sverige en mera human linje än de andra länderna. Flyktingkrisen påverkade denna hegemoniska konstellation så att en intern förändring mot den strängare varianten av restriktivitet ägde rum i det hegemoniska tankesättet. Det här är på grund av att Danmarks restriktiva tolkning fick sällskap av Finland och Norge då man talar om den mest allmänna tolkningen i parlamenten. Sveriges tolkning ändrades också till den humana restriktiva varianten på grund av flyktingkrisen. Således kan man konstatera att ingen konceptuell förändring har ägt rum då man talar om själva hegemoniska tankesättet även om det har gått igenom en mindre förändring. Mera anmärkningsvärt är dock att alternativa tankesättets (nationalistisk restriktiv) legitimitet har ökat på grund av att partier som representerar det hegemoniska tankesättet har börjat utnyttja vissa argument och nyckelord från den alternativa diskursen. Också förändringen i den svenska flyktingpolitiken till en human restriktiv flyktingpolitik har ökat det alternativa tankesättets legitimitet då det finns färre alternativ till den redan stränga tolkningen av det hegemoniska konceptet. Andra anmärkningsvärda slutsatser är att Norge och Finland är relativt nära en konceptuell förändring då man granskar debatten i parlamenten samt att de socialdemokratiska partierna har en vågmästarroll i framtiden då det talas om en möjlig konceptuell förändring. Slutligen öppnar avhandlingen en dörr för vidare forskning inom ämnesområdet via exempelvis ett utvidgande av materialet till att innefatta också politiska uttal i andra instanser såsom medier i stället för enbart parlamentens plena.

Syftet med avhandlingen är att utföra en genomgång av prostitutionslagstiftningen i Tyskland och Sverige, och därefter genomföra en jämförande analys av vilken inverkan lagstiftningen haft på omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i respektive land. Jämförelsen baserar sig på statistik och material från myndigheter och andra organisationer. Intresset i att jämföra situationerna i Tyskland och Sverige baserar sig på att ländernas prostitutionslagstiftning skiljer sig grundläggande från varandra. Sverige var det första landet i världen som kriminaliserade köp av sexuella tjänster men inte försäljning av dem, medan sexhandeln i Tyskland är avkriminaliserad, med vissa regleringar. Både människohandel för sexuella ändamål och prostitution är som fenomen väldigt svåra att mäta, och därmed är även den verkliga omfattningen av dem svår att uppskatta. I Tyskland presenteras årligen rapporter om antalet misstänkta fall av människohandel samt beräkningar om den verkliga utbredningen av verksamheten, och dessa fungerar som bas för jämförelsen i avhandlingen. I Sverige har Polismyndigheten under de senaste åren valt att inte presentera några uppskattningar på vare sig antalet fall eller antalet offer av människohandel. Därmed baseras jämförelsen för Sveriges del endast på de registrerade fallen av människohandel för sexuella ändamål i landet, vilket mycket sannolikt lämnar ett stort mörkertal. I Sverige verkar antalet kvinnor inom gatuprostitutionen halverats samt efterfrågan på sexköp minskats sedan införandet av den så kallade sexköpslagen. Efterfrågan ses som en av de avgörande faktorerna då det kommer till förekomsten av människohandel för sexuella ändamål, och därmed kunde man se att sexköpslagen även haft en positiv inverkan på omfattningen av människohandel i Sverige. Även i Tyskland har antalet utredda fall av människohandel för sexuella ändamål sjunkit sedan prostitutionslagen infördes, men myndigheter och forskare i ämnet anser inte att legaliseringen av sexhandeln är den avgörande faktorn i fallet. Istället finns det andra faktorer, till exempel resurser hos myndigheterna, som kan ha haft en större inverkan. Eftersom det är svårt att dra några definitiva slutsatser på basis av de tillgängliga uppgifterna, ska resultaten i avhandlingen främst ses som jämförande iakttagelser.