Browsing by Subject "dagstidning"

Ämnet för denna kandidatavhandling är finlandssvenska dagstidningars porträttering av kvinnor av etnisk minoritet. Syftet med studien är att ta reda på hur situationen ser ut för kvinnor av etnisk minoritet i den finlandssvenska dagspressen. Studien har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar publicerade under tiden 10.9.2018 till 10.10.2018. Artiklarna var publicerade i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser, Nya Åland och Vasabladet. I studien har jag valt att analysera endast de artiklar där kvinnor av etnisk minoritet blir intervjuade. Artikeln behövde dock inte explicit handla om kvinnan och där med inte heller vara ett personporträtt. Artiklarna analyserades genom analys av kontext, ordval, känsloladdade ord och artikeln som helhet. Resultatet av studien visade, liksom tidigare studier också har visat, att kvinnor av etnisk minoritet är marginaliserade i den finlandssvenska dagspressen. Resultaten visade även att kvinnorna av etnisk minoritet, i de artiklar som ingick i undersökningen, oftast porträtteras som offer eller personer som gått igenom en svår tid men sedan lyckats ta sig ur det. Kvinnorna kunde antingen ha haft svårigheter i sitt hemland eller med integrationen då de kommit till Finland.

I denna avhandling undersöks den finlandssvenska kvällstidningen Nya Pressens nedläggning 1974. Nya Pressen hade getts ut i Helsingfors ända sedan 1882, då Axel Lille grundade tidningen. I december 1974 lät ägarföreningen Konstsamfundet meddela att man ämnade lägga ned Nya Pressen med motiveringen att tidningen gått med cirka 600 000 mark i förlust de senaste fem åren. Förslaget att lägga ned Nya Pressen kom från Konstsamfundets ägda förlag Hufvudstadsbladet Ab, där Nya Pressen trycktes. Konstsamfundet uppgav samtidigt att man skulle utforska möjligheten att ersätta Nya Pressen med ett mer lokalt betonat annonsblad. I stället för Nya Pressen skulle också den nya finskspråkiga kvällstidningen Iltaset börja tryckas på Hufvudstadsbladet. Syftet med avhandlingen är att granska nedläggningsprocessen och även belysa den tidningsdebatt som uppstod efter att Nya Pressen lagts ned. Nya Pressens nedläggning undersöks utifrån tre infallsvinklar. För det första undersöks hur man kan se nedläggningen som en konsekvens av interna intriger mellan Nya Pressen, Hufvudstadsbladet och Konstsamfundet. För det andra kan nedläggningen diskuteras i anknytning till ekonomiska faktorer som bland annat hänger ihop med förändringar på mediafältet och den så kallade tidningsdöden. För det tredje kan man koppla samman nedläggningsdebatten med den domedagstankegång som fanns bland finlandssvenskar under den här perioden. Syftet är på så sätt att besvara den övergripande frågan: Varför lades Nya Pressen ned? Undersökningen bygger på skriftliga och muntliga källor. Källmaterialet består till viss del av Föreningen Konstsamfundets protokoll 1971-1973 som finns samlat i en skild mapp i Konstsamfundets arkiv och kallas ”Nya Pressen, utredningar för nedläggningen” och är sammanlagt 66 sidor. I tillägg till Konstsamfundets protokoll har jag, i närmast kompletterande syfte, också använt mig av Hufvudstadsbladet Ab styrelses material från åren 1970–1975. Mitt källmaterial består även av tidningsmaterial från 1973-1974. På Brages pressarkiv hittas urklipp ur finlandssvenska tidningar från den undersökta tiden. Sammanlagt finns det 54 inlägg. Jag har även intervjuat tre personer som på olika sätt varit med om händelsen. Dessa var Per-Erik Lönnfors, som vid tidpunkten för nedläggningen var nytillträdd vd för Hufvudstadsbladet, och Larserik Häggman och Maryelle Lindholm-Gustavson som båda jobbade som journalister på Nya Pressen vid nedläggningstillfället. Min undersökning av tidningsmaterialet och protokollen kan sägas vara en kvalitativ textanalys där jag försöker analysera argumentationen som förs. Undersökningen visar att Konstsamfundets ekonomiska motiv för nedläggningen är berättigad. Nya Pressen led av många ekonomiska bekymmer som kan härledas till bland annat tidningens distribution och annonsanskaffning. Min undersökning visar ändå att Nya Pressen blev ett större problem för Konstsamfundet när det började gå allt sämre för deras huvudprodukt, dagstidningen Hufvudstadsbladet. Samtidigt är det också tydligt att Nya Pressen historiskt sett behandlats styvmoderligt från ledningens håll, och det framkommer att det inte gjordes några allvarliga försök att rädd kvällstidningen. Dessutom upplevdes nedläggningsbeslutet som politiskt av många, eftersom tidningen till viss del uppfattades som kulturradikal jämfört med Hufvudstadsbladets borgerliga linje. Det blir också klart att nedläggningen av Nya Pressen blev en slags symbol för den finlandssvenska domedagstankegången som var rådande under den undersökta tiden. Nya Pressen ansågs på så sätt vara en stor finlandssvensk domänförlust.

Den här studien jämför rapporteringen om mordet på den svenska journalisten Kim Wall i den finska tidningen Helsingin Sanomat och den danska tidningen Politiken. Syftet med studien är att undersöka hur mycket synlighet fallet fick i de analyserade tidningarna och hur Wall och Madsen framställdes i dem. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från tidsperioden 10.8.2017-26.4.2018 samt en kvalitativ innehållsanalys av några av de här artiklarna. Den här tidsramen är utvald utgående från de mest centrala händelserna kring mordet – från att Wall gick ombord på Madsens ubåt i Köpenhamn till att Madsen dömdes för mordet på Wall. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att Politiken publicerade fler artiklar om fallet än Helsingin Sanomat. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att artiklarna om Wall var väldigt lika till sitt innehåll i båda tidningarna – både vad gäller rubrik, innehåll och bildsättning. Analysen visar också att Politiken valde att inte publicera Madsens namn förrän han dömdes.