Browsing by Subject "doping"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2022)Ensuring adequate air quality is integral to healthy living. Since in modern societies the majority of time is spent indoors, understanding indoor air pollution and the means of air purification are of great importance. Adverse health effects are induced by volatile organic compounds (VOC) that originate from everyday activities and our surroundings. Photocatalysis is a radiation-activated chemical transformation that can be used to decompose organic pollutants into harmless constituents. However, existing air purification solutions employing photocatalysis often rely on UV light limiting the use of solar radiation. Titanium dioxide is a popular photocatalyst material, but it requires modification to its electronic properties to respond to visible light. An established approach is to introduce atoms of other dopant elements into the titania lattice. Atomic layer deposition (ALD) is a thin film deposition technique widely studied especially in metal and metal oxide research. Following from the principle of sequential saturation of the surface, control over the size and composition of the film may reach atomic level. Since the chemical configuration of a doped TiO2 film is of utmost importance to successful modification, ALD is an excellent tool to examine suitable photocatalytic TiO2 chemistries. Furthermore, thin solid films of catalytically active material would have a distinguished advantage for deployment in real-life settings over their powderous counterparts. The literature review of this thesis explores the semiconductor photocatalysis with an eye on its suitability to indoor air purification. The motivation is to give the reader a view on the air quality issue, the existing technological solutions and how a thin film photocatalyst could supplement the field. Titanium dioxide doping concepts are introduced to elucidate the rationale behind the experimental efforts. The experimental part describes a development project to deposit visible-light responding photocatalysts. Titanium dioxide thin films co-doped with nitrogen and zinc/fluorine were grown on steel plates. An in-house built reactor system was used to study acetaldehyde degradation under irradiation. Unfortunately, the reactor experienced a malfunction, rendering a large part of the results futile. Moreover, months of valuable time were lost in chasing a mirage of fallacious data. In the end an ALD grown photocatalyst responding to visible light could not be materialized.
-
(2022)Användning av doping är inte kriminaliserat i dagens läge i Finland. Det är dock något som i teorin kunde vara möjligt. Österrike, Frankrike och Italien är europeiska länder som kriminaliserat användningen av doping. Avhandlingen utgår ifrån ett problemorienterat scenario där dopinganvändningen är kriminaliserad. Självinkrimineringsskyddet är en grundläggande rättighet som kan härledas ur EMRK 6.1 artikel. På basis av Europadomstolens rättspraxis kan konstateras att självinkrimineringsskyddet utsträcks utanför själva straffprocessen. Domstolen har tolkat termen brottmålsförfarande i dess autonom bemärkelse, och utifrån tolkningen definierat självinkrimineringsskyddets utsträckningsområde. CAS har även i sin praxis konstaterat att det i vissa situationer eventuellt kan vara möjligt att hävda självinkrimineringsskydd ifall parallella straffrättsliga processer är anhängiga eller förväntade. Skiljedomstolen tillämpade inte detta ställningstagande, och därmed är rättsläget öppet för spekulation. Avhandlingens grundläggande frågeställning tar reda på i vilken mån självinkrimineringsskyddet kan hävdas i antidopingorganisationernas prövning. Avhandlingen forskar kraven på de processer där självinkrimineringsskyddet har kunnat hävdas och jämför kraven med FCEI:s nuvarande regleringsgrund. Arbetet tar ställning till den föreningsrättsliga regleringen som bör genomföras för att det i teorin ska vara möjligt att hävda självinkrimineringsskydd i antidopingorganisationernas prövning. Ett av riskmomenten med tanke på självinkrimineringsskyddet är en fri informationsförmedling antidopingorganisationer och straffrättsliga myndigheter emellan. Nya versioner av världsantidopingkoden föreskriver om en allt mer långtgående informationsplikt för idrottaren. Utifrån CAS:s praxis kan huvudregeln för avlägsnandet av uppsåtligt agerande anses vara bevis på källan för det positiva dopingtestresultatet. Detta innebär att idrottare mer eller mindre tvingas föra fram information om sin dopingförseelse för att få ett sänkt tävlingsförbud av antidopingorganisationerna. Detta är problematiskt ifall informationsåtgången angående denna information är fri myndigheter och antidopingorganisationer emellan, eftersom de straffrättsliga myndigheterna eventuellt får tag på information de annars inte skulle få. Därmed krävs en utredning över i vilken mån informationsåtgången skulle vara fri antidopingorganisationer och straffrättsliga myndigheter emellan i Finland vid en kriminalisering, samt ifall domstolarna har utnyttjandeförbud på informationen som idrottare ger i den situationen. Kravet på parallella anhängiga eller förväntade straffrättsliga processer kräver naturligtvis att dopinganvändningen är kriminaliserad. Därmed behandlas en kriminalisering av dopinganvändningen i Finland i arbetets slutdel. Kriminaliseringen behandlas bland annat genom den hälsomässiga aspekten kring doping samt den idrottsliga integriteten.
-
(2022)Användning av doping är inte kriminaliserat i dagens läge i Finland. Det är dock något som i teorin kunde vara möjligt. Österrike, Frankrike och Italien är europeiska länder som kriminaliserat användningen av doping. Avhandlingen utgår ifrån ett problemorienterat scenario där dopinganvändningen är kriminaliserad. Självinkrimineringsskyddet är en grundläggande rättighet som kan härledas ur EMRK 6.1 artikel. På basis av Europadomstolens rättspraxis kan konstateras att självinkrimineringsskyddet utsträcks utanför själva straffprocessen. Domstolen har tolkat termen brottmålsförfarande i dess autonom bemärkelse, och utifrån tolkningen definierat självinkrimineringsskyddets utsträckningsområde. CAS har även i sin praxis konstaterat att det i vissa situationer eventuellt kan vara möjligt att hävda självinkrimineringsskydd ifall parallella straffrättsliga processer är anhängiga eller förväntade. Skiljedomstolen tillämpade inte detta ställningstagande, och därmed är rättsläget öppet för spekulation. Avhandlingens grundläggande frågeställning tar reda på i vilken mån självinkrimineringsskyddet kan hävdas i antidopingorganisationernas prövning. Avhandlingen forskar kraven på de processer där självinkrimineringsskyddet har kunnat hävdas och jämför kraven med FCEI:s nuvarande regleringsgrund. Arbetet tar ställning till den föreningsrättsliga regleringen som bör genomföras för att det i teorin ska vara möjligt att hävda självinkrimineringsskydd i antidopingorganisationernas prövning. Ett av riskmomenten med tanke på självinkrimineringsskyddet är en fri informationsförmedling antidopingorganisationer och straffrättsliga myndigheter emellan. Nya versioner av världsantidopingkoden föreskriver om en allt mer långtgående informationsplikt för idrottaren. Utifrån CAS:s praxis kan huvudregeln för avlägsnandet av uppsåtligt agerande anses vara bevis på källan för det positiva dopingtestresultatet. Detta innebär att idrottare mer eller mindre tvingas föra fram information om sin dopingförseelse för att få ett sänkt tävlingsförbud av antidopingorganisationerna. Detta är problematiskt ifall informationsåtgången angående denna information är fri myndigheter och antidopingorganisationer emellan, eftersom de straffrättsliga myndigheterna eventuellt får tag på information de annars inte skulle få. Därmed krävs en utredning över i vilken mån informationsåtgången skulle vara fri antidopingorganisationer och straffrättsliga myndigheter emellan i Finland vid en kriminalisering, samt ifall domstolarna har utnyttjandeförbud på informationen som idrottare ger i den situationen. Kravet på parallella anhängiga eller förväntade straffrättsliga processer kräver naturligtvis att dopinganvändningen är kriminaliserad. Därmed behandlas en kriminalisering av dopinganvändningen i Finland i arbetets slutdel. Kriminaliseringen behandlas bland annat genom den hälsomässiga aspekten kring doping samt den idrottsliga integriteten.
Now showing items 1-3 of 3