Browsing by Subject "expertis"

Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar försämrad livskvalitet och sjukfrånvaro för många av dem som drabbas av sjukdomen. Trots att migrän är en allmänt förekommande sjukdom så förknippas den i egenskap av en osynlig sjukdom med ett visst stigma. Som sjukdom kan migrän kräva mycket av den sjuka då det gäller livsstilsval och letandet efter lämpliga vårdmetoder. Genom att granska nätdiskussioner om migrän ger denna magisteravhandling en inblick i hur lekpersoner navigerar förhållandet mellan personliga erfarenheter och biomedicin. Centrala begrepp i avhandlingen är lekpersoners expertis och epistemologisk gemenskap. Till avhandlingens centrala teman hör förutom möten mellan olika typer av kunskap och expertis också den sociala konstruktionen av sjukdomen migrän samt sjukdomens historiska och kulturella arv i form av könsstereotypier och mystiska neurologiska symtom. Studien genomfördes i form av en kvalitativ analys av diskussioner på ett delforum för migrän inom det populära finländska diskussionsforumet Suomi24. I materialinsamlingen och metodvalen fick de etiska frågorna och det naturliga materialets egenskaper en central roll. Analysen består av två huvudsakliga delar, varav den första utgör en analys av konstruktionen av migrän i diskussionerna utifrån en diskursanalytisk ansats. Den andra delen utgör en innehållsanalytisk analys av det sätt på vilket erfarenhetsbaserad kunskap och medicinsk kunskap möts i diskussionerna, samt hur kunskapsmässiga spänningar och osäkerheter hanteras. I diskussionerna framstår migrän som en drabbande sjukdom som kan vara svår för utomstående att förstå och som för den sjuka kan kräva mycket i form av uppoffringar och tålamod. Mycket i sjukdomsbilden kan vara osäkert och individuellt. Detta gör att förhållandet mellan biomedicinsk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap framstår som komplicerat och mångfasetterat. Det sätt på vilket diskussionerna navigerar detta förhållande samt positioneringen av den egna expertisen framstår som nyanserat , men delvis också motsägelsefullt. I diskussionerna sker ett slags rangordning av olika typer av expertis, där personliga erfarenheter samt medicinvetenskap värderas högt, medan enskilda läkare och anekdotiska bevis kan värderas lägre. Diskussionerna handlar även om sökandet efter bekräftelse och stöd- att få känna att man inte är ensam med sjukdomen. Trots att diskussionerna i migränforumet på ytan ser ut att handla om pragmatiska saker som läkemedel, symtom och vårdmetoder, så är det mycket som sker utöver detta. I forumet möts olika typer av kunskap och expertis när lekpersoner navigerar osäkerheter och nyanser gällande sjukdom och hälsa. Avhandlingen bidrar till samhällsvetenskaplig forskning i migrän, nätdiskussioner samt lekpersoners attityder till biomedicin.

Det psykiatriska vårdsystemet fokuserar på patienternas sjukdomar medan sociala arbetets fokus ligger på individens och samhällets förhållande. Hälsosocialt arbete på stängda avdelningar är socialt arbete vars målgrupp består av patienter med olika slag av psykisk störning. Även om den psykiatriska vården och hälsosocialt arbete inom psykiatrin borde komplettera varandra, förblir sociala arbetets betydelse ändå oftast sekundär. Hälsosociala arbetets synliggörande är ett sätt att öka betydelsen av hälsosocialt arbete. Denna avhandling granskar hälsosocialarbetarnas expertis på psykiatriska stängda avdelningar. Syftet med avhandlingen är att få en förståelse för vad hälsosocialarbetarens uppfattning om hurudan expertis det behövs inom psykiatriskt stängd avdelningsvård, är. Teoretiska referensramen består av begreppen hälsosociala arbetets utveckling, hälsosocialt arbete idag och psykiatriska vårdssystemet och mental hälsa. Det mest centrala teoretiska begreppet som diskuterades var expertis. Pamela Trevithicks (2008) modell för kunskap inom socialt arbete framstod som avhandlingens teoretiska utgångspunkt. Materialet samlades in kvalitativt genom semi-strukturerade intervjuer. Tillsammans intervjuades 6 hälsosocialarbetare som arbetade inom HNS på psykiatriska stängda avdelningar. Analysen har utgjorts av en abduktiv innehållsanalys. Abduktiv innehållsanalys inleds materialbaserat men påverkas av teori i något skede av analysen. Trevithicks (2008) indelning av sociala arbetets expertis präglade analysen och formade de tre huvudkategorier för kunskapen på stängda avdelningar; teoretisk kunskap, sakkunskap samt praktisk och personlig kunskap. Resultaten i avhandlingen indelades enligt Trevithicks (2008) modell. Teoretisk kunskap i denna avhandling omfattade kunskap i sociala arbetets yrkesroll på stängda avdelningar, kunskap i psykologi och psykiatri samt mångprofessionellt samarbete och nätverksarbete. Till sakkunskap kategoriserades kunskap om det finska socialskyddet, lagkunskap, samhälleligt perspektiv, kunskap om den egna organisationen samt etisk kunskap. Den praktiska och personliga kunskapen omfattade kunskap i bemötande av psykiatriskt sjuka patienter, utredning och utvärdering, praktiskt stöd samt personlig kunskap. Kärnkunskapen i socialt arbete på stängda avdelningar formas av ett samspel mellan alla kunskapsområden. Sakkunskap samt praktisk och personlig kunskap formade de största kunskapsområden, medan teoretisk kunskap genomsyrade materialet från ett abstraktare perspektiv och påverkade därmed arbetet på alla plan. Kunskap i finska socialskyddet och kunskap i att bemöta psykiskt sjuka patienter framstod som de kunskapsområden som hälsosocialarbetarna mest behövde i sitt arbete, vilket är kännetecknande för hälsosocialt arbete inom psykiatrin.

Denna magisteravhandling behandlar socialarbetares upplevelser av barnskyddets expertisgrupp i Borgå, Lovisa, Sibbo och Askola (barnskyddets expertisgrupp i Östnyland). Barnskyddslagen stipulerar att kommunen skall försäkra att socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet (Barnskyddslagen 2007, § 14). Syftet med expertisgruppen är att socialarbetaren har en klar modell och ett tydligt tillvägagångssätt att följa och inte behöva fundera på var stöd finns tillhanda från ärende till ärende och situation till situation. Socialarbetaren bestämmer när och på vilket sätt socialarbetaren använder sig av expertisgruppen. Socialarbetaren bör ha möjlighet att konsultera expertisgruppen då socialarbetaren anser att det behövs.(Lastensuojelun käsikirja 2015.) Mitt intresse i temat ligger i att jag jobbar som vikarierande socialarbetare inom barnfamiljers socialarbete och barnskyddet. Mångprofessionellt samarbete är ett intresseområde för mig och jag vill veta hur socialarbetare upplever detta arbetssätt och hur expertisgruppen kunde utvecklas för att främja utvecklandet av socialarbetarens professionella identitet och expertis. Jag är även intresserad av att veta hur socialarbetare kan framhäva sin expertis och etablera sin sakkunnighet i ett mångprofessionellt sammanhang. Syftet med forskningen är att bidra till kunskap angående det sociala arbetets expertis och socialarbetarens professionella identitet som kan användas både i praxis och i utvecklingssyften. Syftet med forskningen är också att lyfta fram socialt arbete som en profession med speciellt kunnande inom sitt område. På en praktisk plan är syftet med forskningen att utveckla barnskyddets expertisgrupp för Lovisa, Borgå, Askola och Sibbo genom att forska i socialarbetares upplevelser och erfarenheter av gruppen. Studiens forskningsfråga är: - Hur påverkar den mångprofessionella expertisgruppen utvecklandet av socialarbetarens professionella identitet och expertis? Studien är en kvalitativ forskning baserad på semi-strukturerade temaintervjuer tillämpade med innehållsanalys. Studiens centrala begrepp är professionell identitet, expertis samt mångprofessionellt samarbete och dessa begrepp utgör forskningens teoretiska referensram. Forskningsresultaten påvisar att att barnskyddets mångprofessionella expertisgrupp i Östnyland stöder och främjar utvecklingen av socialarbetarens professionella identitet och expertis. Den mångprofessionella gruppen förser socialarbetare med en möjlighet att sammankomma med andra socialarbetare och yrkesgrupper för att diskutera och analysera komplexa barnskyddsärenden. Speciellt socialarbetare från små kommuner upplever detta som värdefullt i deras arbete och stärkande av deras professionella identitet och expertis som socialarbetare. Expertisgruppen erbjuder ett forum för socialarbetare att mobilisera sig som en profession, dela och avancera sin kunskap, reflektera över klientärenden och framhäva sin yrkesidentitet gentemot andra professionella grupper. Alla dessa aspekter stärker och främjar utvecklingen av socialarbetarens professionella identitet och expertis.