Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "extern effektivitet"

Sort by: Order: Results:

  • Gröhn, Beata (2024)
    Det är en allmän upptäckt i valforskning att valdeltagandet har sjunkit i flera etablerade demokratier och att speciellt unga individer röstar mindre aktivt än äldre individer. En avgörande faktor för politiskt deltagande är att människor upplever att de har de färdigheter som deltagandet kräver och att de kan påverka politiken genom att delta. Begreppet politisk effektivitet (eng. political efficacy) används ofta då man beskriver människors uppfattade politiska färdigheter och möjligheter att påverka politiken. Politisk effektivitet anses ha två dimensioner, det vill säga extern politisk effektivitet och intern politisk effektivitet. Extern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens möjligheter att påverka politiken och hur väl beslutsfattare tar hänsyn till medborgarnas åsikter. Intern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens politiska färdigheter. Enligt tidigare forskning är individer som visar hög intern och extern politisk effektivitet mer benägna att rösta i val. Syftet med denna avhandling är att undersöka förhållanden mellan ålder och politisk effektivitet och hur deras interaktion påverkar valdeltagandet. Avhandlingen utforskar möjligheten att politisk effektivitet kan bidra med en ytterligare förklaring till skillnader i valdeltagande mellan olika åldrar. Avhandlingens analys baserar sig på datamaterial från Riksdagsvalundersökningen 2023. Datamaterialet analyseras med hjälp av kvantitativa statistiska metoder. Analysen innehåller både bivariat analyser och en medierande analys med en modererande komponent. Avhandlingens resultat visar att högre intern och extern politisk effektivitet har en positiv effekt på valdeltagande. Dock visade det sig att interaktionen mellan politisk effektivitet och ålder inte hade en signifikant effekt på valdeltagande. Detta innebär att skillnaderna i valdeltagande i olika åldrar inte går att förklara med hjälp av politisk effektivitet. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med insikter i hur politisk effektivitet påverkar valdeltagandet och hur individens ålder påverkar dessa förhållanden. Avhandlingen betonar vikten av folkets politiska effektivitet för en fungerande demokrati. Utifrån resultaten föreslår avhandlingen att det kunde vara av nytta att tillämpa kvalitativa forskningsmetoder i framtida forskning om politisk effektivitet. Detta kunde bidra med djupare förståelse i hur politisk effektivitet utvecklas i olika åldersgrupper och vilka effekter det kan ha på valdeltagande.
  • Gröhn, Beata (2024)
    Det är en allmän upptäckt i valforskning att valdeltagandet har sjunkit i flera etablerade demokratier och att speciellt unga individer röstar mindre aktivt än äldre individer. En avgörande faktor för politiskt deltagande är att människor upplever att de har de färdigheter som deltagandet kräver och att de kan påverka politiken genom att delta. Begreppet politisk effektivitet (eng. political efficacy) används ofta då man beskriver människors uppfattade politiska färdigheter och möjligheter att påverka politiken. Politisk effektivitet anses ha två dimensioner, det vill säga extern politisk effektivitet och intern politisk effektivitet. Extern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens möjligheter att påverka politiken och hur väl beslutsfattare tar hänsyn till medborgarnas åsikter. Intern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens politiska färdigheter. Enligt tidigare forskning är individer som visar hög intern och extern politisk effektivitet mer benägna att rösta i val. Syftet med denna avhandling är att undersöka förhållanden mellan ålder och politisk effektivitet och hur deras interaktion påverkar valdeltagandet. Avhandlingen utforskar möjligheten att politisk effektivitet kan bidra med en ytterligare förklaring till skillnader i valdeltagande mellan olika åldrar. Avhandlingens analys baserar sig på datamaterial från Riksdagsvalundersökningen 2023. Datamaterialet analyseras med hjälp av kvantitativa statistiska metoder. Analysen innehåller både bivariat analyser och en medierande analys med en modererande komponent. Avhandlingens resultat visar att högre intern och extern politisk effektivitet har en positiv effekt på valdeltagande. Dock visade det sig att interaktionen mellan politisk effektivitet och ålder inte hade en signifikant effekt på valdeltagande. Detta innebär att skillnaderna i valdeltagande i olika åldrar inte går att förklara med hjälp av politisk effektivitet. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med insikter i hur politisk effektivitet påverkar valdeltagandet och hur individens ålder påverkar dessa förhållanden. Avhandlingen betonar vikten av folkets politiska effektivitet för en fungerande demokrati. Utifrån resultaten föreslår avhandlingen att det kunde vara av nytta att tillämpa kvalitativa forskningsmetoder i framtida forskning om politisk effektivitet. Detta kunde bidra med djupare förståelse i hur politisk effektivitet utvecklas i olika åldersgrupper och vilka effekter det kan ha på valdeltagande.