Browsing by Subject "gymnasiestuderande"

Aim: The aim of this thesis is to investigate if an intervention in positive psychology can im-prove students’ subjective well-being and cultivate a growth mindset. The health in school study has shown that students experienced more school fatigue, difficulties with school as-signments and more anxiety and depression than before (THL, 2017; 2019; 2021). The pro-ject Study with Strength has developed an intervention course to support students in their everyday lives and my dissertation is written within this project. The study is based on two theories, positive psychology, and Mindset theory. Methods: The thesis is based on interviews of upper secondary students who participated in the Study with Strength intervention. Six students from different locations in Finland partici-pated in the study. The participants were between 16 and 19 years old. Data was collected through semi-structured interviews conducted via video. These interviews were transcribed and then analyzed with a thematic analysis. Results and conclusions. The results in my research showed that all the students felt that their conscious presence and their relationships had improved after the intervention. Fur-thermore, the students found methods to deal with their negative feelings. The students felt that finding out their strengths had improved their well-being as well as given them more self-confidence. This shows that the intervention has a positive effect on how students perceive their subjective well-being. Further results showed that the students’ belief in themselves and ability to develop had a positive change. They also viewed setbacks differently and were less scared to fail. All the students had also learnt how to manage their stress differently which lead to them feeling less stressed. Some of the students felt that they had a more positive view on challenges. Half the students had a more positive view on feedback after the intervention. The results show that the students perceived that their mindset had changed towards a more growth mindset.

Den interskandinaviska grannspråksförståelsen är ett unikt men invecklat fenomen. Forskare intresserade av forskningsämnet har under de senaste decennierna ägnat sig åt att forska i hur vi nordbor förstår varandra utifrån olika forskningsmetoder och med varierande forskningsperspektiv. Forskningsintresset har främst berört de stora språkgrupperna svenska, norska och danska (Haugen 1966, Maurud 1976, Bø 1978, Börestam Uhlmann 1994, Delsing & Lundin Åkesson 2005, Prins 2006), där man utgått från språkgrupper på nationsnivå. Finlandssvenskarna och Svenskfinland har fått relativt lite uppmärksamhet i den tidigare forskningen av grannspråksförståelse. Det är främst Börestam Uhlmann (1991), Delsing & Lundin Åkesson (2005) och Prins (2006) som tagit upp finlandssvenskarna som en egen grupp i grannspråkförståelsen. I min avhandling undersöker jag interskandinavisk grannspråksförståelse, och syftet med min avhandling är att ta reda på om det finns en regional variation i finlandssvenska gymnasisters receptiva språkfärdigheter mellan de svenskspråkiga områdena i Finland. I fokus är också ett försök att beskriva hur en möjlig regional variation ter sig som fenomen och ifall mönster kan urskiljas mellan informanternas faktiska kunskaper och attityder. Hur finska språket och informanternas dialektala bakgrund påverkar en grannspråksförståelse är också av intresse. Jag utgår från gymnasiestuderandens receptiva färdigheter och mäter deras kunskaper i läs- och hörförståelse i norska och danska. Undersökningen utfördes genom en traditionell pappersenkät. Enkäten inrymmer bakgrundsuppgifter, evalueringar av kunskaper och ett test bestående av läs- och hörförståelse. Forskningsmaterialet som samlades in består av 178 enkätsvar från fyra gymnasier i Helsingfors, Åbo, Korsholm och Mariehamn. Forskningsmaterialet har omarbetats och analyserats till forskningsresultat som presenteras och analyseras i avhandlingen. Resultatet bekräftar att det finns regional variation av grannspråksförståelse mellan de svenskspråkiga områdena i Finland. Studien visar att interskandinavisk grannspråksförståelse är ett asymmetriskt fenomen på olika nivåer också i Svenskfinland. Som en hel grupp är de finlandssvenska gymnasiestuderandena bättre på att förstå talad norska och danska än skriven norska och danska. I motsats till den tidigare forskningen presterar de finlandssvenska gymnasiestuderandena bättre i dansk läs- och hörförståelse än norsk. De österbottniska studerandena klarar den norska hörförståelsen bäst, och orsaken tolkas vara deras starka dialektala anpassningsförmåga. Åbolänningarna klarar sig sämst i läs- och hörförståelsen, vilket förklaras med studerandenas starkt tvåspråkiga och finskspråkiga bakgrund. Över lag visar studien att de mer svenskspråkiga områdena klarar sig bättre i läs- och hörförståelse. Studien visar också att mängden och hur genuin formen av kontakten är till norska och danska påverkar grannspråksförståelsen.