Browsing by Subject "innehållsanalys"

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur emojier påverkar textförståelsen av ett chattmeddelande i den grad att informanten anser att meddelandet är ironiskt. I analysen jämförs skillnader mellan i hur hög grad informanterna ansett att avsändaren genom sin användning av en eller flera emojier försöker förmedla ett motsatt budskap än vad texten i sin rena form säger. Informanterna gör analysen utgående från de ledande frågorna som ställs i enkäten. Materialet utgörs av en enkätundersökning bestående av tolv öppna frågor. Frågorna ställdes utgående från skärmdumpar av chattmeddelanden bestående av text och en eller flera emojier. I undersökningen deltog 415 personer. Informanternas svar har behandlats genom en kvalitativ innehållsanalys. Svaren har kategoriserats utgående från ifall informanten ansett att meddelandet är ironiskt eller inte. De svar som inte ansett att meddelandet var ironiskt menat har även lyfts fram i grova drag för att visa på gemensamma nämnare bland tolkningarna. Analysen bygger på informanternas svar och citat lyfts fram för att konkretisera hur informanterna tolkat emojierna och på vilka sätt ironin syns i meddelandena. Genom syftet och forskningsfrågorna undersöks vilka skillnader det finns bland emojier som förmedlar ironi och vilka faktorer som gör att informanterna inom den begränsade kontexten kan avläsa ironi i meddelandet. Resultaten visar att både de mest fungerande fallen av ironi och av allmän användning av emojier skedde då texten och emojierna stod i samspel med varandra. Informanterna var som mest överens om syftet med emojin då emojin klart förstärkte en viss aspekt av texten. Även emojier som tidigare figurerat som emotikoner var lättare att tolka än de som inte är lika etablerade. Det blev klart att de tolkningar som uppkom genom behovet att gå utanför den begränsade kontexten var av stor betydelse. Eftersom den bredare kontexten bestående av exempelvis personers förhållande till varandra, diskussionen som helhet och varför meddelandet skickats inte framgick i enkäten, ledde det till att informanterna lade till sina egna kontextuella spekulationer. Genom att lägga till kontextuella faktorer som inte kunde avläsas i själva meddelandet, kunde informanterna ur ett annat perspektiv diskutera orsakerna till varför emojierna användes. Det kunde också fastställas att man som användare av emojier behöver vara säker på att mottagaren avläser meddelandet på samma sätt. Genom att använda en emoji som strider mot vad texten i sin rena form säger, eller genom att använda en emoji som inte klart förmedlar en viss känsla, kan man sträva efter att förmedla ironi. Detta fungerar trots allt endast om avsändaren och mottagaren har samma uppfattning om vilket budskap en emoji förmedlar. Denna avhandling visar på att emojier behöver forskas vidare i, särskilt inom en ram där kontexten påverkar tolkningen samt där det förekommer mindre etablerade emojier.

Nyhetsjournalistikens representation av könen har länge varit föremål för kritik. Inom journalistiken finns en uppenbar obalans i synlighet av könen och en tendens att cementera traditionella könsroller. Trots att Finlands demografi visar en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor reflekteras inte detta i nyhetsjournalistiken. Denna avhandling fokuserar på genusmedvetenheten hos svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Målet är att undersöka om och i vilken utsträckning dessa journalister integrerar genusmedvetenhet i sitt journalistiska arbete. Avhandlingens övergripande ambition är att beskriva hur journalister resonerar kring genusfrågor i sitt yrke. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Materialet består av intervjuer med sex yrkesverksamma journalister. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades på materialet för att identifiera mönster och teman. Innehållsanalysen resulterade i sju kategorier som representerar teman relaterade till hur journalisterna resonerar kring kön och hur de uppger att de tillämpar genusmedvetenhet i sitt arbete. Studiens resultat visar att journalister i varierande grad är genusmedvetna och att de tillämpar detta medvetande på olika sätt i sitt arbete. En av de främsta metoderna som journalister använder för att integrera genusmedvetenhet i sitt arbete är att prioritera kvinnor som källor framför män. Journalisterna är även måna om att undvika stereotyp framställning av könen. Resultaten visar också på bristande stöd och vägledning för att tillämpa genusmedvetenhet på redaktionerna. Ett systematiskt jämställdhetsarbete på redaktionerna saknas eller berör inte journalisterna. På redaktionerna görs antaganden om en kollektiv genusmedvetenhet och delade värderingar som, paradoxalt nog, kan utgöra ett hinder för effektiv tillämpning av genusmedvetna metoder. Avhandlingen belyser att ansvaret för att tillämpa genusmedvetenhet i nyhetsjournalistiken i hög grad ligger på de enskilda journalisterna. Trots insikter om genusfrågor på redaktionerna finns det inte tydliga strategier för journalisterna för att främja jämställdhet. Det slentrianmässiga förhållningssättet till genusfrågor och den oregelbundna tillämpningen av genusmedveten journalistik visar på ett behov av ökat stöd och systematik för journalisterna ifall redaktionerna vill bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete.

Våld mot kvinnor är ett stort problem i vårt samhälle i Finland, även om Finland oftast ses som ett jämställt land. Enligt forskning är Finland en av EU:s näst mest våldsammaste land för kvinnor. Våld i nära förhållanden leder till olika problem både för offret och personerna nära offret samt för samhället. Därmed behövs det kunskap och verktyg för hur man kan ta itu med problemet. Syftet med min avhandling är att få fram vilka verktyg som används och behövs av professionella i Palve-gruppen som arbetar för att för att känna igen, ingripa och förebygga våld i nära förhållanden i Borgå. Med hjälp av min forskning uppdaterades en handlingsplan för professionella inom social-och hälsovården i Borgå med uppdaterade strategier som baserade sig på mina resultat. Forskningen gick även ut på att forska kring hur de professionella har upplevt att tidigare handlingsplanen som är gjord år 2005 har fungerat. Strategierna i handlingsplanen uppdaterades baserat på avhandlingens resultat. Denna forskning utredde även om det finns tillräckligt med strategier och verktyg för olika sorters offer eller offer av olika kön enligt professionella i Borgå. Forskningen gjordes med en enkät som skickades ut till professionella inom social-och hälsovården i Borgå. Analysen gjordes med hjälp av tematisk innehållsanalys och ur ett realistiskt perspektiv och forskningens svar utgick från respondenternas upplevelser och utmaningar i sitt dagliga arbete som återspeglas i resultaten. Resultaten visade att vissa sektorer har klarare strategier för hur de skall ingripa i våldet och det är viktigt att alla professionella har lätt tillgång till handlingsplanen. Det behövs ständigt information om våld i nära förhållanden för att hålla temat öppet, så att temat får tillräckligt med uppmärksamhet. Strategier som används nu av professionella är till exempel blanketter för klienter och dessa anses vara en bra metod att ingripa i våldet för det är en konkret metod att ingripa i våldet eller att fråga om våldet. I resultaten framkom att då man uppdaterar handlingsplanen bör man höra på de som arbetar praktiskt på gräsrotsnivå gällande våld i nära förhållanden. Resultaten påvisade även att det behövs mera resurser; både tidsmässigt och gällande personalmängd. Det behövs ständig skolning för professionella så att de är insatta i våld i nära förhållanden som tema samt att de vågar ta upp och fråga om våld då de bemöter klienter. För att våga ta fram våldsfrågan med klienter bör det tas i bruk regelmässiga rutinfrågor om våld i nära förhållanden som frågas av alla klienter. Enligt resultaten var de flesta offer för våld i nära förhållanden i denna forskning oftast av kvinnligt kön. Forskningen visade att det behövs mera verktyg för olika sorters offer samt till exempel män som offer för närståendevåld. För fortsatt forskning vore det viktigt att få med ett större antal deltagare från olika sektorer för att få mer djupgående förståelse och mer täckande svar från olika professionella inom det våldsförebyggande arbetet.

Representationen av kvinnor och män i medier är inte jämställd. Kvinnor representeras mer sällan än män och de framställs och porträtteras också på ett annat sätt än män. Kvinnor utgör endast 24 procent av de som syns i tv, radio, webbnyheter och print globalt, visar Gender Media Monitoring Project (GMMP). Samma siffra för Finland är 27 procent. Enligt statistik från 123 länder kommer det ta flera decennier innan full jämställdhet nås i nyheterna globalt. För att en förändring ska ske krävs åtgärder. År 2017 lanserade BBC Projektet 50:50 vars syfte är att nå en representation på 50 procent kvinnor och 50 procent män i innehållet. Det här projektet infördes som en satsning vid Svenska Yle år 2020 – samtidigt som man införde egna jämställdhetsmål. I den här magisteravhandlingen undersöker jag om Svenska Yle lyckats med Projektet 50:50 samt de mål bolaget satte under 2020 för en jämställd representation i bild på förstasidan, svenska.yle.fi. För att ta reda på hur representationen ser ut har jag undersökt 100 skärmdumpar av förstasidan från 2019, då projektet inte var i bruk, och 100 skärmdumpar från 2020 genom kvantitativ innehållsanalys. Jag har dessutom undersökt hur kvinnor och män porträtteras i bild genom att analysera 16 fotografier (åtta från 2019 och åtta från 2020) enskilt med hjälp av kvalitativ bildanalys. Det kvantitativa resultatet visar att det skett en förändring i representationen av kvinnor och män mellan 2019 och 2020 genom jämställdhetssatsningarna. De mål som Svenska Yle lade, 40 procent kvinnor och 60 procent män, lyckades i fråga om fotografier där kvinnor och män syns enskilt i bild. År 2019 var representationen 31 procent kvinnor och 69 procent män – under 2020 41 procent kvinnor och 59 procent män. Den kvalitativa bildanalysen visar att det finns skillnader i hur kvinnor och män porträtteras – klassiska könsstereotyper är vanliga: män är oftare mer seriösa i bild och låter bli att le och titta in i kameran, medan kvinnorna oftare ler och tittar in i kameran. Det var också vanligare för männen att vara fotograferade underifrån och synas i mitten av fotografiet. Det här gör att män framställs som mäktiga och överordnade, medan kvinnorna är underordnade. Representationen av kvinnor och män har genom jämställdhetssatsningarna ingalunda blivit jämn, men siffrorna har blivit mer symmetriska. Svenska Yle har på flera vis lyckats med Projektet 50:50 och sina jämställdhetssatsningar, men det krävs ännu mer arbete för att bolaget ska nå en 50:50-representation. Svenska Yle har genom sina satsningar utökat mängden kvinnor som syns i bild på webben, men behöver också jobba på hur kvinnor porträtteras och framställs i bild – samt nå en ännu jämnare representation.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Att vara ansvarsfull och ta i beaktande samhällsproblem och globala fenomen som till exempel klimatförändringen i sin verksamhet är en konstant växande trend hos företag. Man kan föra fram sin talan om dessa ämnen på olika sätt och existerande forskning visar att kommunikationen om klimat och miljö kan bero på hurdan sorts press företaget upplever eller viljan av att framstå som miljövänligt i publikens ögon. För att få ett färskt nordiskt perspektiv på hur företag tar sig an denna sorts kommunikation strävar den här avhandlingen efter att belysa frågeställningen genom fokus på finländska företag verksamma i olika branscher. Betoningen i problemformuleringen ligger specifikt på hur dessa kommunicerar, inte ifall de gör det. I den här magisteravhandlingen undersöker jag därmed hur tre finländska företag, Finnair, Neste och LähiTapiola, använder sig av samhällsansvar och klimat i sin kommunikation på webben. För att ta reda på hur denna kommunikation utspelar sig har jag kvalitativt analyserat totalt nio nyhetsinlägg från de olika företagens hemsidor. Den kvalitativa innehållsanalysen och kodschemat för analysen baserar sig på tidigare forskning om greenwashing, organisationskommunikation, samhällsansvar och gestaltning, Den dagsaktuella kommunikationen studerades sedan i ljuset av den existerande teoretiska bakgrunden och resultaten bygger vidare på mycket som tidigare forskning fört fram. Forskningens resultat pekar mot att de undersökta företagen i regel använde sig av hänvisning till mål och möjligheter i samband med de centrala teman samhällsansvar och klimat. Det här kan också ses sammankopplat till vinstgestaltning och en lösningsorienterad inställning, vilket är starkt framstående i majoriteten av nyhetsinläggen. Vidare tyder resultaten på att den tilltänkta pressen för kommunikation om samhällsansvar och klimat inte spelar en lika stor roll som förväntat, då företagen har liknande tillvägagångssätt även om de verkar i olika branscher. Ur materialet kan också en, i jämförelse med existerande teori om greenwashing, mer subtil kommunikation urskiljas där företagen nog tidvis försöker försköna meddelandet men på ett rätt försiktigt plan. Kommunikationen om samhällsansvar om klimat ter sig vara publikinriktad och framhäver i de flesta fall de positiva aspekterna i de studerade företagens verksamhet. Den här undersökningen medför insikter och kunskap om vilka betoningar och element finländska företag väljer att föra fram i dagsaktuell kommunikation till den breda publiken. Även om några nya teoretiska utgångspunkter inte går att formulera, stärks de grundläggande forskningarna och nyansskillnader i hur dessa utformar sig kan bevisas. Avhandlingen tangerar ett aktuellt ämne inom kommunikationsforskning och utgör en grund för vidare, mer heltäckande studier.

Arbetsplatser är fyllda med olika osäkerheter som kan leda till att individer upplever rädsla på sin arbetsplats. Att uppleva rädsla på arbetsplatsen är i dagens läge väldigt vanligt. Det finns olika riskfaktorer som gör att individer kan uppleva rädsla på sin arbetsplats, och en vanlig riskfaktor är destruktivt ledarskap. Följderna som långvarig upplevd rädsla kan ha på individen är allvarliga, och detta kan även ha negativa följder för organisationen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hurdana orsaker och följder som nämns till upplevd rädsla på arbetsplatsen och hurdana former av destruktivt ledarskap som kommer fram i berättelser och upplevd rädsla på arbetsplatsen. Forskningsfrågorna är: Vad nämns som orsaker till rädsla på arbetsplatsen? Hurdana former av destruktivt ledarskap framkommer i berättelserna? Vad nämns som följder till rädsla på arbetsplatsen? Materialet består av data från AILA som heter ”Tarinat pelosta ja pelottelusta työelämässä, 2008-2009” och består av fritt skrivna berättelser om upplevd rädsla på arbetsplatsen. Resultaten syftar till att destruktivt ledarskap var den mest framstående orsaken till den upplevda rädslan. I analysen hittades fem former av destruktivt ledarskap: att styra genom rädsla, mobbande och kränkande ledarskap, sexuellt trakasserande ledarskap, passivt och frånvarande ledarskap och överkontrollerande ledarskap. Resultaten visar att dessa former av destruktivt ledarskap var bakomliggande orsaker för individernas upplevda rädsla på arbetsplatsen. Följder till den upplevda rädslan som individerna berättade om överenstämmer med tidigare studier om destruktivt ledarskap och upplevd rädsla på arbetsplatsen. Avhandlingen bidrar med kunskap om hur destruktivt ledarskap kan framkomma i olika former och ha negativa följder på individen som upplever detta ledarskap. Dessutom ger avhandlingen en djupare förståelse om hur destruktivt ledarskap kan bidra till att individer upplever rädlsa på arbetsplatsen. Forskningen ger ett intressant perspektiv på destruktivt ledarskap, genom att fokusera på hur den tangerar med upplevd rädsla på arbetsplatsen.

Denna avhandling undersöker attityder gentemot Sanna Marin och nyheten om hennes avgång från riksdagen genom en innehållsanalys av kommentarsfält på Hufvudstadsbladets och Iltalehtis Facebook-sidor. Tidigare forskning om Sanna Marin, politiskt engagemang på sociala medier och attityder gentemot kvinnliga politiska ledare används som bakgrund för analysen. Kommentarernas ton, innehåll och teman undersöks med avstamp i dessa tre aspekter. Resultaten av innehållsanalysen visar en tydlig variation i åsikter, där politiska värderingar och ett polariserat samhällsklimat utgör två bidragande faktorer. Dessutom diskuteras hur kommentarernas ton och innehåll påverkas av politiska förväntningar och interaktioner i det digitala samhället. Baserat på dessa fynd diskuteras konsekvenserna för medieplattformar, nödvändigheten av balanserad diskurs och förståelse för politiska aktörers utsatthet. Trots sina begränsningar ger studien intressanta insikter om politiska diskussioner på sociala medier, vilket kan bidra till framtida forskning inom området.

Representation av män och kvinnor i reklamer har länge varit ett omtalat ämne. Representationen anses inte vara jämställd. Enligt forskning framställs och representeras de olika könen på olika sätt i reklamer. Tidigare forskning visar att kvinnor syns mindre i medier och framställs ofta på ett stereotypiskt sätt. I denna avhandling analyseras Fazers reklamer som publicerats på Fazers egna YouTube kanal under året 2021. Sammanlagt har 21 reklamer analyserats. Forskningen fokuserar på könsrepresentationer samt stereotyper och dess framställning gällande kön. Som metod för att utföra forskningen har det använts inslag av både kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen har både bild samt ljud analyserats medan i den kvalitativa delen ligger fokus på innehållet av bilderna i de olika reklamerna. Forskningen baserar sig på Goffmans teori om könsstereotyper där sex olika stereotyper Goffman lagt fram analyseras i reklamerna. Dessa stereotyper är: relativ storlek, den feminina beröringen, funktionsrankning, familjescener, ritualisering av underordning och licensierad avlägsnande. Goffmans teori har bekräftats i många tidigare studier medan annan forskning fått andra resultat. I denna forskning analyseras hur det manliga och kvinnliga könen framställs i finsk reklam. De kvantitativa resultatet visar att det är 54 procent kvinnor och 46 procent män som visas i bild i Fazers reklamer. I reklamerna är det vanligare med en kvinna som spelar huvudrollen och det är 58 procent kvinnor som har huvudrollen och 42 procent män som har huvudrollen. Av berättarrösterna och replikerna som finns med i reklamerna syns den största skillnaden då 63 procent är kvinnor och 38 procent män. Stereotyperna Goffman lagt fram finns alla närvarande men flesta i väldigt små grader. Stereotypen ritualisering av underordning var den som var närvarande i reklamerna i högsta grad. Den stereotypen som syns i minst tillfällen är funktionsrankning. Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på fyra reklamer, en som bekräftar en stereotyp, en som inte gör det och två som både bekräftar stereotyper men även bryter mot dem. Resultaten i den kvalitativa delen visar att Fazer försöker undvika stereotyper genom att visa andra sociala kön exempelvis, men även att det fortfarande finns klassiska könsstereotyper i vissa reklamer.

Goals. The aim with the study was to examine how the textbooks in ethics follow the guidelines of the national curriculum. This is important to study since the textbooks analyzed have all been published about 10 years ago. In society there is a discussion about how worldview education should be organized, alone or together with religion education. Earlier research also shows that ethics has a great value as a subject. Methods. For my study I used a qualitative content analysis method, where I analyzed four textbooks in worldview education for grade 1-5. the textbooks are all from the series Mina och Ville, and are published between the years 2007 and 2013. I have also analyzed the different goals set up for worldview education in the curriculum for grades 1-6, and the different competences set up by the national curriculum. Results and conclusions. The analysis showed that the textbooks in worldview education follow the national curriculums goals and competences well. The textbooks are built on the national curriculum, and include many curriculum goals and competences. Even though the textbooks focus on the content of the national curriculums, there is still missing representation of different body-types and sexualities. The characters in the textbooks are two children without any disabilities, and are both white. In the photos in the textbooks many different ethnicities are shown and discussed, but nothing about different body-types or sexualities

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Melissa Maltzeff Arbetets titel: Närståendevård, en kamp om resurser? - ”som att slåss mot väderkvarnar” Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: November 2021 Sidantal: 72 + 8 Nyckelord: närståendevårdare, belastning, resurser, teorin om resursbevaring, innehållsanalys Handledare: Mia Silfver-Kuhalampi Förvaringsställe: Övriga uppgifter: Sammandrag: Trots att närståendevården är en viktig resurs för samhället med tanke på den åldrande befolkningen, upplever flera närståendevårdare belastning som uppkommer i samband med vården. Syftet med studien var att ta reda på hur närståendevårdare beskriver närståendevården, vilka resurser de har tillgång till eller brister i samt hur de påverkar den belastning de upplever och i hurdana situationer utnyttjar de resurser som de har tillgång till. Materialet som analyserades var svaren på en öppen fråga och som samlades in vid en tidigare enkätundersökning om närståendevårdare. Svaren analyserades med hjälp av den teoristyrda innehållsanalysen, som är en typ av kvalitativ innehållsanalys. Analysen utfördes med stöd av Hobfolls teori om resursbevaring. Teorin har använts inom stressforskning, t.ex. gällande belastning som uppstår då det finns konflikter mellan arbete och familj, men har även anpassats inom de senaste tiderna till forskning om vård. De resurser som närståendevårdarna upplevde som viktiga för dem och påverkade belastningen de upplevde var hälsa, tid, pengar, anställning, informellt och formellt stöd. Närståendevårdare beskrev ofta närståendevården som en kamp, då det handlade om att få tillgång till eller att det fanns brister i resurser de hade. Gällande hälsa upplevde närståendevårdare att de antingen hade förlorat den genom fysisk och/eller psykisk ohälsa och flera uttryckte också oro om att förlora sin hälsa då omsorgen var krävande. Tiden som går till omsorgen kan leda till konflikter med den tid som går till arbete eller fritid och därmed skapar belastning för närståendevårdare. Att inte ha tillräckligt med pengar upplevdes också som belastande och vissa ansåg att stödet för närståendevård var inte tillräckligt. Närståendevårdare kunde både ha tillgång till och brist på informellt och formellt stöd. Då de ansåg sig ha informellt stöd, kunde de använda det till att kompensera brister i resurser som tid och formellt stöd. Trots att det fanns närståendevårdare som hade tillgång till formellt stöd, uppgav flera att de hade haft problem med att det inte fanns tjänster tillgängliga, de hade inte fått lov att använda sig av dem eller att samarbete med myndigheterna inte fungerade. Alltså skulle det krävas flexiblare system för att minska på belastningen som närståendevårdare upplever.