Browsing by Subject "manlighet"

Denna magisteravhandling undersöker hur pressen i Finland debatterade vapenvägrare och civiltjänstfrågan 1929–1931. Avhandlingen fokuserar främst på den debatt som uppstod om pacifisten och vapenvägraren Arndt Pekurinen (1905–1941) och hans vapenvägran som ledde till fängelsestraff 1929. Pekurinens vapenvägran väckte stor uppmärksamhet i Finland och avhandlingen fokuserar på pressdebatten som uppstod kring hans och andras vapenvägran. Syftet med avhandlingen är att se hur olika aktörer genom pressen uppfattade Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten. Det undersökta materialet består av tidningar och tidskrifter på finska. De finns digitalt tillgängliga på nätet i Finlands Nationalbibliotekets digitala samlingar. Tidningar som används är Suomen Sosiaalidemokraatti, Iltalehti och Ajan Sana och tidskrifter som används är Rauhaa Kohti och Suomen Sotilas. Suomen Sosiaalidemokraatti och Rauhaa Kohti var för en civiltjänst medan Iltalehti, Ajan Sana och Suomen Sotilas var emot civiltjänsten. Aarne Selinheimo, J. W. Tuura och Felix Iversen var de som skrev oftast i denna debatt. Pressmaterialet studeras komparativ så att kritiska och positiva synpunkter på Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten i debatten lyfts fram och jämförs. Avhandlingen behandlar denna debatt tematiskt med fokus på vapenvägrarna som aktivister, manligheten, utlandets påverkan och riksdagsdebatten om civiltjänsten. Undersökningen visar att debatten var mångsidig och att civiltjänstfrågan var ett känsligt ämne i Finland i och med rädslan för Sovjetunionen och kommunismen. Den här debatten fördes samtidigt som Lapporörelsen fick ett allt starkare grepp om det politiska klimatet i Finland. Lapporörelsen misshandlade Pekurinen 1930 och det debatterades i pressen. Sovjetunionen som hot mot Finland var det vanligaste argumentet som användes mot civiltjänsten. Det att utländska personer som fysikern Albert Einstein deltog i rätten till civiltjänst delade opinionerna i Finland. Debatten synliggör också rådande manlighetsideal. Vapenvägrarna uppfattades som män, modiga eller fega, förrädare eller martyrer. Avhandlingen visar att frågan om militär- och civiltjänst var oupplösligt förbunden med rådande normer och synpunkter på manligheten. Vapenvägrarna kritiserade eller försvarades för att inte ha kunnat uppfylla dessa normer. Riksdagsdebatten och civiltjänstlagen Lex Pekurinen visade att pressen följde med och debatterade den pågående lagändringen. Arndt Pekurinens protest mot Försvarsmakten bidrog till att frågan debatterades i offentligheten och till att en lag om civiltjänst stiftades i riksdagen 1931.

Under våren 2020 införde förlossningssjukhusen på grund av coronapandemin restriktioner som begränsade förlossningspartners rätt att närvara på sjukhuset till endast gälla förlossningssalen. Justitieombudsmannen (dnr 2463/ 2020) har senare konstaterat att HUS inte haft lagliga grunder för att begränsa stödpersonens deltagande på det sätt som de gjorde under början av pandemin. I min avhandling har jag med hjälp av narrativ metod samlat in och analyserat fyra mäns berättelser om tillträde i faderskap under tiden för begränsningarna. I min avhandling förstår jag faderskap och maskulinitet som socialt konstruerat. Med hjälp av Morgans (1996; 2011) och Finch (2007) koncept om föräldraskap som något som görs och uppvisas analyserar jag hurdana faderskapspraktiker som förekommer i mäns narrativ om sitt tillträde i faderskap. Jag analyserar också om faderskapspraktikerna har publiker inför vilka det är viktigt att praktikerna framstår som lyckade föreställningar om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) Jag förstår genuskodning som en dimension av familjepraktiker, och analyserar hur görandet av maskulinitet framkommer i narrativen som en dimension av familjepraktiker. Förlossningen som händelse visade sig vara en arena för familjepraktiker där det emotionella arbetet är ett tydligt inslag. Respondenternas narrativ präglades av uttryck för aktiv passivitet, familjepraktiken av att både hantera sina egna, starka känslor och dessutom den födande partnerns känslor för att kunna förkroppsliga idealet om den involverade fadern. Etiska och moraliska dimensioner är centrala inom görandet och uppvisandet av familjepraktiker. De känslor som respondenterna gav uttryck för förknippades starkt med moraliska frågor och framställdes i narrativen i överensstämmelse med narrativet om den involverade fadern. Görandet av faderskap och maskulinitet framstod som relationellt, och relationen till partnern betonades. Förlossningen visade sig för respondenterna handla mera om att göra partnerskap än faderskap. I narrativen fanns tydliga inslag av gemensamt aktörskap (Kuurne & Leppo 2022), där förlossningen uppfattades som delad och som att den hör till båda föräldrarna. Till skillnad från tidigare forskning (ex. Dolan & Coe 2011) som beskriver hur män i sina berättelser om förlossningen tenderat att försöka återskapa en bild av traditionell hegemonisk maskulinitet, tyder resultaten på att det emotionella arbete som respondenterna gav uttryck för ligger i linje med konceptet om vårdande maskuliniteter (Elliot 2016). Resultaten visar att enligt konceptet om hegemonisk maskulinitet (Connell & Messerschmidt 2005) utgör narrativet om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) samt konceptet vårdande maskuliniteter (Elliot 2016) den narrativa utgångspunkt som respondenterna i sina berättelser gett uttryck för.

Denna pro gradu granskar förändringar i mansroller och mansideal i livsstilstidningen Café under åren 1990–2015. Sedan livsstilstidningar för män fick sitt stora genombrott i medlet av 1990-talet har det bedrivits en del internationell forskning om mansroller i tidningarna. Däremot har få bedrivit forskning ur ett komparativt, historiskt perspektiv där mansroller och mansideal under olika årtionden i samma tidning jämförs under en längre tidsperiod. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Vilka mansroller och mansideal syns i tidningen Café under åren 1990–2015 och hur förändras de över åren? Vad förväntas mannen intressera sig för och förändras det? Hur förankrar sig förändringarna i samhällsutvecklingen? Mansrollen, liksom vad som uppfattas som manligt respektive omanligt, har förändrats under de senaste 30 åren. Forskare talar om en manlighetens kris där män i takt med att könsroller ifrågasatts är allt mer osäkra på sin manliga identitet. Livsstilstidningar för män är både en representerande och en mobiliserande faktor i hur manlighet uppfattas och därför är det motiverat att studera förändringar i dem. Café har utkommit utan avbrott sedan 1990, vilket gör att förändringarna syns tydligt och är jämförbara. Källmaterialet består av en ytlig genomgång av samtliga nummer 1990–2015, samt djupare analys av totalt 35 nummer från årgångarna 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015. Metoden som används är en kombination av både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys samt bildanalys. Först analyseras de utvecklingstrender som syns i källmaterialet och därefter kopplas de till mansforskning och sätts in i en samhällelig kontext. Undersökningens resultat vittnar om markanta förändringar i de mansroller och -ideal som porträtteras i Cafe 1990–2015. Till en början erbjuds ett snävt utbud av mansideal, men under åren utvecklas bilden av manlighet mot ett allt mer mångfacetterat håll. Den för 1990- och 2000-talet typiska grabbigheten, sexismen, homofobin och vita hegemonin ger plats åt varierad etnisk bakgrund, olika sexuella läggningar och en mer barnorienterad maskulinitet. Att bry sig om sitt utseende går från något som anses omanligt till manligt och de objektifierat porträtterade kvinnorna har försvunnit helt från tidningen. Samtliga utvecklingstrender kan ses i ljuset av samhällsutvecklingen med bland annat ökad invandring, aktivt jämställdhetsarbete och regeringens pappapolitik samt ökad estetisering av manskroppen.