Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "nyhetsmedia"

Sort by: Order: Results:

  • Björkqvist-Rasmus, Sophia (2021)
    Under de senaste åren har samhällsvetare i Norden visat ett ökat intresse för hur socialt arbete framstår i nyhetsmediers behandling. En förklarande faktor för denna ökning av intresse är mediernas växande betydelse i dagens informationssamhälle och en allt mera betydande maktposition. Nyhetsmedias informationsspridning påverkar både direkt och indirekt läsaren eller tittaren när de formar sina åsikter och sin uppfattning om verkligheten. Centrala teorier inom detta ämne och i denna avhandling är inramningsteorin och agendasättande journalistik. Syftet med studien är att undersöka hur finländsk media framställer bristen på socialarbetare. Ytterligare forskas vilka aktörer som ges utrymme i medias rapportering om socialarbetarbristen. Forskningsmaterialet inför denna avhandling består av nyhetsskrifter producerade av Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och YLE under tidsperioden 1 januari 2018 till 17 november 2020, totalt 84 stycken. Denna studie utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ analys, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. I sin helhet stämmer studiens resultat överens med tidigare forskning och teori om ämnet. De kvalitativa och kvantitativa resultaten stämmer överens och stöder varandra. Finländsk nyhetsmedia skriver en hel del om bristen på socialarbetare, dock oftast ur en negativ, konstaterande, infallsvinkel, det vill säga ram. Jämfört med de andra medier, var HBL den mest konsensusbaserade. Ett nytt och centralt forskningsresultat som lyfts upp i studien och som svarar på den andra forskningsfrågan är att media inte tillräckligt skiljer mellan första- och andrahandsinformation då man framställer bristen på socialarbetare. Detta är en väsentlig brist i medias rapportering om socialarbetarbristen eftersom det i många fall förblir oklart om aktörer som ges utrymme i artiklar blivit direkt intervjuade eller om journalisten hämtat informationen från andra källor och kontexter. Andra ramar förutom, negativ, positiv och neutral, som åtskiljes var, arbetsförhållanden, strukturell förändring, ekonomi och problemlösningsfokus. Sammanfattningsvis kan man konstatera att detta är ett intressant område som både väcker medias och allmänhetens intresse. I rådande Corona-situationen ökar behovet på välfärdsstatens socialservice ytterligare. Studiens resultat ger både stöd åt tidigare forskning samt kommer med nya forskningsresultat. Intressanta ämnen för fortsatt forskning är att utföra källanalys gällande medias rapportering om socialt arbete, speciellt med tanke på att i denna studie framkom att andra- och förstahandskällor inte åtskiljs tillräckligt då man framställer bristen på socialt arbete.
  • Peltomäki, Wilma (2024)
    Kandidaatintutkielmassani tarkastelen kahden eri uutismedian raportointia Ukrainan sodasta. Selvitän, onko raportoinnissa merkittäviä eroja tai samankaltaisuuksia ja millainen rakenne uutisissa tyypillisesti on. Käytän vertailussa suomalaista ja ruotsalaista uutismediaa, Helsingin Sanomia ja Dagens Nyheteriä. Yhteensä analysoin 12 eri uutisartikkelia uutismedioiden verkkosivuilta. Artikkeleista 6 on Dagens Nyhetereistä ja 6 on Helsingin Sanomista. Tutkielmassa selvitän, millaisia eroja ja samankaltaisuuksia näiden kahden uutismedian artikkeleissa on. Lisäksi analysoin, mistä nämä voivat johtua. Keskityn viiteen erilaiseen aiheeseen, jotka raportoinnissa voivat esiintyä: mahdolliset ratkaisut kriisiin sekä sodan aikaiset lyhyemmän tähtäimen ratkaisut, Venäjä turvallisuusuhkana, talous, EU-maat ja Nato. Analysoin myös latautuneiden sanavalintojen määrää artikkeleissa, sillä uutisraportointi saattaa vaikuttaa kansalaisten mielipiteisiin sekä suhtautumiseen käyttämällä ladattuja sanavalintoja. Olen rajannut tutkielman aineistoksi uutiset aikavälillä 6.6 - 30.6.2023 sillä perusteella, että Ukraina aloitti vastahyökkäyksensä 6. kesäkuuta 2023. Käytän kuvausmalleja Agenda-setting (Dearing & Rogers, 1992) ja Frame Analysis (Hamborg, 2023). Kuvausmallien avulla voidaan tarkastella, miten uutismediat muovaavat tapahtumia, sekä miten raportointi voi vaikuttaa yleisön mielipiteisiin ja asenteisiin. Tutkimusmenetelminä käytän määrällistä- ja laadullista sisällönanalyysiä. Analysoin tutkielmassani viittä eri kategoriaa, joiden teemat esiintyivät valituissa artikkeleissa. Analyysi osoittaa, että uutisointi on samanlaista eri medioissa seuraavissa tarkastelemissani kategorioissa: mahdolliset ratkaisut kriisiin, EU-maat sekä Venäjä turvallisuusuhkana. Uutismedioiden suurimmat eroavaisuudet voidaan havaita kategoriassa talous. Talous-kategoria mainitaan huomattavasti useammin ruotsalaisessa kuin suomalaisessa aineistossa. Nato-kategoria esiintyy vastoin hypoteesiani vähemmän ruotsinkielisessä kuin suomenkielisessä aineistossa. DN:ssä käytetään arvottavia sanavalintoja jokaisessa tarkastelemassani kategoriassa, kun taas Helsingin Sanomissa niitä käytetään ainoastaan kategoriassa Venäjä turvallisuusuhkana. Asiasanat: uutismedia, raportointi, Ukrainan sota, ratkaisut kriisiin